Kvalificerad skyddsidentitet

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

En kvalificerad skyddsidentitet innebär att en tjänsteman vid Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller Försvarsmakten kan beviljas en tillfällig ny identitet, som används för spanings- eller utredningsverksamhet vid allvarlig brottslighet eller vid försvarsunderrättelseverksamhet som går ut på att inhämta underrättelser med särskilda metoder.

En kvalificerad skyddsidentitet innebär att Transportstyrelsen kan utfärda ett körkort i falskt namn, liksom att pass och andra identitetshandlingar kan utfärdas av statliga myndigheter. Därutöver kan Skatteverket registrera den falska identiteten i folkbokföringsdatabasen, men bara om de föregående åtgärderna inte är tillräckliga.

Regelverket finns i lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden och Försvarsmakten är de myndigheter som fattar beslut enligt lagen. Ett beslut gäller i två år men kan förlängas löpande med två år i taget.

Den som har en kvalificerad skyddsidentitet kan vittna under sitt falska namn, men måste uppge för rätten att det är fråga om en kvalificerad skyddsidentitet (se 36 kap. 10 § rättegångsbalken). Anonyma vittnen och anonyma vittnesmål (se vittnesanonymitet) är i regel inte tillåtna i Sverige, men kvalificerade skyddsidentiteter är det närmaste anonyma vittnen som rättegångsbalken tillåter.

Se även

• Skyddad identitet
• Vittnesskydd
• Fingerade personuppgifter

Källor

• Lag (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter