Kvalspelet till världsmästerskapet i fotboll 1974
Evenemangsfakta | |||
---|---|---|---|
Arrangör | FIFA | ||
| |||
|
99 lag deltog i kvalspelet till Världsmästerskapet i fotboll 1974, och spelade om 14 platser till mästerskapet. Västtyskland, som värdnation, och Brasilien, som försvarande mästare, var automatiskt kvalificerade för världsmästerskapet, vilket innebar att totalt 16 lag skulle deltaga vid slutturneringen.
De 16 platserna delades ut som följande:
- Europa (Uefa): 9 direktplatser och 1 playoff-plats, varav 1 direktplats gick till värdnationen, vilket lämnade kvar 8 direktplatser och 1 playoff-plats, som 32 länder spelade om.
- Sydamerika (Conmebol): 3 direktplatser och 1 playoff-plats, varav 1 direktplats gick till Brasilien som regerande mästare. De resterande platserna tävlade nio länder om.
- Nordamerika, Centralamerika och Karibien (Concacaf): 1 plats som 14 lag spelade om.
- Afrika (Caf): 1 plats, som 24 länder spelade om.
- Asien och Oceanien (AFC och OFC): 1 plats, som 18 länder spelade om.
Europa
De 23 lagen delades upp i nio grupper om tre eller fyra lag i varje grupp. I varje grupp spelades hemma- och bortamöten mellan deltagarna och det bästa laget kvalificerade sig för VM (förutom gruppvinnaren i grupp 9 som kvalificerade sig för playoff mot ett lag från Sydamerika). Om två eller fler lag hamnade på samma poäng och samma målskillnad, spelades det omspel mellan lagen om det skulle avgöra vilket lag som skulle kvalificera sig för VM.
- Grupp 1, 2, 3, 4 och 6 hade 4 lag i varje grupp.
- Grupp 5, 7, 8 och 9 hade 3 lag i varje grupp.
UEFA Grupp 1
|
|
Kvalet spelades 1972 och 1973. Efter förlust borta mot Österrike och oavgjort hemma mot Ungern såg VM-slutspelet i Västtyskland tveksamt ut för Sveriges del. Men efter en 3-2 seger mot Österrike på Nya Ullevi, tändes hoppet. Inför Sveriges näst sista match borta mot Ungern var förutsättningarna att om Ungern besegrade Sverige, så var Ungern klara för VM. Slutade mötet på annat sätt så var Ungern borta ur leken. På det väldiga och fullsatta NEP-stadion i Budapest öppnade Ungern med ett ledningsmål, men Ove Kindvall och Roland Sandberg vände matchen, 1-2. Då kom Ungern tillbaka och med 2 mål stod det nu 3-2. Med 7-8 minuter kvar slog Ove Grahn ett långt och precist inlägg till Ralf Edström som nickade in slutresultatet 3-3, varpå han med höjd hand rundade det ungerska målet. Det var ett av svenska landslagets mest klassiska mål under 1970-talet. Österrike hade redan spelat klart sina matcher och det enda Sverige behövde göra i sista ordinarie kvalmatchen, var att besegra Malta med två mål, på grusplanen i Valetta ! Dessvärre tog Malta ledningen och Sverige orkade bara få in två mål. Med 2-1 segern slutade kvalgruppen med dött lopp mellan Sverige och Österrike. En omspelsmatch skulle hållas.
Sverige ville spela denna i dåvarande Sovjetunionens baltiska delrepubliker, men FIFA valde Auf Schalke stadion i Gelsenkirchen, i VM:s värdland Västtyskland. Arenan låg i Ruhrområdet och snö redan i november är ovanligt där. Inte desto mindre täcktes Auf Schalkes gräs av kanske lite drygt 5 cm snö, kvällen den 27 november 1973. Detta gav sedan upphov till namnet "Snömatchen" i Sverige. (Fyra av de österrikiska spelarna fick revansch mot Sverige under VM i Argentina 1978 - Hans Krankl, Friedl Koncilia, Willi Kreuz och Kurt Jara)[1]
Sverige vidare från grupp 1.
UEFA Grupp 2
|
|
Italien vidare från grupp 2.
UEFA Grupp 3
|
|
Nederländerna vidare från grupp 3.
UEFA grupp 4
|
|
Östtyskland vidare från grupp 4.
UEFA grupp 5
|
|
Polen vidare från grupp 5.
UEFA grupp 6
|
|
Bulgarien vidare från grupp 6.
UEFA grupp 7
|
|
- Omspel:
- Jugoslavien – Spanien 1–0
Jugoslavien vidare från grupp 7.
UEFA grupp 8
|
|
Skottland vidare från grupp 8.
UEFA grupp 9
|
|
Sovjetunionen till playoff-spel mot lag från Sydamerika för att kvala in till VM.
Sydamerika
9 lag spelade i kvalspelet i Sydamerika (Brasilien var redan kvalificerade som regerande mästare) och de deltagande delades in i tre grupper med tre lag i varje grupp. Vinnaren i grupp 1 och 2 kvalificerade sig till VM och vinnaren av grupp 3 gick till playoff-spel mot ett lag från det europeiska kvalet. Venezuela i grupp 3 drog sig dock ur.
CONMEBOL grupp 1
|
|
Uruguay vidare från grupp 1.
CONMEBOL grupp 2
|
|
Argentina vidare från grupp 1.
CONMEBOL grupp 3
|
|
Chile vidare till playoff-spel mot ett lag från det europeiska kvalet.
Nord- och centralamerika samt Karibien
Kvalificeringen bestod av CONCACAF Championship (den regionala turneringen för landslag), där vinnaren blev kvalificerade för VM. Kvalspelet till den turneringen bestod av sex grupper där varje vinnare gick vidare till turneringen.
Kvalspelet till CONCACAF Championship
Grupp 1
|
|
Mexiko vidare till CONCACAF Championship.
Grupp 2
|
|
Guatemala vidare till CONCACAF Championship.
Grupp 3
|
|
Honduras vidare till CONCACAF Championship.
Grupp 4
Jamaica drog sig ur, vilket innebar att Nederländska Antillerna automatiskt gick vidare till CONCACAF Championship.
Grupp 5
|
|
Haiti vidare till den tredje omgången.
Grupp 6
|
|
Trinidad och Tobago vidare till CONCACAF Championship.
CONCACAF Championship
Matcherna spelades på Haiti mellan den 29 november och den 18 december 1973.
|
|
Haiti vidare till VM.
Afrika
24 lag skulle deltaga i det afrikanska kvalet, men Gabon och Madagaskar drog sig ur innan de hann spela vilket innebär totalt 22 lag. Det afrikanska kvalet bestod av fyra omgångar. Den första omgången innehöll alla lag som delades upp i dubbelmöten, där 12 lag gick vidare till den andra omgången. I den andra omgången spelades även där dubbelmöten med sex segrande lag som spelade dubbelmöten i även den tredje omgången. De tre segrarna i den tredje omgången gick till den fjärde omgången i ett gruppspel, där gruppvinnaren blev klar för VM.
CAF Första omgången
Lag 1 | Totalt | Lag 2 | Möte 1 | Möte 2 |
Marocko | 2–1 | Senegal | 0–0 | 2–1 |
Algeriet | 2–5 | Guinea | 1–0 | 1–5 |
Egypten | 2–3 | Tunisien | 2–1 | 0–2 |
Sierra Leone | 0–3 | Elfenbenskusten | 0–1 | 0–2 |
Kenya | 2–1 | Sudan | 2–0 | 0–1 |
Mauritius | W/O | Madagaskar | ||
Tanzania | 1–1 (0-3) | Etiopien | 1–1 | 0–0 |
Lesotho | 1–6 | Zambia | 0–0 | 1–6 |
Nigeria | 3–2 | Kongo-Brazzaville | 2–1 | 1–1 |
Dahomey | 1–10 | Ghana | 0–5 | 1–5 |
Togo | 0–4 | Zaire | 0–0 | 0–4 |
Kamerun | W/O | Gabon |
Madagaskar och Gabon drog sig ur, så att Mauritius och Kamerun gick vidare till den andra omgången. Det spelades omspel mellan Tanzania och Etiopien på grund av det oavgjorda resultatet. Etiopien vann omspelet med 3-0 och gick således vidare.
CAF Andra omgången
Lag 1 | Totalt | Lag 2 | Möte 1 | Möte 2 |
Guinea | 1–3 | Marocko | 1–1 | 0–2 |
Tunisien | 2–3 | Elfenbenskusten | 1–1 | 1–2 |
Mauritius | 3–5 | Kenya | 1–3 | 2–2 |
Etiopien | 2–4 | Zambia | 0–0 | 2–4 |
Nigeria | 0–2 | Ghana | 0–2 | 0–0 |
Kamerun | 1–1 (0-2) | Zaire | 0–1 | 1–0 |
Det spelades omspel mellan Kamerun och Zaire på grund av det oavgjorda resultatet. Zaire vann omspelet med 2-0 och gick således vidare.
CAF Tredje omgången
Lag 1 | Totalt | Lag 2 | Möte 1 | Möte 2 |
Elfenbenskusten | 2–5 | Marocko | 1–1 | 1–4 |
Zambia | 4–2 | Kenya | 2–0 | 2–2 |
Ghana | 2–4 | Zaire | 1–0 | 1–4 |
CAF Fjärde omgången
|
|
Matchen Marocko - Zaire spelades aldrig då Marocko lämnade walk over och Zaire tilldelades segern med 2-0. Zaire vidare till VM.
Asien och Oceanien
Kvalspelet för Asien och Oceanien var uppdelade i två zoner - Zon A och Zon B - med egna regler för varje zon. I den sista omgången möttes vinnarna i varje zon för att bestämma vilket lag som skulle kvalificera sig för VM.
Zon A
Zon A bestod av lag från östra Asien och Israel, vilket innebar totalt sju lag. Alla lag förutom Sydkorea började med att spela placeringsmatcher för att avgöra grupptillhörighet. Därefter delades de sju lagen in i två grupper där de två segrarna gick vidare till semifinal och därefter till final. Vinnarna i finalen gick vidare till den sista omgången.
Placeringsmatcher
Sydvietnam – Thailand 1–0
Israel – Japan 2–1
Hongkong – Malaysia 1–0
Sydvietnam, Japan och Hongkong gick till grupp 1 medan Thailand, Israel och Malaysia placerades in i grupp 2.
Grupp 1
|
|
Hongkong och Japan vidare till semifinal.
Grupp 2
|
|
Israel och Sydkorea vidare till semifinal.
Semifinal
Sydkorea – Hongkong 3–1
Israel – Japan 1–0 (e fl)
Sydkorea och Israel till final.
Final
Sydkorea vidare till den sista omgången.
Zon B
Zon B bestod av åtta lag som delades in i två grupper. Varje gruppsegrare möttes i en final där segraren blev klar för den sista omgången.
Grupp 1
|
|
Iran gick vidare till final.
Grupp 2
|
|
Australien gick vidare till final.
Final
Lag 1 | Totalt | Lag 2 | Möte 1 | Möte 2 |
Australien | 3–2 | Iran | 3–0 | 0–2 |
Australien vidare till den sista omgången.
Sista omgången
|
|
- Omspel:
- Australien – Sydkorea 1–0
Australien vidare till VM.
Playoff
Lag 1 | Totalt | Lag 2 | Möte 1 | Möte 2 |
Sovjetunionen | W/O | Chile | 0–0 | W/O |
Chile gick vidare till VM då Sovjetunionen vägrade spela mot Chile i Chile på grund av militärkuppen och anlände aldrig till matchen i Santiago. En slags match avhölls dock på Stadio Nacional, med hemmalag, domare och andra FIFA-funktionärer. Chile slog kick-offen och avancerade mycket försiktigt mot det tomma målet. Hade man fumlat ut bollen, skulle Sovjet få inkast eller inspark... Men Chile missade heller inte att få bollen i mål, och enligt reglerna. Därefter blåstes skådespelet av, och på tavlan stod 1-0 till Chile. (Det förekommer påståenden att resultatet senare annullerades, men i så fall senare)[2]
Kvalificerade lag
|
|
|
|
Källor
Externa länkar
- ”RSSSF”. http://www.rsssf.com/tables/74q.html. Läst 29 maj 2012.
- ”RSSSF”. http://www.rsssf.com/tables/74qual.html. Läst 29 maj 2012.
|
Media som används på denna webbplats
Simple black left arrow
Simple black right arrow
Simple downward triangular arrow (to replace "Arrow-down.svg", reason: inconsistent naming)
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Romania, (21 August 1965 - 22 December 1989/officialy 27 December 1989).
Construction sheet of the Flag of Romania as depicted in Decree nr. 972 from 5 November 1968.
- l = 2/3 × L
- C = 1/3 × L
- S = 2/5 × l
Flag of Romania, (21 August 1965 - 22 December 1989/officialy 27 December 1989).
Construction sheet of the Flag of Romania as depicted in Decree nr. 972 from 5 November 1968.
- l = 2/3 × L
- C = 1/3 × L
- S = 2/5 × l
Flag of Second Polish Republic and later People's Republic of Poland in period from March 29, 1928 to March 10, 1980. Red shade used here is HTML "vermilion" #E34234. Proportion 5:8.
Flag of England. Saint George's cross (a red cross on a white background), used as the Flag of England, the Italian city of Genoa and various other places.
Författare/Upphovsman: Scroch, Licens: CC BY-SA 3.0
Flag of Bulgaria (1971-1990). Flag of Bulgaria with Bulgarian coat from 1971.
Flag of Portugal, created by Columbano Bordalo Pinheiro (1857–1929), officially adopted by Portuguese government in June 30th 1911 (in use since about November 1910). Color shades matching the RGB values officially reccomended here. (PMS values should be used for direct ink or textile; CMYK for 4-color offset printing on paper; this is an image for screen display, RGB should be used.)
Ulster Banner is a heraldic banner taken from the former coat of arms of Northern Ireland. It was used by the Northern Ireland government in 1953-1973 with Edwardian crown since coronation of Queen Elizabeth II, based earlier design with Tudor Crown from 1924. Otherwise known as the Ulster Flag, Red Hand of Ulster Flag, Red Hand Flag.
Ulster Banner is a heraldic banner taken from the former coat of arms of Northern Ireland. It was used by the Northern Ireland government in 1953-1973 with Edwardian crown since coronation of Queen Elizabeth II, based earlier design with Tudor Crown from 1924. Otherwise known as the Ulster Flag, Red Hand of Ulster Flag, Red Hand Flag.
Författare/Upphovsman: SanchoPanzaXXI, Licens: CC BY-SA 4.0
Flag of Spain during the Spanish State. It was adopted on 11 October 1945 with Reglamento de Banderas Insignias y Distintivos (Flags, Ensigns and Coats of Arms Bill)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of Greece (1970–1975), adopted by the Greek military Junta; Aspect ratio: 7:12
(c) I, Cmapm, CC BY-SA 3.0
The flag of the Soviet Union (1955-1991) using a darker shade of red.
(c) I, Cmapm, CC BY-SA 3.0
The flag of the Soviet Union (1955-1991) using a darker shade of red.
Bolivias flagga* | |
---|---|
country | Template:I18n/Republic of Bolivia |
används av | Bolivia |
från | 1851 |
till | Present |
skapad av | Government of Bolivia |
format | 15:22 |
form | rektangulär |
färger | röd, gul, grön
flag has 3 horizontal stripes |
andra egenskaper | A horizontal tricolor of red, yellow and green. |
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
State Flag of Peru.
Trinidad och Tobagos flagga
Flag of Senegal
Flag of the Ivory Coast, written by Jon Harald Søby, modified by Zscout370. The colors match to what is reported at http://fotw.vexillum.com/flags/ci.html.
The national flag of Kingdom of Thailand; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Flag of Israel. Shows a Magen David (“Shield of David”) between two stripes. The Shield of David is a traditional Jewish symbol. The stripes symbolize a Jewish prayer shawl (tallit).
Variant version of a flag of Japan, used between January 27, 1870 and August 13, 1999 (aspect ratio 7:10).
Variant version of a flag of Japan, used between January 27, 1870 and August 13, 1999 (aspect ratio 7:10).
bendera Indonesia
The flag of Brazil from 1968 to 1992 with 23 stars.
Flag of Tunisia until 1999.
The flag of the Ethiopian Empire with the Lion of Judah in the center
(c) Zscout370 på engelska Wikipedia, CC BY-SA 3.0
The first flag of the nation of Lesotho, used from 1966 until 1987. Elements from this flag can be seen on the current national flag, in use starting in 2006.
Flag of Second Polish Republic and later People's Republic of Poland in period from March 29, 1928 to March 10, 1980. Red shade used here is HTML "vermilion" #E34234. Proportion 5:8.
Flag of Zambia before 1996
Flag of the People's Republic of Congo between 1 January 1970 - 10 June 1991
Flag of Syria (1972-1980), while the country was in the Federation of Arab Republics. The Arab text in the scroll held by the “Golden Hawk of Qureish” reads Arabic اتحاد الجمهوريات العربية, ittiħād al-jumhūriyyāt al-`arabiyya, i.e. the Federation (literally “Union”) of Arab Republics — in a quasi-Kufic script (in its original form, with a very ornamental letter dal د). Unlike Libya and Egypt, Syria did not display its name on the flag during this period.
Flag of South Korea (1949-1984)
Flag of Suriname, constituent country of the Kingdom of the Netherlands (1954-1974), from its adoption in 1959 until the achievement of independence on 25 November 1975, on which date the flag was changed to its current form.
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nightstallion antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Flag of the Federation of Malaya.
This flag should not be confused with the flag of Malaysia. The flag of Malaya has 11 stripes and 11 spokes in the star. The flag of Malaysia has 14 stripes and 14 spokes.
The Egyptian flag (1972-1984). Also the flag of Libya (1972-1977) and Syria (1972-1980), when the three countries formed the nominal “Federation of Arab Republics”. (For a map of the federation, see Image:Esl.PNG.)
The Arab text in the scroll held by the “Golden Hawk of Qureish” reads Arabic اتحاد الجمهوريات العربية, ittiħād al-jumhūriyyāt al-`arabiyya, i.e. the Federation (literally “Union”) of Arab Republics — in a quasi-Kufic script (in its original form, with a very ornamental letter dal د).
Flag of Cameroon, 1961-75
Författare/Upphovsman: Scroch, Licens: CC BY-SA 3.0
Flag of Bulgaria (1971-1990). Flag of Bulgaria with Bulgarian coat from 1971.
Flag of Iraq, 1963-1991. Also flag of Syria, 1963-1972.