Kurt Georg Kiesinger

Kurt Georg Kiesinger
(c) Bundesarchiv, B 145 Bild-F024017-0001 / Gathmann, Jens / CC-BY-SA 3.0
Västtysklands förbundskansler
Tid i befattningen 1 december 1966–21 oktober 1969
Företrädare	Ludwig Erhard
Efterträdare	Willy Brandt
Född	6 april 1904 Ebingen, Württemberg, Tyskland
Död	9 mars 1988 (83 år) Tübingen, Baden-Württemberg, Västtyskland
Gravplats	Stadtfriedhof Tübingen
Politiskt parti	NSDAP (1933–1945) CDU (1946–1988)
Yrke	Advokat
Religion	Katolik
Namnteckning

Kurt Georg Kiesinger, född 6 april 1904 i Ebingen, Württemberg, död 9 mars 1988 i Tübingen, Baden-Württemberg, var en tysk politiker (CDU) och (NSDAP) som var Västtysklands förbundskansler 1966-1969.

Biografi

Kiesinger växte upp i Ebingen i Württemberg och studerade i Rottweil, Tübingen och Berlin. I Berlin studerade Kiesinger pedagogik, juridik, litteratur och filosofi. Efter att ha avlagt juristexamen 1933 verkade han vid Kammergericht i Berlin 1935–1940. Kiesinger vad medlem i NSDAP från 1933, och hade mellan 1940 och 1945 poster inom utrikesministeriet som vid tiden styrdes av Joachim von Ribbentrop.

I samband med krigsslutet hamnade han i amerikansk fångenskap i Ludwigsburg, men släpptes och återgick till sitt arbete som åklagare. Han kom att engagera sig inom CDU och blev i valet 1949 invald som ledamot i Förbundsdagen samt fanns med i partistyrelsen. 1958 blev han ministerpresident i Baden-Württemberg och blev där känd som en flitig värd för olika mottagningar, bland annat besökte den brittiska drottningen Elizabeth II delstaten.

Kiesinger ledde Västtysklands första stora koalition mellan CDU/CSU och SPD. Han efterträdde Ludwig Erhard 1966 och hans tid vid makten kännetecknas av glappet mellan den äldre och yngre generationen där studentrevolten fick ett av sina större genomslag i Västtyskland med stora demonstrationer och framväxten av Außerparlamentarische Opposition (APO). En av de centrala motsättningarna rörde införandet av de tyska undantagslagarna (Notstandsgesetze).

Kurt Georg Kiesinger- Målare: Günter Rittner

När Kiesinger tillträdde som förbundskansler orsakade hans nazistiska förflutna stora protester i Västtyskland och internationellt. Kiesinger fick flera gånger förklara sitt förflutna, och det var tydligt att det var en del av konflikten med APO-rörelsen. Han utsattes även för en uppmärksammad attack av journalisten och nazistjägaren Beate Klarsfeld som gav honom en örfil och kallade honom för nazist på CDU:s partistämma 1968. Hon gjorde detta på franska och när hon efter det blev bortförd av två vakter, upprepade hon orden på tyska: ”Kiesinger! Nazi! Abtreten!” ("Kiesinger! Nazist! Avgå!"). Ända fram till sin död vägrade Kiesinger att kommentera denna händelse. Några andra av hans prominenta kritiker var författarna Heinrich Böll och Günter Grass som 1966 skrev ett öppet brev till Kiesinger där de klargjorde att de inte accepterade hans styre, medan filosofen Karl Jaspers, som redan bodde i Schweiz, i protest mot Kiesinger sade upp sitt tyska medborgarskap.

Efter valet 1969 tog en socialliberal koalition mellan SPD och FDP över regeringsmakten. Kiesinger fortsatte som CDU-ledare fram till 1971. 1980 lämnade Kiesinger sin plats i Förbundsdagen.

Källor

• Lewis, Derek; Zitzlsperger Ulrike (2016) (på engelska). Historical dictionary of contemporary Germany. Historical dictionaries of Europe (2nd ed.). Lanham, Md.: Rowman & Littlefield. Libris 19960113. ISBN 9781442269569 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Kurt Georg Kiesinger.
  Bilder & media
• http://www.dhm.de/lemo/html/biografien/KiesingerKurtGeorg/

Tysklands regeringschefer Kejsardömet Tyskland Rikskansler (1871–1918) Otto von Bismarck · Leo von Caprivi · Chlodwig zu Hohenlohe-Schillingsfürst · Bernhard von Bülow · Theobald von Bethmann Hollweg · Georg Michaelis · Georg von Hertling · Prins Max av Baden Novemberrevolutionen Rikskansler (1918–1919) Friedrich Ebert Weimarrepubliken Rikskansler (1919–1933) Philipp Scheidemann · Gustav Bauer · Hermann Müller · Konstantin Fehrenbach · Joseph Wirth · Wilhelm Cuno · Gustav Stresemann · Wilhelm Marx · Hans Luther · Wilhelm Marx · Hermann Müller · Heinrich Brüning · Franz von Papen · Kurt von Schleicher Tredje riket Rikskansler (1933–1945) Adolf Hitler · Joseph Goebbels · Lutz Schwerin von Krosigk Förbundsrepubliken Förbundskansler (från 1949) Konrad Adenauer · Ludwig Erhard · Kurt Georg Kiesinger · Willy Brandt · Helmut Schmidt · Helmut Kohl · Gerhard Schröder · Angela Merkel · Olaf Scholz

Ordförande för Tysklands förbundsråd Första cykeln 1949–1960 Karl Arnold Hans Ehard Hinrich Wilhelm Kopf Reinhold Maier Georg August Zinn Peter Altmeier Kai-Uwe von Hassel Kurt Sieveking Willy Brandt Wilhelm Kaisen Franz-Josef Röder Andra cykeln 1960–1971 Franz Meyers Hans Ehard Kurt Georg Kiesinger Georg Diederichs Georg August Zinn Peter Altmeier Helmut Lemke Klaus Schütz Herbert Weichmann Franz-Josef Röder Hans Koschnick Tredje cykeln 1971–1982 Heinz Kühn Alfons Goppel Hans Filbinger Alfred Kubel Albert Osswald Bernhard Vogel Gerhard Stoltenberg Dietrich Stobbe Hans-Ulrich Klose Werner Zeyer Hans Koschnick Fjärde cykeln 1982–1994 Johannes Rau Franz Josef Strauss Lothar Späth Ernst Albrecht Holger Börner Walter Wallmann Björn Engholm Walter Momper Henning Voscherau Alfred Gomolka Berndt Seite Oskar Lafontaine Klaus Wedemeier Femte cykeln 1994–2010 Johannes Rau Edmund Stoiber Erwin Teufel Gerhard Schröder Hans Eichel Roland Koch Kurt Biedenkopf Kurt Beck Klaus Wowereit Wolfgang Böhmer Dieter Althaus Matthias Platzeck Peter Harry Carstensen Harald Ringstorff Ole von Beust Peter Müller Jens Böhrnsen Sjätte cykeln 2010– Hannelore Kraft Horst Seehofer Winfried Kretschmann Stephan Weil Volker Bouffier Stanislaw Tillich Malu Dreyer Michael Müller Daniel Günther Dietmar Woidke Reiner Haseloff