Kungariket Asturien

Kungariket Asturien
718–910
Pelayo I av Astruien i Covadonga
Huvudstad	Cangas de Onís, Pravia, Oviedo
Statsskick	Monarki
Bildades	718
Upphörde	910
– uppgick i	Kungariket León

Kungariket Asturien var ett kristet kungarike mellan 718 och 910, bildat av visigoter som fördrivits av den muslimska invasionen av Spanien.^[1]

Pelayo valdes till kung i Asturien 718 och inledde då ett uppror mot muslimerna. Slaget vid Covadonga (ca 720) kan ses som finalen på ett flertal uppror där Pelayo lyckade hindra muslimerna att återfå kontrollen i området. Pelayo inrättade Asturiens första huvudstad i Cangas de Onís. ^[2]

Riket utökade sina gränser till att omfatta Galicien i sydväst och Kantabrien i öster under sent 800-tal. Huvudstaden flyttades först till Pravia (ca 780) och på 800-talet till Oviedo. Under Alfons III:s regeringstid (866–910) utvidgades Asturiens gränser söderut till floden Duero från Atlanten till El Burgo de Osma På 900-talet hade kungariket blivit för stort för att kunna kontrolleras effektivt från Oviedo, och 910 flyttades huvudstaden till en central plats i riket, León, av García I av León. Garcías efterträdare utsåg sig till kungar av León och Asturien och senare till kungar av León.

Johan I av Kastilien skapade furstendömet Asturien till sin son, Henrik (senare kung Henrik III av Kastilien), 1388. "Prins av Asturien" är sedan dess en titel för den spanska tronföljaren.^[1]

• 

  Kungariket Asturien ca 759 e. kr.

• 

  Kungariket Asturien, cirka 910 e. kr.

Referenser