Kungsholmenbanan

Kungsholmenbanan eller Kungsholmsbanan var en föreslagen underjordisk järnvägsförbindelse för pendeltåg genom centrala Stockholm.

Kungsholmenbanan föreslogs flera gånger under andra halvan av 1900-talet som ett sätt att avlasta Stockholms centralstation och den så kallade getingmidjan. För Kungsholmenbanan talade att den skulle avlasta Stockholms cityområde (som vuxit upp kring Stockholm C och T-Centralen) och sprida utbudet av bra kommunikationer till andra delar av innerstaden. Mot banan talade att många resenärer även framgent skulle ha ärenden till cityområdet och att dessa resenärer, i och med att Stockholm C skulle få försämrad turtäthet om vartannat tåg i stället ska trafikera Fridhemsplan och Liljeholmen, skulle få försämrade förbindelser.

Den var tänkt att gå från Älvsjö till Tomteboda via Liljeholmen och Fridhemsplan på Kungsholmen. Omstigning till tunnelbana var tänkt att ske vid stationerna Liljeholmen ("röda" linjen) och Fridhemsplan ("gröna" och "blå" linjen). Vissa förslag omfattade även stationer vid Karlberg eller Odenplan. I Stockholms kommuns program för detaljplan för nordvästra Kungsholmen angavs Stadshagen som stationsläge i stället för Fridhemsplan[1]

Dåvarande Statens Järnvägar och dåvarande Banverket avfärdade flera gånger Kungsholmenbanan i utredningar[2]. I samband med den tillträdande regeringen Reinfeldts ifrågasättande av den projekterade men dyra Citybanan[3] och den snabbutredning av alternativen som regeringen beordrade, och som förordade Citybanan,[4] fördes Kungsholmenbanan åter fram som ett alternativ till Citybanan av Dagens Nyheters ledarsida.[5][6] Men regeringen beslutade i maj 2007 att genomföra bygget av Citybanan[7].

Källor

  1. ^ Nordvästra Kungsholmen. Program för ett stadsutvecklingsområde, maj 2001. Stadsbyggnadskontoret, Stockholms stad, diarienummer S-DP 1999-08608-53. (Programmets webbplats Arkiverad 20 januari 2007 hämtat från the Wayback Machine.)
  2. ^ ”Förstudie Citybanan i Stockholm”. Banverket. 31 januari 2002. http://www.banverket.se/pages/8753/City_forstudie_feb02.pdf. Läst 26 september 2007. 
  3. ^ ”Vi säger ja till trängselskatten för att finansiera kringfartsleder”. Dagens Nyheter. 1 oktober 2006. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=576709. Läst 14 januari 2007. 
  4. ^ ”Bygg citybanan”. Dagens Nyheter. 29 december 2006. https://www.dn.se/sthlm/bygg-citybanan/. Läst 23 februari 2025. 
  5. ^ ”Bygg tredjespåret – och Kungsholmenbanan”. Dagens Nyheter. 14 januari 2007. https://www.dn.se/arkiv/ledare/bygg-tredje-sparet-och-kungsholmenbanan/. Läst 23 februari 2025. 
  6. ^ ”Stoppa Citybanan innan det är för sent”. Dagens Nyheter. 28 januari 2007. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=573&a=610903. Läst 30 januari 2007. 
  7. ^ ”Regeringen ger klartecken till Citybanan”. Sveriges Television. 31 maj 2007. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/regeringen-ger-klartecken-till-citybanan. Läst 23 februari 2025. 
Stockholms nedlagda byggprojekt
Byggnader
Stora Haga slott · Hagaparkens eremitage · Hagaparkens obelisk · Hagaparkens utsiktstorn · Japanskrapan · Johanneshovs skans · Kinesiska pagoden · Kymlinge (tunnelbanestation) · Neptuni tempel · Nobelpalatset · Rådhusförslaget · Stockholms panteon · Stallgrunden · Valhalla Nya Consert och Festlokal
Stockholms panteon 1791
Stadsplaneringar
Infrastruktur
Övrigt
Portal:Stockholm

Media som används på denna webbplats

Stockholms panteon 1791.jpg
Förslag till Stockholms panteon