Kungariket Westfalen
Kungariket Westfalen | ||||
Royaume de Westphalie (Franska) Königreich Westphalen (Tyska) | ||||
| ||||
Flagga | Vapen | |||
Valspråk: Character und Aufrichtigkeit Karaktär and Uppriktighet | ||||
Kungariket Westfalens läge i Rhenförbundet. | ||||
Huvudstad | Kassel | |||
Språk | Tyska, franska | |||
Statsskick | Absolut monarki | |||
Bildades | 7 december, 1807 | |||
– bildades genom | Konungariket Westfalens konstitution | |||
– bildades ur | Konungariket Preussen | |||
Upphörde | 19 oktober, 1813 | |||
– upphörde genom | Slaget vid Leipzig | |||
– uppgick i | Konungariket Preussen | |||
Areal | 63 652 km² (1810) | |||
Folkmängd – befolkningstäthet | 2 612 000 (1810) 41 inv/km² | |||
Valuta | Westfalisk franc | |||
Idag del av | Tyskland |
Kungariket Westfalen var ett kungarike och vasallstat till första franska kejsardömet, emellan Elbe och Rhen.
Det bildades av kejsar Napoleon genom dekret 18 augusti 1807 och bestod av hertigdömet Braunschweig, Kurhessen (med undantag av Hanau och Katzenelnbogen) samt de preussiska områdena Altmark, Magdeburg, Halberstadt, Hildesheim, Goslar, Quedlinburg, Eichsfeld, Mühlhausen, Nordhausen, Paderborn, Minden, Ravensberg, Münster och Stolberg-Wernigerode jämte några hannoverska och sachsisk-thüringska landskap. Det hade en yta på 38 100 km2 och nära 2 miljoner invånare. Under hans regeringstid lyckades Jerome Bonaparte rekrytera totalt cirka 70 000 soldater från befolkningen till sin broders Grande Armée.[1]
Napoleon gav konungariket åt sin yngste broder, Jéròme, som blev medlem av Rhenförbundet och gjorde Kassel till sin huvudstad. Författningen, som denne genast utfärdade (15 nov. 1807), var bildad efter den franska, likaså landets administrativa indelning. Genom kejsarens oupphörliga anspråk, genom underhållet av en talrik stående här och icke minst genom slöseriet vid Jéròmes hov råkade finanserna snart i ett tröstlöst läge.
I mars 1810 ökades Westfalens område med en stor del av Hannover, men redan i slutet av året måste det till Frankrike avträda större delen av det nyvunna området jämte Osnabrück och Minden, så att Westfalen därefter hade en areal av 45 427 km2 med 2 065 000 inv.
Jéròmes välde stod på så svaga fötter, att det 1813 inte behövdes några allvarsamma strider att spränga hans rike. Redan före slaget vid Leipzig fördrev i slutet av september 1813 en rysk här under Tjernysjov kung Jéròme från Kassel och förklarade kungariket för upplöst. Jéròme återvände visserligen snart med franska trupper, men blott för att vid underrättelsen om Napoleons nederlag vid Leipzig för alltid (26 okt. 1813) lämna sitt land. sedan han låtit bortföra allt värdefullt från slotten och t. o. m. en del av museets skatter till Frankrike. Två dagar efter hans avtåg inryckte ryssarna i Kassel, och kort därpå återgick de olika delarna av kungariket till sina forna ägare.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Westfalen, 1904–1926.
Noter
- ^ Rothenberg, Gunther E. (1999). The Napoleonic Wars. The Cassell history of warfare. Cassell. sid. 113. ISBN 978-0-304-35267-8. Läst 18 januari 2025
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Kungariket Westfalen.
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman:
- Blank map of Europe (with disputed regions).svg: maix¿?
- derivative work: Alphathon /'æɫfə.θɒn/ (talk)
A map of the First French Empire and its dependencies/allies in 1812.
Författare/Upphovsman: Oren neu dag, Licens: CC BY-SA 2.5
A vectorized Version of Flag of Hanover (1692).gif
Horse image taken from
Flag of the Kingdom of Westphalia (1807–1813)
Författare/Upphovsman: Mathieu CHAINE, Licens: CC BY 3.0
Grandes armes de Jérome Bonaparte
(c) 52 Pickup, CC BY-SA 3.0
The Kingdom of Westphalia (de:Königreich Westphalen) within Germany at the time of the en:Confederation of the Rhine