Kungsbacka kommun
- För andra betydelser, se Kungsbacka (olika betydelser).
Kungsbacka kommun Kommun | |
![]() Kyrkan och rådhuset 1948 | |
Slogan | I Kungsbacka växer framtiden |
---|---|
(c) Vladimir Sagerlund / Riksarkivet Sverige, CC BY-SA 3.0 Kungsbacka kommunvapen | |
Land | Sverige |
Landskap | Halland |
Län | Hallands län |
Centralort | Kungsbacka |
Inrättad | 1 januari 1971 |
Befolkning, areal | |
Folkmängd | 85 503 ()[1] |
Areal | 1 472,93 kvadratkilometer ()[2] |
- därav land | 606,58 kvadratkilometer[2] |
- därav vatten | 866,35 kvadratkilometer[2] |
Bef.täthet | 140,96 inv./km² (land) |
Läge | |
![]() Kommunen i länet. | |
Koordinater | 57°29′00″N 12°04′00″Ö / 57.483333333333°N 12.066666666667°Ö |
Utsträckning | SCB:s kartsök |
Storstad | Storgöteborg |
Domkretstillhörighet | |
Domkrets | Varbergs domkrets (–) Hallands norra domsaga (–) |
Om förvaltningen | |
Org.nummer | 212000-1256[3] |
Anställda | 7 975 ()[4] |
Webbplats | Officiell webbplats |
Koder och länkar | |
Kommunkod | 1384[5] |
GeoNames | 2698726 |
Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
Redigera Wikidata |
Kungsbacka kommun är den nordligaste kommunen i Hallands län och den befolkningsmässigt näst största i både Hallands län och inom Göteborgsregionen. Centralort är Kungsbacka.
Kommunen är belägen längs kusten mot Kattegatt och dess natur är mycket omväxlande. I början av 2020-talet dominerades det lokala näringslivet av den offentliga sektorn.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit starkt positiv. Politiken har dominerats av de borgerliga partierna.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna Fjärås, Frillesås, Förlanda, Gällinge, Hanhals, Idala, Landa, Onsala, Släp, Tölö, Vallda, Älvsåker och Ölmevalla. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Kungsbacka stad som 1863 bildade en stadskommun.
Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Fjärås (av de tidigare kommunerna Fjärås, Förlanda och Hanhals), Löftadalen (av Frillesås, Gällinge, Idala, Landa och Ölmevalla), Onsala (oförändrad), Särö (av Vallda och Släp) samt Tölö (av Tölö och Älvsåker). Kungsbacka stad förblev då opåverkad. 1969 införlivades dock Tölö landskommun i staden.
Kungsbacka kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kungsbacka stad och Särö landskommun. 1974 införlivades kommunerna Fjärås, Löftadalen och Onsala.[6]
Kommunen ingick under 1971 i Hallands norra domsaga och den ingår sedan 1972 i Varbergs domsaga.[7]
Kommunen ingår i Storgöteborg och är medlem av Göteborgsregionens kommunalförbund.
Geografi
Kommunen ligger i norra delen av landskapet Halland. Den gränsar i söder till Varbergs kommun i Hallands län, i väster till Kattegatt, i norr till Göteborgs och Mölndals kommuner i Västra Götalands län, samt i öster till Marks kommun i Västra Götalands län. I riktning från nordöst till sydväst rinner Kungsbackaån som har sitt utlopp i Kungsbackafjorden, något lite söderut rinner Rolfsån ut.
Topografi och hydrografi
Kommunen är belägen längs kusten mot Kattegatt och dess natur är mycket omväxlande. Klippiga skärgårdsöar, vilket inkluderar Onsalahalvön, med en mager kusthedsvegetation dominerar i väster. Det övergår i ett sprickdalslandskap längre in i landet. Där märks Kungsbackafjorden, med uppodlade områden i de inre dalgångarna. Vid Tjolöholm finns ett välbevarat odlingslandskap och betade strandängar. Barrskog varvat med myrar och sjöar dominerar på de inre höglänta delarna.[8]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]
Kungsbacka kommun | Hela riket | ||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
Naturskydd
År 2023 fanns 18 naturreservat i Kungsbacka kommun.[10] Bland dessa Sandsjöbacka naturreservat som är Hallands nordligaste reservat. Det består av ett hedlandskap präglat av bete och ljungbränning. I reservatet finns varierande vandringsleder, den längsta är 22 kilometer. Den traditionella gårdsbebyggelsen i byn Grönabur är av stor betydelse för miljön.[11] Ett annat exempel är Fjärås bräcka som inkluderar en moränås som skapades av inlandsisen för 12 000 år sedan. Därifrån ser man ut över Fjäråsbygden. Även Nidingen är ett naturreservat som inkluderar en fyr. På fyrplatsen finns flera byggnadsminnen samt en fågelstation.
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 13 församlingar:
De 13 församlingarna i Kungsbacka kommun
Från 2016 indelas kommunen istället i 14 distrikt[12]:
De 14 distrikten i Kungsbacka kommun
Kommundelar
Kungsbacka kommun delas in i åtta planeringsområden (kommundelar). 31 december 2016 var antalet invånare per del: Kungsbacka stad (21 617), Onsala (14 237), Släp (11 978), Åsa/Frillesås (9 994), Vallda (8 581), Fjärås (6 070), Älvsåker (5 687) och Gällinge (2 202).[13]
Tätorter
Det finns 17 tätorter i Kungsbacka kommun.
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.
Nr | Tätort | Befolkning |
---|---|---|
1 | Göteborg, delen i denna kommun, inkl. centralorten Kungsbacka | 23 934 |
2 | Onsala | 12 275 |
3 | Billdal, delen i denna kommun | 10 434 |
4 | Åsa | 6 084 |
5 | Vallda | 3 929 |
6 | Fjärås kyrkby | 2 385 |
7 | Frillesås | 2 382 |
8 | Halla Heberg | 1 647 |
9 | Västra Hagen | 1 319 |
10 | Hagryd-Dala | 875 |
11 | Buerås | 754 |
12 | Röda holme | 654 |
13 | Gundal och Högås | 631 |
14 | Kläppa | 625 |
15 | Sätinge | 338 |
16 | Hjälm | 272 |
17 | Fjärås station | 200 |
Styre och politik
Styre
Kungsbacka är medlem i Göteborgsregionens kommunalförbund. Kommunen har styrts av de borgerliga partierna sedan kommunen bildades 1971, åren 1974–1980 med kommunstyrelsens ordförande från Centerpartiet och åren 1989–1991 från Folkpartiet och övriga år från Moderaterna.
Kommunfullmäktige
Presidium
Presidium 2022–2026[14] | ||
---|---|---|
Ordförande | M | Thure Sandén |
Förste vice ordförande | KD | Marie Wadström |
Andre vice ordförande | S | Lars Eriksson |
Mandatfördelning 1970–2022
Valår | V | S | MP | SPI | SD | NYD | Kbo | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1970 | 13 | 10 | 10 | 8 |
| 41 | 89,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1973 | 1 | 14 | 17 | 7 | 10 |
| 49 | 92,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1976 | 1 | 13 | 16 | 8 | 11 |
| 49 | 92,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1979 | 2 | 13 | 15 | 7 | 14 |
| 51 | 91,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1982 | 1 | 15 | 13 | 5 | 17 |
| 51 | 92,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1985 | 14 | 1 | 10 | 10 | 16 |
| 51 | 90,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1988 | 1 | 16 | 5 | 11 | 11 | 17 |
| 61 | 87,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1991 | 13 | 2 | 4 | 9 | 9 | 3 | 21 |
| 61 | 89,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1994 | 2 | 16 | 4 | 11 | 6 | 2 | 20 |
| 61 | 88,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1998 | 3 | 14 | 2 | 2 | 7 | 5 | 7 | 21 |
| 61 | 83,62 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2002 | 3 | 14 | 2 | 2 | 7 | 10 | 6 | 17 |
| 61 | 83,25 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2006 | 2 | 12 | 2 | 1 | 4 | 7 | 7 | 5 | 21 |
| 61 | 85,02 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2010 | 1 | 10 | 4 | 3 | 4 | 5 | 7 | 3 | 24 |
| 61 | 87,20 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2014 | 2 | 10 | 4 | 6 | 3 | 7 | 6 | 2 | 21 |
| 61 | 88,63 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2018 | 2 | 9 | 2 | 9 | 2 | 8 | 6 | 4 | 19 |
| 61 | 90,02 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2022 | 2 | 12 | 2 | 10 | 2 | 6 | 4 | 4 | 19 |
| 61 | 88,19 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Nämnder
Lista över kommunstyrelsens ordförande
- Gösta Svensson (M) 1971–1972
- Carl-Axel Gilljam (M) 1972–1973
- Ivar Franzén (C) 1974–1979
- Christer Samuelsson (C) 1980–1982
- Ingvar Eliasson (M) 1983–1988
- Thore Jeppsson (M) 1988
- Tommy Rydfeldt (L) 1989–1991
- Roger Larsson (M) 1992–2002
- Per Ödman (M) 2003–2014
- Hans Forsberg (M) 2015–2020
- Lisa Andersson (M) 2020–
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
I början av 2020-talet dominerades det lokala näringslivet av den offentliga sektorn. Omkring sju procent av kommunens arbetstillfällen fanns inom tillverkningsindustrin och knappt två procent inom jordbrukssektorn. Förutom kommunen var de största arbetsgivarna regionen, Veteranpoolen AB, A-hus AB och Mediq Sverige AB.[8]
Infrastruktur
Transporter
I nord-sydlig riktning löper E6/E20 och Västkustbanan med station i Kungsbacka som även är slutstation för Göteborgs pendeltåg, Västtrafiken. Pendeltågen stannar även vid Annebergs station och Hede station. Lokaltrafiken Västtrafik samarbetar också med Öresundstågen, vilka stannar vid Åsa station, där det finns busstation och infartsparkering. Från Kungsbacka utgår länsväg 158 västerut.
Utbildning och forskning
Förutom grundskolor finns här Löftadalens folkhögskola och följande gymnasieskolor:
- Aranäsgymnasiet
- Drottning Blankas gymnasieskola
- Elof Lindälvs gymnasium
- Kungsbacka Praktiska Gymnasium
- Ljud och Bildskolan
- MoveITgymnasiet
- Sveriges Ridgymnasium Kungsbacka
Chalmers bedriver forskning vid Onsala rymdobservatorium.
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 85 503 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 27:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Kungsbacka kommun 1970–2020[15] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1970 | 29 007 | |||
1975 | 38 353 | |||
1980 | 43 536 | |||
1985 | 48 760 | |||
1990 | 54 220 | |||
1995 | 60 915 | |||
2000 | 65 113 | |||
2005 | 69 817 | |||
2010 | 75 025 | |||
2015 | 79 144 | |||
2020 | 84 930 |
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 6 752, eller 8,63 % av befolkningen (hela befolkningen: 78 219 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 4 654, eller 6,99 % av befolkningen (hela befolkningen: 66 573 den 31 december 2002).[16]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Kungsbacka kommun 78 219 personer. Av dessa var 5 448 personer (7,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[17]
Födelseland[17] | ||
---|---|---|
1 | ![]() | 72 771 |
2 | ![]() | 1 058 |
3 | Asien: Övriga länder | 571 |
4 | ![]() | 445 |
5 | ![]() | 435 |
6 | ![]() | 373 |
7 | ![]() | 367 |
8 | ![]() | 342 |
9 | Nordamerika | 263 |
10 | ![]() | 219 |
11 | Sydamerika | 210 |
12 | ![]() | 208 |
13 | Europa utom EU: Övriga länder | 166 |
14 | Afrika: Övriga länder | 129 |
15 | ![]() | 124 |
16 | ![]() | 101 |
17 | ![]() ![]() SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 89 |
18 | ![]() | 88 |
19 | Oceanien | 52 |
20 | ![]() | 49 |
20 | ![]() | 49 |
22 | ![]() | 40 |
23 | ![]() | 33 |
24 | ![]() | 30 |
25 | ![]() | 5 |
26 | Okänt födelseland | 2 |
Kultur
Kulturarv
Bland byggnadsminnen i Kungsbacka kommun hittas Äskhults by, en genuin 1800-talsby med rötter i 1600- och 1700-talen. Inga boende finns kvar, men området är skyddat som kulturreservat. Ett annat exempel är Vallda metodistkapell som invigdes 1872 och är en av landets äldsta frikyrkobyggnader.
Bland slott i kommunen hittas Gåsevadholms slott och Tjolöholms slott.
Kommunvapen
Blasonering: I blått fält en Sankta Gertrudfigur av silver, hållande i höger hand en stav och i vänster en kalk, båda av guld.
Bilden kommer från ett sigill från 1580-talet. Då kyrkan i staden var helgad åt S:ta Gertrud har det antagits att bilden föreställer detta helgon, även om attributen inte riktigt stämmer. Dessa behölls dock vid fastställelsen år 1948. 2018 förtydligades att vapnet avbildar S:ta Gertrud genom att "kvinnlig helgonfigur" i blasoneringen ersattes av "Sankta Gertrudfigur"[18]. Efter kommunbildningen 1971-74 registrerades vapnet för den nya kommunen. Inga andra vapen fanns i området.
Sport
Kommunens största idrottslag är HK Aranäs med en stor ungdomsverksamhet samt en elitsatsning där herrarna spelade i Handbollsligan säsongerna 2010-13 samt 2015-18. Klubben spelar återigen i Handbollsligan säsongen 2020/21 efter att ha vunnit Allsvenskan 2019/20.
Frillesås BK är verksam i kommunen. Den 24 februari 2018 kvalificerade sig klubben för spel i Elitserien säsongen 2018–2019, och blev därmed Hallands första lag någonsin i Sveriges högstadivision i bandy för herrar.[19]
Se även
- Personer med anknytning till Kungsbacka kommun
Referenser
Noter
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Varbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ [a b] ”Kungsbacka - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kungsbacka. Läst 6 maj 2023.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/sok.html. Läst 6 maj 2023.
- ^ ”Grönabur”. web.archive.org. 17 mars 2005. Arkiverad från originalet den 17 mars 2005. https://web.archive.org/web/20050317055207/http://www.kungsbacka.se/bygdattbevara/gronabur.htm.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ Folkmängden per planeringsområden var den 31 december 2016 läst 10 februari 2018
- ^ ”Kommunfullmäktige”. Kungsbacka kommun. https://kungsbacka.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunfullmaktige. Läst 17 juni 2024.
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
- ^ https://riksarkivet.se/Media/pdf-filer/HNProtokoll180320.pdf
- ^ Victor Abrahamsson (24 februari 2018). ”Sensationslaget klart för elitserien” (på svenska). Expressen. https://www.expressen.se/gt/sport/sensationen-frillesas-klart-for-elitserien/. Läst 24 februari 2018.
Källor
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Kungsbacka kommun.
- Kungsbacka kommun
|
|
Media som används på denna webbplats
(c) Vladimir Sagerlund / Riksarkivet Sverige, CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9
), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
The national flag of Kingdom of Thailand; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Kungsbacka Municipality in Halland County
- Designd by me, based on Image:Halland County.png
Författare/Upphovsman: Riksantikvarieämbetet , Licens: No restrictions
Kungsbacka church and the Town Hall at Stortorget (the Main Square) in Kungsbacka.
Kungsbacka kyrka och rådhuset vid Stortorget i Kungsbacka.
Parish (socken): Kungsbacka Province (landskap): Halland Municipality (kommun): Kungsbacka County (län): Halland
Photograph by: Fredrik Bruno Date: May 1948 Format: Colour slide
Persistent URL: kmb.raa.se/cocoon/bild/show-image.html?id=16001000242290
Read more about the photo database (in english): www.kms.raa.se/cocoon/bild/about.html(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Kungsbacka kommun
World file:
72.98635154248070478 0 0 -72.98635154248070478 1306234.43709867377765477
7885528.00628777593374252