Kungälvs kommun

	Kungälvs kommun; Kommun
	Kungälvs stadshus (kommunhus)
Slogan	Med hjärtat i historien och blicken mot framtiden
	(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5; Kungälvs kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Bohuslän
Län	Västra Götalands län (1998–); Göteborgs och Bohus län (–1997)
Centralort	Kungälv
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	50 215 (2024-09-30)
Areal	682,38 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	362,49 kvadratkilometer
- därav vatten	319,89 kvadratkilometer
Bef.täthet	138,53 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	57°52′00″N 11°58′00″Ö / 57.866666666667°N 11.966666666667°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Göteborgs domkrets (2009-10-19–); Mölndals domsaga (2007-03-01–2009-10-19); Stenungsunds domsaga (–2007-03-01)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1371
Anställda	3 925 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1482
GeoNames	2698738
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Kungälvs kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Göteborgs och Bohus län. Centralort är Kungälv.

Ett bergigt kustområde med skärgård breder ut sig i väster. Inlandet är kuperat med slättområden som uppodlats samt dalgångar. Närheten till Göteborg påverkar även det lokala näringslivet. I början av 2020-talet dominerades sysselsättningen av den offentliga sektorn.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit positiv. Sedan 2014 har kommunen styrts av blocköverskridande koalitioner.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Harestad, Hålta, Kareby, Lycke, Romelanda, Rödbo (till 1974), Solberga, Torsby och Ytterby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Kungälvs stad och Marstrands stad som 1863 bildade var sin stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Hermansby (av de tidigare kommunerna Harestad, Lycke och Torsby), Kode (av Hålta, Jörlanda och Solberga), Romelanda (av Kareby och Romelanda) samt Ytterby (av Ytterby). Marstrands stad förblev oförändrad medan Kungälvs stad införlivade Rödbo landskommun.

Kungälvs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kungälvs stad, Marstrands stad, Hermansby, Romelanda och Ytterby landskommuner samt delar ur Kode landskommun (Hålta, Solberga). 1974 utbröts och överfördes till Göteborgs kommun området Rödbo och en mindre del av Ytterby.^[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2006 i Stenungsunds domsaga, från 2006 till 2009 i Mölndals domsaga och den ingår sedan 2009 i Göteborgs domsaga.^[6]

Kungälvs kommun är medlem i Göteborgsregionens kommunalförbund.

Geografi

Kommunen är belägen i de södra delarna av landskapet Bohuslän och gränsar i söder till Göteborgs kommun, i sydväst till Öckerö kommun, i nordväst till Tjörns kommun och i norr till Stenungsunds kommun, alla i före detta Göteborgs och Bohus län. I norr ligger även Lilla Edets kommun och i öster Ale kommun, båda i före detta Älvsborgs län.

Kommunen har Göta älv i öster, Nordre älv i söder samt Kattegatt och Skagerrak i väster. Gränsen mellan Kattegatt i söder och Skagerrak i norr går från Pater Noster-skären utanför Marstrand i Kungälvs kommun till danska Skagens norra udde.

Topografi och hydrografi

Ett bergigt kustområde med skärgård breder ut sig i väster. Inlandet är kuperat med slättområden som uppodlats samt dalgångar. Den vanligaste jordarten i dalgångarna är lera. Stora morän- och grusförekomster hittas i Dösebacka i Romelanda socken. Det dominerande vattendraget är Nordre älv, vilket erbjuder ett rikt fågel- och växtliv längs stränderna. Kommunen har gott om småsjöar, många av dem i Svartedalens skogsområden.

Grå gnejs och gnejsgranit dominerar berggrunden. Även diorit och glimmerskiffer förekommer västerut. Täljsten har brutits på många platser i Kungälvs kommun. På Älgön, Brattön, Aleklätten i Romelanda socken finns grönsten, samt i Torsby skärgård. Brattön och Älgön består av yngre, vulkaniska bergarter. Dessa har därefter brutit fram i den omkringliggande gnejsberggrunden.

Höjder på över 100 meter finns i den bergsplatå som sträcker sig genom socknarna Romelanda, Kareby, Solberga och vidare norrut. Stora Kattås i Romelanda socken är högsta punkten med 175 meter över havet. Stora skogsområden finns i Svartedalen. Här dominerar barrskogen som huvudsakligen är planterad. I den kuperade odlingsbygden förekommer även lövskog. I Ryrs dal i Lycke socken och på Guddehjälm i Ytterby socken finns även naturskyddad lövskog.

Mellan Marstrand och Nordre älvs mynning finns sälskyddsområden på holmar och skär. Ett flertal fågelskyddsområden har även inrättats.

Bland öar i kommunen hittas: Brattön, Lövön, Älgön, Marstrandsön (Marstrand), Koön (Marstrand), Instön och Klåverön.

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.^[7]

Kungälvs kommun

Hela riket

Bebyggelse (11,1 %)

Skog (45,9 %)

Öppen myrmark (1,4 %)

Jordbruksmark (22,5 %)

Övrig mark (19,1 %)

Bebyggelse (3,1 %)

Skog (68,0 %)

Öppen myrmark (7,2 %)

Jordbruksmark (7,4 %)

Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

År 2023 fanns 20 naturreservat i Kungälvs kommun. Däribland de kustnära reservaten Tofta och Ödsmåls kile. Även flera öar är skyddade, däribland Marstrand och Älgön.^[8] Ungefär 18,1 procent (14,8 procent av landytan) av Kungsälvs kommuns areal hade år 2019 skydd i form av naturreservat, naturvårdsområden, naturminnen och biotopskydd. Detta motsvarade &&&&&&&&&&&05363.&&&&&05 363 hektar.^[9]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt^[10]:

Tätorter

Styre och politik

Styre

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen i minoritet. Valet 2014 ledde till delvis maktskifte när en blocköverskridande koalition – bestående av Folkpartiet, Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Utvecklingspartiet – kom till makten. Fokus uppgavs ligga på "Fler jobb, fler och mer attraktiva bostäder i kommunen, minskad segregation och minskad klimat- och miljöpåverkan".^[11] En ny blocköverskridande koalition bestående av Moderaterna, Centerpartiet och Socialdemokraterna fick förtroende att styra under mandatperioden 2018–2022. Moderaten Anders Holmensköld sa i en kommentar efter att det nya styret presenterats att "M och S har stått på varsin sida sedan 1904, men där vi möts nu är synen på ansvarsfrågan och på välfärden".^[12]

Valet 2022 ledde till delvis maktskifte där Centerpartiet byttes ut mot Miljöpartiet.^[13]

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2022–2026^[14]
Ordförande	M	Thomas Alpner
Vice ordförande	SD	Victoria Dahlqvist

Mandatfördelning 1970–2022

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

1

19

10

12

7

19

10

12

7

49

90,0

44

1973

2

18

13

8

2

18

13

8

49

92,2

41

8

1976

2

18

13

8

1

7

2

18

13

8

7

49

92,1

38

11

1979

2

18

11

7

1

10

2

18

11

7

10

49

91,0

37

12

1982

2

19

1

9

5

1

12

2

19

9

5

12

49

91,7

35

14

1985

2

19

2

6

8

1

11

2

19

2

6

8

11

49

90,9

34

15

1988

2

23

4

9

1

11

23

4

9

11

59

87,0

37

22

1991

2

20

3

2

7

6

4

15

20

3

7

6

4

15

59

88,5

41

18

1994

3

25

4

7

4

2

14

3

25

4

7

4

14

59

88,4

38

21

1998

5

21

4

5

3

6

15

5

21

4

5

3

6

15

59

82,90

35

24

2002

4

24

2

4

8

6

11

4

24

4

8

6

11

59

82,72

35

24

2006

2

23

2

1

5

6

5

15

23

5

6

5

15

59

84,24

36

23

2010

2

18

4

3

6

4

15

18

4

3

6

4

15

59

86,29

34

25

2014

3

18

4

6

5

3

5

3

12

3

18

4

6

5

3

5

3

12

59

87,80

36

23

2018

3

15

2

6

8

4

5

4

12

3

15

6

8

4

5

4

12

59

89,28

31

28

2022

4

17

2

4

11

3

4

12

4

17

4

11

3

4

12

61

86,35

33

28

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Kommunstyrelsen i Kungälvs kommun utgörs av 17 ordinarie ledamöter.^[15] Under kommunstyrelsen finns tre utskott: Utskottet för Trygghet och stöd, Utskottet för Samhälle och utveckling samt Utskottet för Bildning och lärande.^[16]

Kommunstyrelsens ordförande är sedan 2014 Miguel Odhner.

Övriga nämnder

Förutom de obligatoriska nämnderna finns följande nämnder i kommunen:^[17]

Miljö- och byggnadsnämnden
Sociala myndighetsnämnden
Arvodesnämnden

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Närheten till Göteborg påverkar även det lokala näringslivet. I början av 2020-talet dominerades sysselsättningen av den offentliga sektorn där kommunen och regionen var de största arbetsgivarna. Bland företag inom industrisektorn fanns: Orkla Confectionery & Snacks Sverige AB, tidigare Göteborgs Kex AB, och Swedish Match North Europe AB. Andra större företag var ICA Sverige AB och Arvid Nilsson Sverige AB, tidigare Göteborgs Bult AB.^[18]

Infrastruktur

Transporter

I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av E6 och Bohusbanan som trafikeras av regiontågen Västtågen mellan Göteborg och Uddevalla och Strömstad med stopp vid Ytterby och Kode. Kungälv och Marstrand förbinds av länsväg 168.

Utbildning

Bland kommunens grundskolor hittas:

Älvkullen Montessori är en F-9 skola (förskola till Åk9) belägen i centrala Kungälv http://alvkullen.se/
Kastellegårdsskolan är en låg- och mellanstadieskola i Ytterby.^[19]
Diseröds skolan vilket är en låg- och mellanstadieskola i Romelanda.
Kullens skola är en låg- och mellanstadieskola i Munkegärde här finns även förskoleklass.^[20]
Thorildskolan är en högstadieskola i centrala Kungälv.
Munkegärdeskolan är en högstadieskola i området Munkegärde, ca 2 km från centrum.^[21]
Klöverbacken skolan är en låg- och mellanstadieskola i Olseröd
Ytterbyskolan är högstadieskola i Ytterby.^[22]
Strandskolan är en grundskola som bedriver utbildning i årskurserna 1-9.
Friskolan i Kärna är en grundskola som bedriver utbildning i årskurserna F-9.^[23]

Bland kommunens gymnasieskolor hittas:

Mimers Hus Gymnasium ligger i centrala Kungälv. På skolan erbjuds både praktiska och teoretiska gymnasielinjer. ^[24]

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 50 215 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 51:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Kungälvs kommun 1970–2020^[25]

År			Folkmängd
1970			24 242
1975			28 311
1980			29 702
1985			31 745
1990			33 772
1995			36 251
2000			37 191
2005			38 703
2010			41 241
2015			42 730
2020			47 050

Kultur

Kulturarv

En av Nordens äldsta städer, Kongahälla, låg i det område som senare blev Kungälvs kommun. Där fanns Kastala kloster på Klosterkullen. Numer återstår endast lämningar efter det tidigare klostret.^[26] I närheten ligger ett stort gravfält med 120 fornlämningar så som högar, en domarring, resta stenar och runda, ovala, tresidiga samt skeppsformiga stensättningar. I närheten finns också ruinerna efter den medeltida borgruinen Ragnhildsholmen och Kastellegården med Ytterby gamla kyrkoruin.^[27]

Kommunvapen

Blasonering: I fält av silver en av en vågskura bildad blå stam och däröver ett krenelerat porttorn med två valvbågar, åtföljd till höger av ett svärd och till vänster av ett mot porttornet upprest lejon, alla röda.

Detta vapen har tidigare förts av Kungälvs stad och är baserat på stadens medeltida sigill. Lejonet kommer mest sannolikt från Norges riksvapen. Bohusläns landskapsvapen bygger på Kungälvs vapen. Även staden Marstrand hade ett vapen vars giltighet upphörde när båda städerna blev en del av Kungsälvs kommun 1971. Den nya kommunen valde att föra den gamla staden Kungsälvs vapen oförändrat.

(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Kungälvs stad
(1951–1970)
Kungälvs kommun
(1971-)
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Marstrands stad
(?–1970)

Se även

Personer med anknytning till Kungälvs kommun
Aktiebolaget Kongahälla

Referenser

^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Stenungsunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/sok.html. Läst 7 maj 2023.
^ ”Skyddad natur 2019-12-31” (PDF). SCB. 2020. sid. 56. https://www.scb.se/contentassets/cf879447b6cb4274abf79ac6bfd3d392/mi0603_2019a01_sm_mi41sm2001.pdf. Läst 7 maj 2023.
^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Klart med nytt styre i Kungälv | Kungälvs kommun”. web.archive.org. 10 december 2014. Arkiverad från originalet den 10 december 2014. https://web.archive.org/web/20141210001515/http://www.kungalv.se/Gemensamma_nyheter/Klart-med-nytt-styre-i-Kungalv/. Läst 7 maj 2023.
^ Olausson, Josefine; Youcefi, Fouad (2 oktober 2018). ”Politiska styret klart i Kungälv”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/val2018/politiska-styret-klart-i-kungalv. Läst 7 maj 2023.
^ Berg, Katarina (28 september 2022). ”Kungälvstrion går i graven – nytt parti kliver in”. Kungälvs-Posten. https://www.kungalvsposten.se/nyheter/mp-s-och-m-i-ny-politisk-majoritet.1ae73a5e-96ed-49de-8946-2463c828d605. Läst 7 maj 2023.
^ ”Kommunfullmäktige - Förtroendevalda i Kungälvs kommun”. kungalv.tromanpublik.se. https://kungalv.tromanpublik.se/organisation/87044574-bac2-4ba3-8a7c-70eeb8122720. Läst 9 juni 2024.
^ ”Kommunstyrelsen - Förtroendevalda i Kungälvs kommun”. kungalv.tromanpublik.se. https://kungalv.tromanpublik.se/organisation/f4a7eca4-0628-41f2-99ca-99fa93acdfaa. Läst 9 juni 2024.
^ ”Kommunstyrelsen - kungalv.se”. www.kungalv.se. https://www.kungalv.se/kommun--politik/organisation/kommunstyrelsen/. Läst 9 juni 2024.
^ ”Nämnder - kungalv.se”. www.kungalv.se. https://www.kungalv.se/kommun--politik/organisation/namnder/. Läst 9 juni 2024.
^ ”Kungälv - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kung%C3%A4lv. Läst 7 maj 2023.
^ ”Kastellegårdsskolan”. Arkiverad från originalet den 29 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120529110025/http://kungalv.se/Barn-och-utbildning/skolportalen/grundskola/Kastellegardsskolan-F-6/Om-Skolan2/. Läst 31 maj 2012.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121023151908/http://kungalv.se/Barn-och-utbildning/skolportalen/grundskola/Kullens-skola-F-6/. Läst 25 november 2012.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140605053156/http://www.kungalv.se/Barn-och-utbildning/skolportalen/grundskola/Munkegardeskolan-7-9/. Läst 1 juni 2014.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140605051933/http://www.kungalv.se/Barn-och-utbildning/skolportalen/grundskola/Ytterbyskolan-7-9/. Läst 1 juni 2014.
^ Maria22. ”Hem”. Friskolan i Kärna. https://friskolan.nu/. Läst 4 mars 2022.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140605053015/http://www.kungalv.se/Barn-och-utbildning/skolportalen/Mimers-Hus-Gymnasium/. Läst 1 juni 2014.
^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
^ ”Klosterkullen i Kongahälla”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/kulturmiljoer/klosterkullen-i-kongahalla.html. Läst 7 maj 2023.
^ ”Västra Porten-Smällen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/kulturmiljoer/vastra-porten-smallen.html. Läst 7 maj 2023.

Externa länkar

Kungälvs kommun
Wikimedia Commons har media som rör Kungälvs kommun.
Bilder & media

[5078c22ea655b33765c2014142e5210134f655db-1] [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-2] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-3] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-4] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Stenungsunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[7] ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.

[8] ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/sok.html. Läst 7 maj 2023.

[9] ”Skyddad natur 2019-12-31” (PDF). SCB. 2020. sid. 56. https://www.scb.se/contentassets/cf879447b6cb4274abf79ac6bfd3d392/mi0603_2019a01_sm_mi41sm2001.pdf. Läst 7 maj 2023.

[10] 
SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[11] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[11] ”Klart med nytt styre i Kungälv | Kungälvs kommun”. web.archive.org. 10 december 2014. Arkiverad från originalet den 10 december 2014. https://web.archive.org/web/20141210001515/http://www.kungalv.se/Gemensamma_nyheter/Klart-med-nytt-styre-i-Kungalv/. Läst 7 maj 2023.

[12] Olausson, Josefine; Youcefi, Fouad (2 oktober 2018). ”Politiska styret klart i Kungälv”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/val2018/politiska-styret-klart-i-kungalv. Läst 7 maj 2023.

[13] Berg, Katarina (28 september 2022). ”Kungälvstrion går i graven – nytt parti kliver in”. Kungälvs-Posten. https://www.kungalvsposten.se/nyheter/mp-s-och-m-i-ny-politisk-majoritet.1ae73a5e-96ed-49de-8946-2463c828d605. Läst 7 maj 2023.

[14] ”Kommunfullmäktige - Förtroendevalda i Kungälvs kommun”. kungalv.tromanpublik.se. https://kungalv.tromanpublik.se/organisation/87044574-bac2-4ba3-8a7c-70eeb8122720. Läst 9 juni 2024.

[15] ”Kommunstyrelsen - Förtroendevalda i Kungälvs kommun”. kungalv.tromanpublik.se. https://kungalv.tromanpublik.se/organisation/f4a7eca4-0628-41f2-99ca-99fa93acdfaa. Läst 9 juni 2024.

[16] ”Kommunstyrelsen - kungalv.se”. www.kungalv.se. https://www.kungalv.se/kommun--politik/organisation/kommunstyrelsen/. Läst 9 juni 2024.

[17] ”Nämnder - kungalv.se”. www.kungalv.se. https://www.kungalv.se/kommun--politik/organisation/namnder/. Läst 9 juni 2024.

[18] ”Kungälv - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kung%C3%A4lv. Läst 7 maj 2023.

[19] ”Kastellegårdsskolan”. Arkiverad från originalet den 29 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120529110025/http://kungalv.se/Barn-och-utbildning/skolportalen/grundskola/Kastellegardsskolan-F-6/Om-Skolan2/. Läst 31 maj 2012.

[20] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121023151908/http://kungalv.se/Barn-och-utbildning/skolportalen/grundskola/Kullens-skola-F-6/. Läst 25 november 2012.

[21] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140605053156/http://www.kungalv.se/Barn-och-utbildning/skolportalen/grundskola/Munkegardeskolan-7-9/. Läst 1 juni 2014.

[22] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140605051933/http://www.kungalv.se/Barn-och-utbildning/skolportalen/grundskola/Ytterbyskolan-7-9/. Läst 1 juni 2014.

[23] Maria22. ”Hem”. Friskolan i Kärna. https://friskolan.nu/. Läst 4 mars 2022.

[24] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140605053015/http://www.kungalv.se/Barn-och-utbildning/skolportalen/Mimers-Hus-Gymnasium/. Läst 1 juni 2014.

[25] ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.

[26] ”Klosterkullen i Kongahälla”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/kulturmiljoer/klosterkullen-i-kongahalla.html. Läst 7 maj 2023.

[27] ”Västra Porten-Smällen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/kulturmiljoer/vastra-porten-smallen.html. Läst 7 maj 2023.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]

[25]

[26]

[27]

Navigation

Navigering

Temaportaler

Kungälvs kommun

Innehåll

Administrativ historik

Geografi

Topografi och hydrografi

Naturskydd

Administrativ indelning

Tätorter

Styre och politik

Styre

Kommunfullmäktige

Presidium

Mandatfördelning 1970–2022

Nämnder

Kommunstyrelse

Övriga nämnder

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Infrastruktur

Transporter

Utbildning

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kultur

Kulturarv

Kommunvapen

Se även

Referenser

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Befolkning, areal
Kungälvs kommun Kommun
Kungälvs stadshus (kommunhus)
Slogan	Med hjärtat i historien och blicken mot framtiden
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Kungälvs kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Bohuslän
Län	Västra Götalands län (1998–) Göteborgs och Bohus län (–1997)
Centralort	Kungälv
Inrättad	1 januari 1971
Folkmängd	50 215 (2024-09-30)^[1]
Areal	682,38 kvadratkilometer (2019-01-01)^[2]
- därav land	362,49 kvadratkilometer^[2]
- därav vatten	319,89 kvadratkilometer^[2]
Bef.täthet	138,53 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	57°52′00″N 11°58′00″Ö / 57.866666666667°N 11.966666666667°Ö / 57.866666666667; 11.966666666667
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Göteborgs domkrets (2009-10-19–) Mölndals domsaga (2007-03-01–2009-10-19) Stenungsunds domsaga (–2007-03-01)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1371^[3]
Anställda	3 925 (2019-11)^[4]
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1482
GeoNames	2698738
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata