Kurdiska

Kurdiska
Kurdî, کوردی
Kurdî i perso-arabisk skrift (Nastaʿlīq skrift)
Kurdî i perso-arabisk skrift (Nastaʿlīq skrift)
Uttal[kuɾdiː]
Talas iTurkiet Turkiet

Iran Iran Irak Irak Syrien Syrien Armenien Armenien Libanon Libanon Azerbajdzjan Azerbajdzjan Turkmenistan Turkmenistan

Georgien Georgien
RegionMellanöstern
Anatolien
Kaukasien[1][2][3]
Antal talare~48 miljoner[4][5][6]
SpråkfamiljIndoeuropeiska
Dialekter
Nordkurdiska (Kurmanji)
Sydkurdiska (Pehlewani)
Nuvarande:
Sorani-alfabetet (Perso-Arabisk skrift; används mest i Irak och Iran)
Hawar-alfabetet (Latinsk skrift; används mest i Turkiet och Syrien)
Historiska:
Armeniska alfabetet (forna Sovjetarmenien)
Kyrilliska alfabetet (forna Sovjetunionen)
Officiell status
Officiellt språk iIrak Irak
Språkkoder
ISO 639‐1ku
ISO 639‐2kur
ISO 639‐3kur – inkluderande kod
Individuella koder:
kmr – Nordkurdiska
ckb – Centralkurdiska
sdh – Sydkurdiska
Geografisk utbredning av kurdiska och andra iranska språk som talas av kurder

  Zazaki
  Gorani
  blandad

Kurdiska (Kurdî, کوردی; från medelpersiskans 𐭪𐭥𐭫𐭲 kwrt- "nomadisk")[7][8] är den moderna benämningen på ett kontinuum av flera olika nordvästiranska språk[9][10] inom den indoeuropeiska språkfamiljen och talas framförallt i Kurdistan som täcker delar av Iran, Irak, Syrien, Armenien och Turkiet. Kurdiska formar tre språkgrupper: kurmanji (nord), sorani (central) och pehlewani (syd). En sidospråkgrupp mer olika övriga språkgrupper är zaza-gorani, som också talas också av flera miljoner kurder.[11] Senaste (från och med 2009) studier uppskattar att mellan 20 och 30 miljoner talar kurdiska som modersmål.[12]

Litterär produktion på kurdiska tillkom på 1600-talet och var mestadels begränsad till poesi fram till början av 1900-talet, när en mer allmän litteratur började utvecklas. Idag finns det två huvudsakliga skriftliga kurdiska språkgrupper, nämligen kurmanji i de norra delarna av den geografiska regionen Kurdistan och sorani längre österut och söderut. Sorani-standardversionen av centralkurdiska är, tillsammans med arabiska, ett av de två officiella språken i Irak och i politiska dokument kallas det för "kurdiska".[13][14]

Genom att det finns en omfattande kurdisk diaspora, bland annat i Sverige och Libanon, så är också språket spritt över världen. I Sverige finns bland annat världens första kurdiska bibliotek som är placerat i Stockholm.

Kurdiska tillhör den överordnade språkgruppen iranska språk som talas av ca 85 miljoner människor runt om i världen.

De iranska språken delas även in i en västlig och östlig grupp, där den västliga gruppen indelas ytterligare i en nordvästlig och en sydvästlig. Kurdiskan tillhör den nordvästra grenen av det nyiranska språkträdet och kan bland de övriga iranska språken närmast jämföras med pashto, som talas i Afghanistan. Förutom de tre huvuddialekterna talas även mindre lokala underdialekter till nord-, central och sydkurdiska.

Historia

De kurdiska språken har inte några kända föregångare bland de iranska fornspråken och medeliranska språken, och de äldsta bevarade kurdiska texterna kan spåras tillbaka till tidigast 1500-talet.[15] För studiet av kurdiskans historiska bakgrund är man därför beroende av en komparativ jämförelse med äldre iranska språk, främst persiska.[16]

Språkgrupper

Kurdiskan kan delas in i tre språkgrupper. Att de är språkgrupper och inte dialekter beror på att de inte är ömsesidigt begripliga utan förvärvad tvåspråkighet.[17][18] Därför menar vissa forskare att kurdiska inte är ett språk utan bör klassificeras som flera språk.[19]

De tre språkgrupperna är:

  • Nordkurdiska (kurmanji) är den största språkgruppen, som talas av uppskattningsvis 15 till 20 miljoner kurder i östra Turkiet.
  • Centralkurdiska (sorani) talas av uppskattningsvis 6 till 7 miljoner kurder i stora delar av irakiska Kurdistan och i provinserna Kordestān och Öst-Āzarbāijān i nordvästra Iran.[20] Sorani är en skriftlig standard för centralakurdiska som utvecklades på 1920-talet (uppkallad efter det historiska Soranemiratet) och antogs senare som standardortografi för kurdiska som ett officiellt språk i Irak.[21]
  • Sydkurdiska (pahlavāni) talas av cirka 3 miljoner kurder i delar av provinserna Kermān Shāh och Ilām i Iran och i Khanāqin distriktet i östra Irak.[22]

Kurder i Turkiet och Syrien skriver kurmanji med det latinska alfabetet, medan man i Bahdînan (nordvästliga delen av Irak) skriver kurmancî med arabiska bokstäver. Sorani (Iran och regionen Sulaymaniyya; nordöstra delen av Irak) skrivs med en modifierad form av det arabiska alfabetet. I den kurdiska delen av Armenien skriver man med kyrilliska bokstäver.

Mukriani är en dialekt av kurdiska och talas i städerna Pirān Shahr och Māh Ābād i Iran. Pirān Shahr och Māh Ābād är kända som Mukrian.[23]

Även om kurmanji är den mest talade av de kurdiska språken, finns det mer tryckt material på sorani, eftersom användningen av kurdiska i Turkiet är starkt begränsad och kurderna i Iran är mer fria att ge ut egen litteratur. Sedan slutet av 1990-talet finns det en utveckling av kurmanjilitteraturen, särskilt i Turkiet.

Grammatik

Kurdiskan har kluven ergativitet. I grammatiskt hänseende har kurdiskan ännu kvar en del äldre former, som gått förlorade i persiska, såsom till exempel ett kasussuffix a (e, z), som utmärker objektiv (ackusativ, dativ), ett gammalt participialperfekt med mera, varjämte verbet utbildat flera nya, annorlunda former, till vilka de övriga iranska språken inte erbjuder något motsvarande.

Fonologi

Enligt Kurdish Academy of Language,[24] har kurdiska följande fonem:

Konsonanter

BilabialLabio-
dental
ApikalPost-
alveolar
PalatalVelarUvularFaryn-
gal
Glottal
Nasaler[m][n][ŋ]
Klusiler[p] 3   [b][t] 3   [d][k] 2,3   [ɡ] 2[q][ʔ]
Affrikator[t͡ʃ] 3   [d͡ʒ]
Frikativor[f]   [v][s]   [z][ʃ]   [ʒ][x]   [ɣ][ħ]   [ʕ][h]
Lateral[l]   [ɫ] 1
Flappar[ɾ]
Tremulanter[r]
Approximanter[ʋ][j]
  • ^1 Precis som i många engelska dialekter, förekommer inte velariserad alveolar lateral approximant i början av en stavelse. Dessutom, i vissa dialekter, ändras den velariserade lateralen [ɫ] till en [ɾ] i kvinnors uttal.[25]
  • ^2 [k] och [ɡ] är starkt palataliserade framför slutna främre orundade vokalen [i] och mellan-främre vokalen [e̞] ( lyssna) samt den rundade främre allofonen [ɥ] av fonemen [w], sluten på [t͡ʃ] och [d͡ʒ].[26]
  • ^3 I nordkurdiska, görs en fonetisk distinktion mellan aspirerade och oaspirerade tonlösa klusiler. Sålunda är /p/ i kontrast med /pʰ/, /t/ med /tʰ/, /k/ med /kʰ/, och affrikatan /t͡ʃ/ med /t͡ʃʰ/. Detta kan vara ett arealt drag som delas med språk såsom armeniskan.[27]

Vokaler

FrämreHalv-
främre
CentralHalv-
bakre
Bakre
Sluten[iː] ( lyssna)[ʉː] ( lyssna)[u]/[uː] ( lyssna)
Halvsluten[ɪ]
Mellansluten[eː] ( lyssna)[o]
Mellan
Mellanöppen[ɛ]
Halvöppen
Öppen[aː] ( lyssna)/[a]

De fyra korta vokalerna är [ɛ], [ɪ], [o] och [u]. De fem långa vokalerna är [aː] ( lyssna), [eː] ( lyssna), [iː] ( lyssna), [uː] ( lyssna) och [ʉː] ( lyssna). Variationer tillkommer, då man i sydkurdiska dialekter använder långa [ɑː] ( lyssna) istället för långa [aː] ( lyssna) och korta [a] istället för korta [ɛ].

Alfabet

Det kurdiska alfabetet har skrivits med hjälp av fyra olika skriftsystem. I Irak och Iran skrivs det med hjälp av den perso-arabiska skriften som sammansattes av Se'îd Kaban Sidqî. På senare tid har det ibland skrivits med ett latinskt alfabet i Irak. I Turkiet, Syrien, och Armenien, skrivs språket numera med latinsk skrift. Tidigare skrevs kurdiskan i Turkiet och Syrien med en perso-arabisk skrift fram till år 1932. Det finns ett förslag till ett enhetligt internationellt erkänt kurdiskt alfabet baserat på ISO-8859-1[28] som kallas Yekgirtú. Kurdiskan i forna Sovjetunionen skrevs med ett kyrilliskt alfabet. I Armeniska SSR och det Osmanska riket skrevs den i ett armeniskt alfabet (en översättning av evangelierna år 1857[29] och hela nya testamentet 1872).

Ordförråd

I det kurdiska ordförrådet återfinns ett stort antal ord som saknar kognater (besläktade ord) med övriga iranska språk, men kan återfinnas i andra indoeuropeiska språkgrenar. Några kognater med svenska är dol (dal), merûle (myra), derga (dörr), erd (jord), estêra (stjärna), brâdêr (bror), to (du), şeş (sex), nwe (ny) och mirdin (dö), jämför "mörda".

Vokabulärkonkordans

PersiskaZazakiEngelskaKurmanci/SoraniSvenskaTurkiskaLatin
dehdewevillagegund/dêbyköypagus
manezIez/minjagbenego
lablêwliplêwläppdudaklabrum
zabânziwanlanguagezimanspråkdillingua
nâmnamenamenav/nau/namnamnadnomen
şirşêrlionşêrlejonaslanleo
xodâhomagodxweda/xwagudtanri:tengrideus
asb/astarestorhorsehesp/esphästatequus
asemânasmênheavenasmanhimmelgökcaelum/coelum, aether
bâleşbalişnapillowbalgeh/balîfkuddeyastıkpulvinus

Litteratur

Den tidigast bevarade litteraturen på kurdiska är av diktare som skrev på Hawrami med arabisk skrift år 1169, i vasallstaten Ardalan, fram till dess slut år 1867. Då tog sorani över som det ledande litteraturspråket och har utvecklats starkt, särskilt i de irakiska delarna av Kurdistan där sorani används som skolspråk sedan 1918. I de turkiska delarna har kurdiska tryckalster varit förbjudna på grund av assimilationspolitik sedan Turkiets grundande 1923. Lagen upphörde 1991. Lagen om förbud mot kurdisk tv och radio i Turkiet upphörde 2001, men gällde i praktiken fram till 2004. Att undervisa i kurdiska i Turkiet är fortfarande förbjudet idag.[när?][källa behövs]

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ ”Azerbaijan > Kurds” (på engelska). minorityrights.org. https://minorityrights.org/minorities/kurds/. Läst 1 juni 2022. 
  2. ^ ”Georgia: Treatment of the Kurds, in particular of Yezidi Kurds” (på engelska). UN Refugee Agency. https://www.refworld.org/docid/3ae6aae694.html. Läst 1 juni 2022. 
  3. ^ ”2nd periodic report” (på engelska). Armenska regereringen. https://www.gov.am/u_files/file/kron/ArmeniaPR2_en.pdf. Läst 1 juni 2022. 
  4. ^ Ethnologue - Kurdish
  5. ^ Blau, Joyce. ”The Kurdish Language and Literature” (på engelska). http://www.institutkurde.org/en/language/. Läst 20 oktober 2008. 
  6. ^ ”UNPO. Nations and people” (på engelska). Arkiverad från originalet den 14 september 2008. https://web.archive.org/web/20080914153624/http://www.unpo.org/content/view/7892/116/. 
  7. ^ Safrastian, Arshak (1948). Kurds and Kurdistan. London: The Harvill Press. sid. 16, 31. ISBN 1127520245 
  8. ^ Asatrian, Garnik (2009). ”Prolegomena to the Study of the Kurds” (på engelska). Iran and the Caucasus (Leiden: Brill) 13 (1): sid. 1-58. ISSN 1609-8498. 
  9. ^ NE.se/kurdiska
  10. ^ Rezakhani, Khodadad. ”The Iranian Language Family” (på engelska). Arkiverad från originalet den 9 oktober 2004. https://web.archive.org/web/20041009124244/http://www.iranologie.com/history/ilf.html. 
  11. ^ Kaya, Mehmet (2011). The Zaza Kurds of Turkey: A Middle Eastern Minority in a Globalised Society. ISBN 9-781-84511875-4 
  12. ^ Demographic data is unreliable especially in Turkey, where the largest number of Kurds reside, as Turkey has not permitted gathering ethnic or linguistic census data since 1965; estimates of ethnic Kurds in Turkey range from 10% to 25%, or 8 to 20 million people.
  13. ^ Christine, Allison (2001). The Yezidi Oral Tradition in Iraqi Kurdistan. ”However, it was the southern dialect of Kurdish, Sorani, the majority language of the Iraqi Kurds, which received sanction as an official language of Iraq.” 
  14. ^ ”Kurdish language issue and a divisive approach”. http://www.kurdishacademy.org/?q=node/194. Läst 14 september 2015. 
  15. ^ Paul, Ludwig (december 2008). ”Kurdish language. i History of the Kurdish language” (på engelska). Encyclopaedia Iranica. https://iranicaonline.org/articles/kurdish-language-i. 
  16. ^ Ferhad Shakely, "Kurdisk litteratur", Nationalencyklopedin.
  17. ^ Hassanpour, Amir (1992). Nationalism and language in Kurdistan, 1918-1985 
  18. ^ Postgate, J.N. (2007). Languages of Iraq: Ancient and Modern. ISBN 9780903472210 
  19. ^ Ludwig Paul skriver: "There is much debate, therefore, about the very question of what the Kurdish language is, of which parts it is composed, and whether there is only one Kurdish language, or maybe more than one." ”KURDISH LANGUAGE i. HISTORY OF THE KURDISH LANGUAGE”. http://www.iranicaonline.org/articles/kurdish-language-i. Läst 3 november 2019. 
  20. ^ Kreyenbroek, Philip G.; Sperl, Stefan (1992). ”Chapter 3: On the Kurdish Language”. The Kurds: A Contemporary Overview. ISBN 9780415072656 
  21. ^ Joyce, Blau (2000). Methode de Kurde: Sorani. sid. 20 
  22. ^ Ranjbar, Vahid. Dastur-e Zaban-e Kurdi-ye Kermanshahi. Kermān Shāh: Tāq-Bostān. 1388
  23. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170305034800/http://www.dissertation.xlibx.info/d1-other/240081-1-background-the-language-community-and-fieldwork-introduction-the.php. Läst 5 mars 2017. 
  24. ^ ”Unified Kurdish Consonant Phonemes”. 21 maj 2008. http://www.kurdishacademy.org/?q=node/119. Läst 15 september 2015. 
  25. ^ McCarus, Ernest N. (1997), ”Kurdish Phonology”, skriven i Winona Lake, Indiana, i Kaye, Alan S.; Daniels, Peter T., Phonologies of Asia & Africa (Including the Caucasus), "2", EISENBRAUNS, s. 694, ISBN 1-57506-017-5 
  26. ^ McCarus, Ernest N. (1997), ”Kurdish Phonology”, skriven i Winona Lake, Indiana, i Kaye, Alan S.; Daniels, Peter T., Phonologies of Asia & Africa (Including the Caucasus), "2", EISENBRAUNS, s. 693, ISBN 1-57506-017-5 
  27. ^ Haig, Geoffrey; Yaron Matras (2002). ”Kurdish linguistics: a brief overview”. Sprachtypologie und Universalienforschung (Berlin) 55 (1): sid. 3–14. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131014172019/http://www.uni-bamberg.de/fileadmin/aspra/bib-haig/kurdish_linguistics_a_brief.pdf. Läst 27 april 2013.  Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131014172019/http://www.uni-bamberg.de/fileadmin/aspra/bib-haig/kurdish_linguistics_a_brief.pdf. Läst 15 september 2015. 
  28. ^ ”The Kurdish Unified Alphabet”. www.kurdishacademy.org. http://www.kurdishacademy.org/?q=node/2. Läst 28 september 2015. 
  29. ^ ”The Gospels in Kurdish in Armenian characters, 1857, Constantinople”. Google.com. https://google.com/books?id=0zZMAAAAYAAJ. Läst 28 september 2015. 

Webbkällor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Kurdiska språket, 1904–1926.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Flag of Iran.svg
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Flag of Syria.svg
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Wikipedia-logo-v2.svg
Författare/Upphovsman: Version 1 by Nohat (concept by Paullusmagnus); Wikimedia., Licens: CC BY-SA 3.0
New Wikipedia’s logo. See also File:Wikipedia wordmark.svg for the wordmark, and File:Wikipedia-logo-v2-wordmark.svg for the logo+wordmark.
Kurdi.svg
Författare/Upphovsman: Taysheyi, Licens: CC BY-SA 4.0
Calligraphic rendition of کوردى Kurdî, "Kurdish" (in Nasta'liq)
Kurdish languages map.svg
Författare/Upphovsman: ArnoldPlaton, Licens: CC BY-SA 3.0
Approximate distribution of the Kurdish and Zaza–Gorani languages