Projekt 1143.5
| |||
 Admiral Kuznetsov | |||
| Allmänt | |||
|---|---|---|---|
| Typ | Hangarfartyg | ||
| Varv | Tjernomorskij-varvet | ||
| Före | Projekt 1143 Kretjet (Kiev-klass) | ||
| Efter | Projekt 1143.7 Uljanovsk (Uljanovsk-klass) Project 23000E (Sjtorm-klass) | ||
| Fartyg tillhörande klassen | Admiral Kuznetsov Varjag (Liaoning) (Typ 001) Shandong (Typ 001A) | ||
| Tekniska data | |||
| Deplacement | [1]
| ||
| Längd i vattenlinjen | 270 m[3] | ||
| Längd över allt | 305 meter | ||
| Bredd i vattenlinjen | 38 meter | ||
| Bredd överallt | 72 meter | ||
| Djupgående | 11 meter | ||
| Framdrift | |||
| Huvudmaskin | 8 ångpannor 4 ångturbiner | ||
| Maskinstyrka | 200 000 hk | ||
| Propellrar | 4 st med fix stigning | ||
| Hjälpmaskin | 9 × ångturbiner á 1500 kW 6 × dieselgeneratorer á 1500 kW[3] | ||
| Prestanda | |||
| Maxfart | 32 knop[3] | ||
| Räckvidd | 13 680 km vid 18 knop | ||
| Aktionstid | 45 dagar[3] | ||
| Lastförmåga | |||
| Besättning | 1960 626 flyggruppen[3] | ||
| Beväpning | |||
| Bestyckning | 8 Kasjtan CIWS mounts | ||
| Luftvärnsartilleri | 6 AK-630 luftvärnskanoner | ||
| Ubåtsjaktvapen | 1 Udav-1 ubåtsjakt raketavfyringsramper | ||
| Robotar | 12 P-700 Granit (SS-N-19 Shipwreck) sjömålsrobotar 192 3K95 Kinzjal (SA-N-9 Gauntlet) SAMs | ||
| Helikoptrar | 4 × Kamov Ka-27LD32 helikoptrar 18 × Kamov Ka-27PLO helikoptrar 2 × Kamov Ka-27S helikoptrar[1] | ||
| Flygplan | 12 × Suchoj Su-33 jaktflyg 5 × Suchoj Su-25UTG/UBP flygplan[1] | ||
Projekt 1143.5 eller Admiral Kuznetsov-klass är en sovjetisk hangarfartygsklass som döpts efter den sovjetiske amiralen Nikolaj Kuznetsov. Endast två fartyg ur klassen byggdes före Sovjets sammanbrott under det tidiga 1990-talet. Det ena fartyget, Admiral Kuznetsov, är i bruk i den ryska flottan, men genomgår under perioden 2017-2024 en omfattande renovering. Det andra fartyget, Varjag, tillhör sedan 2001 Kina och är sedan 2012 operativt under namnet Liaoning.[4]
Bakgrund
Sovjetunionen hade länge försökt utveckla egna hangarfartyg under efterkrigstiden. Koncept som Projekt 1153 Orjol, som skulle bli ett tyngre hangarfartyg med katapulter och atomdrift likt de större amerikanska fartygen, kom aldrig längre än till ritbordet. Istället valde man att gå vidare med en lättare och mindre avancerad typ av fartyg, Kiev-klassen, där man fick förlita sig på lättare jaktflyg och helikoptrar som utnyttjade vertikal start och landning (så kallad VSTOL) .
År 1978 så började utvecklingen av ett större hangarfartyg baserat på den tidigare Kiev-klassen, projekt 1143,5. Detta skulle nu bära tyngre typer av flyg som de motsvarande amerikanska och brittiska fartygen. Projektet godkändes av Sovjets försvarsdepartement 1980 och byggnationen påbörjas den 1 april 1982 i det ukrainska (då sovjetiska) skeppsvarvet Tjernomorskij. Två fartyg kom att beställas. Dessa fick namnen Riga och Varjag.[5]
Det första fartyget Riga sjösattes den 6 december 1985 och Varjag den 4 december 1988. Riga påbörjade sina sjötester i november 1989. I oktober 1990 byttes namn på fartyget, nu till Admiral Flota Sovetskogo Sojuza Kuznetsov, (förkortat Admiral Kuznetsov).[6] Fartyget seglade till den ryska norra flottan i Murmansk i december 1991 och förblev där fram till Sovjetunionens sammanbrott och blev sedan en del av den ryska flottan.
I och med sammanbrottet så blev det andra fartyget Varjag en del av den nya ukrainska flottan. Fartyget hann dock aldrig färdigställas och Ukraina hade ingen nytta av ett hangarfartyg efter Kalla krigets slut. Varjag förblev i malpåse vid sin kajplats fram till 1998 då en privat aktör från Kina köpte fartyget. Den kinesiska köparens officiella anledning till att köpa fartyget var att göra om det till ett flytande hotell och kasino, detta visade sig inte bli fallet. [7] Varjag transporteras med hjälp av bogserbåtar till Kina. Väl där hamnade det i den kinesiska statens händer och kom att i stor hemlighet genomgå en total renovering för att till slut sättas i tjänst i den kinesiska flottan 2012.[8][9] Där fick hon namnet Liaoning.[10]
På grund av ekonomiska problem i Ryssland i början av 1990-talet så togs inte Admiral Kuznetsov i full tjänst förrän 1995 då det för första gången var fullt bestyckat och hade fått sin första flyggrupp i form av 13 stycken Suchoj Su-33 och två Suchoj Su-25.[11] Admiral Kuznetsov har under åren i ryska flottan genomgått flera tekniska problem bland annat med sina motorer.[12] Under en tjänstgöring i Medelhavet 2016 förlorade man ett stridsflygplan då tekniska problem med landningssystemet på fartyget gjorde att planet inte kunde landa.[13] Från år 2017 så är fartyget taget ur tjänst för att renoveras och uppgraderas.[14] Detta har försenats vid flera tillfällen bland annat av en större brand inne i fartyget och en olycka under en transport där fartyget fick en stor kran över sig.[15][16] Planen är att försöka starta sjötester med fartyget 2022.[17] Det har även funnits debatt om det är värt att återställa fartyget då den ryska flottan är i stort behov av andra typer av örlogsfartyg.[18]
Ett tredje fartyg kom långt senare att byggas av Kina. Fartyget var baserat på Kuznetsov-klassen men fick vissa modifieringar i sin konstruktion. Huvudbyggnaden kunde göras mindre så flygdäcket på så vis blev större, och man lade till ytterligare en brygga för att därför bättre kunna dela upp flygledaruppgifterna och övriga bryggaktiviteter. Man valde också att inte beväpna fartyget med några kryssningsrobotar och fick därför mer plats i sin hangar för flera flygplan. Fartyget heter Shandong och togs i bruk av Kinas flotta den 17 december 2019.[19][20]
Design
Kuznetsovklassen är enligt rysk definition inte ett hangarfartyg utan en tung flygplanskryssare. Anledningen till detta är att utloppet från Svarta havet, där fartygen är byggda, kontrolleras av Turkiet. Enligt Montreux konventionen från 1936 där både Ryssland och Turkiet är medlemmar så får hangarfartyg över 15 000 ton inte passera genom utloppet. Genom att Ryssland istället definierar Kuznetsov som kryssare kan man kringgå detta och ta sig ut till Medelhavet.[21]
Fartygen har en skidbacke i fören där jetflygplan av typerna Su-33, Su-25 och MiG-33 kan starta. Vid landning så fångas planen upp av stålvajrar som är installerade på flygdäck. Fartyget är bestyckat med 12 stycken tunga sjömålsrobotar av typen Granit (SS-N-19). Det finns även ett kraftigt luftvärn, bestående av 6 stycken AK-630 luftvärnskanoner, 8 stycken Kashtan luftvärnssystem och 24 stycken Tor-robotsystem med totalt 192 luftvärnsrobotar, vilket gör Kuznetsov-klassen till världens tyngst beväpnade hangarfartyg.[22][23]
Kuznetsovklassen är 305 meter lång och 72 meter bred. Standardvikten är 43 000 ton och med maximal last är vikten 58 600 ton. Besättningen består av 1 690 man.[24]
Fartygen drivs av fyra ångturbiner som matas av åtta gasdrivna ångpannor. Dessa ger fartyget en total maskinstyrka på 200 000 hästkrafter och en toppfart på dryga 30 knop.
Luftfartsgrupp
Fartygen kan bära upp till 50 stridsflygplan och helikoptrar. När Admiral Kuznetsov togs i bruk så var det jaktplanet Sukhoj Su-33 som främst användes. Från 2016 så har det ersatts av MiG-29K plan. 24 plan beställdes för att ersätta de 19 kvarvarande Su-33 planen.[25] Man använder även en variant av det ryska attackplanet Sukhoj Su-25. Helikoptrar ombord är en blandning av Kamov Ka-27 och Ka-31 som både används för transport, radarspaning och ubåtsjakt.
Kina använder en egen variant av Su-33 på sina två fartyg, Shenyang J-15.[26]
Referenser
- ^ [a b c] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100829030941/http://www.military-heat.com/39/admiral-kuznetsov-aircraft-carrier-russian-navy. Läst 2 mars 2010.
- ^ Ударные корабли, Том 11, часть 1, Ю.В. Апалков, Галея Принт, Санкт-Петербург, 2003
- ^ [a b c d e] ”Kuznetsov Class - Project 1143.5”. http://www.globalsecurity.org/military/world/russia/1143_5-specs.htm. Läst 17 juli 2011.
- ^ http://www.china.org.cn/china/2012-09/25/content_26624718.htm
- ^ ”БАСТИОН, BASTION. ВОЕННО-ТЕХНИЧЕСКИЙ СБОРНИК. ИСТОРИЯ ОРУЖИЯ, ВОЕННАЯ ТЕХНИКА. MILITARY-TECHNICAL COLLECTION. HISTORY OF WEAPONS, MILITARY EQUIPMENT”. bastion-karpenko.ru. Arkiverad från originalet den 2 november 2016. https://web.archive.org/web/20161102232651/http://bastion-karpenko.ru/11435-kuznecov/. Läst 30 januari 2021.
- ^ ”Korabli VMF SSSR" (USSR Navy Ships), Yu.V. Apalkov, Galeya Print, Sankt Peterburg, 2003”. Korabli VMF SSSR" (USSR Navy Ships), Yu.V. Apalkov, Galeya Print, Sankt Peterburg, 2003. 30 januari 2021.
- ^ ”The inside story of the Liaoning: how Xu Zengping sealed deal for China's first aircraft carrier” (på engelska). South China Morning Post. 19 januari 2015. https://www.scmp.com/news/china/article/1681755/how-xu-zengping-became-middleman-chinas-deal-buy-liaoning. Läst 30 januari 2021.
- ^ ”China aircraft carrier confirmed by general” (på brittisk engelska). BBC News. 8 juni 2011. https://www.bbc.com/news/world-asia-pacific-13692558. Läst 30 januari 2021.
- ^ Krishnan, Ananth (25 september 2012). ”China commissions first aircraft carrier Liaoning” (på Indian English). The Hindu. ISSN 0971-751X. https://www.thehindu.com/news/international/china-commissions-first-aircraft-carrier-liaoning/article3935971.ece. Läst 30 januari 2021.
- ^ ”China to name its first aircraft carrier 'Liaoning'”. http://www.china.org.cn/china/2012-09/10/content_26481340.htm. Läst 30 januari 2021.
- ^ ”Kuznetsov Class - Project 1143.5”. www.globalsecurity.org. https://www.globalsecurity.org/military/world/russia/1143_5-ops.htm. Läst 30 januari 2021.
- ^ Farmer, Ben (21 oktober 2016). ”Belching smoke through the Channel, Russian aircraft carrier so unreliable it sails with its own breakdown tug” (på brittisk engelska). The Telegraph. ISSN 0307-1235. https://www.telegraph.co.uk/news/2016/10/21/russian-carrier-plagued-by-technical-problems/. Läst 30 januari 2021.
- ^ ”WebCite query result”. www.webcitation.org. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121007234613/http://english.pravda.ru/hotspots/disasters/06-09-2005/8878-sucrash-0/. Läst 30 januari 2021.
- ^ Martin, Bradley; McMahon, Michael (2017). Future Aircraft Carrier Options. doi:. http://dx.doi.org/10.7249/rr2006. Läst 30 januari 2021.
- ^ Gallagher, Sean (30 oktober 2018). ”Russia’s only aircraft carrier damaged as its floating dry dock sinks” (på amerikansk engelska). Ars Technica. https://arstechnica.com/tech-policy/2018/10/russias-only-aircraft-carrier-damaged-as-its-floating-dry-dock-sinks/. Läst 30 januari 2021.
- ^ CNN, Zahra Ullah, Darya Tarasova and Brad Lendon. ”Russia's only aircraft carrier catches fire”. CNN. https://www.cnn.com/2019/12/12/europe/russian-carrier-fire-intl/index.html. Läst 30 januari 2021.
- ^ ”Russian navy heavy aircraft carrier Admiral-kuznetsov to return at sea in 2022”. https://www.navyrecognition.com. https://www.navyrecognition.com/index.php/news/defence-news/2020/december/9381-russian-navy-heavy-aircraft-carrier-admiral-kuznetsov-to-return-at-sea-in-2022.html. Läst 30 januari 2021.
- ^ Pickrell, Ryan. ”Russia is talking about scrapping its only aircraft carrier, putting the troubled ship out of its misery”. Business Insider. https://www.businessinsider.com/russia-is-talking-about-scrapping-kuznetsov-its-only-aircraft-carrier-2019-4. Läst 31 januari 2021.
- ^ Buckley, Chris (26 april 2017). ”China, Sending a Signal, Launches a Home-Built Aircraft Carrier (Published 2017)” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2017/04/25/world/asia/china-aircraft-carrier.html. Läst 31 januari 2021.
- ^ CNN, Ben Westcott. ”China's first domestically-built aircraft carrier officially enters service”. CNN. https://www.cnn.com/2019/12/17/asia/china-aircraft-carrier-shandong-intl-hnk/index.html. Läst 31 januari 2021.
- ^ ”Montreux Convention 1936”. https://www.globalsecurity.org/military/world/naval-arms-control-1936.htm. Läst 31 januari 2021.
- ^ Rogoway, Tyler. ”Russia’s Carrier Was Designed To Be Heavily Armed Even Without Its Air Wing” (på engelska). The Drive. https://www.thedrive.com/the-war-zone/5700/russias-carrier-was-designed-to-be-heavily-armed-even-without-its-air-wing. Läst 31 januari 2021.
- ^ ”Kuznetsov Class (Type 1143.5) Aircraft Carrier - Naval Technology”. www.naval-technology.com. https://www.naval-technology.com/projects/kuznetsov/. Läst 31 januari 2021.
- ^ ”Russian aircraft carrier Admiral Kuznetsov”. https://www.globalsecurity.org/military/world/russia/1143_5-specs.htm. Läst 31 januari 2021.
- ^ ”New fighter jets for Admiral Kuznetsov - BarentsObserver”. web.archive.org. 7 juli 2011. Arkiverad från originalet den 7 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110707213433/http://www.barentsobserver.com/new-fighter-jets-for-admiral-kuznetsov.4636606-58932.html. Läst 31 januari 2021.
- ^ ”Chinese J-15 fighter succeeded in taking off from and landing on China’s first aircraft carrier Liaoning | Intelligence Analysis”. 笹川平和財団| 海洋情報 FROM THE OCEANS. https://www.spf.org/oceans/analysis_en/c1211.html. Läst 31 januari 2021.
| |||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Marine Nationale and French merchant ensign. Used from 1794 to 1814/1815, and from 1848 to present.
Notice that its proportions differ from those of the French civil flag. (ensign : 30:33:37, civil : 1/3,1/3,1/3)
Great emblem of the Russian Navy
.svg)
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
.svg)
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Naval jack of the Russian Federation
The Russian Aircraft Carrier Kuznetsov
The ensign consists of the Indian national flag on the upper canton, a blue octagon encasing the national emblem atop an anchor to depict steadfastness, superimposed on a shield with the Navy’s motto “Śaṁ No Varunaḥ” (a Vedic mantra invoking the god of seas to be auspicious) in Devanagari. The octagon represents the eight directions and has been included as a symbol of the Navy’s “multidirectional reach and multidimensional operational capability”. The golden borders of the octagon have been inspired by the seal of Maratha Emperor Chhatrapati Shivaji Maharaj.
