Kungälv

För andra betydelser, se Kungälv (olika betydelser).
Kungälv
Tätort
Centralort
Kungälv sett från Bohus fästning
Kungälv sett från Bohus fästning
LandSverige Sverige
LandskapBohuslän
LänVästra Götalands län
KommunerKungälvs kommun, Göteborgs kommun
DistriktKungälvs distrikt,
Ytterby distrikt,
Kareby distrikt,
Rödbo distrikt
Koordinater57°52′20″N 11°58′33″Ö / 57.87222°N 11.97583°Ö / 57.87222; 11.97583
Area
 - tätort1 539 hektar (2020)[3]
 - kommun682,38 km² (2019)[1]
 - Kungälvs kommun1 494 hektar (2020)[4]
 - Göteborgs kommun44 hektar (2020)[4]
Folkmängd
 - tätort26 960 (2020)[3]
 - kommun49 892 (2024)[2]
 - Kungälvs kommun26 663 (2020)[4]
 - Göteborgs kommun297 (2020)[4]
Befolkningstäthet
 - tätort17,5 inv./hektar
 - kommun73 inv./km²
 - Kungälvs kommun17,8 inv./hektar
 - Göteborgs kommun6,8 inv./hektar
TidszonCET (UTC+1)
 - sommartidCEST (UTC+2)
PostortKungälv
Ytterby
Postnummer442 XX
Riktnummer0303
TätortskodT4452[5]
Beb.områdeskod1482TC106 (1960–)[6]
Geonames2698739
Ortens läge i Västra Götalands län
Ortens läge i Västra Götalands län
Ortens läge i Västra Götalands län
Wikimedia Commons: Kungälv
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
Tätorten Kungälvs avgränsning 1990.
Tre kungar. Staty av Arvid Källström
Karta över Kungälv från 1790-talet

Kungälv är en tätort i södra Bohuslän, belägen ca 20 km norr om centrala Göteborg där Göta älv förgrenas i Nordre älv. Kungälv är centralort i Kungälvs kommun, Västra Götalands län. Staden passeras av motorvägen på E6, och har en station på Bohusbanan i Ytterby, 4 km väster om centrum.

Kungälv är hemort för Nordiska folkhögskolan.

Förhistoria Kungahälla

Staden låg ursprungligen 3 km längre västerut vid Nordre älv, och hette då Kongahälla. Det äldsta kända belägget på namnet Kungahälla är då den engelske munken och historieskrivaren Ordericus Vitalis i mitten av 1130-talet i en förteckning tar upp namnet Coneghella i en förteckning över norska städer. I den ungefär samtida Roskildekrönikan förekommer namnformen Cunnunchelde[7]. Namnet förekommer även i isländska litteraturen såsom Njáls saga från slutet av 1200-talet och Heimskringla, författat omkring 1230[8], där de tidigaste händelserna utspelar sig redan på 960-talet.[9] Säkra arkeologiska fynd finns först dock från det sena 1000-talet,[10] varför de isländska sagornas berättelser om Kongahällas storhet under vikingatiden numera anses som litterära konstruktioner.[11]

Som kungsgård är Kungahälla sannolikt äldre än 1100-talet.[10] Den modernare namnformen Kongälv, senare alltså Kungälv, förekommer först omkring år 1500.[9]

Enligt Snorre Sturlasson ska Kongahälla ha varit platsen för trekungamötet 1101, då de nordiska kungarna slöt ett fredsavtal. Därefter ska kung Sigurd Jorsalafarare ha gjort den till en av Norges främsta städer. Till minne av mötet restes Arvid Källströms staty Tre kungar på Nytorget 1959.

Redan 1135 jämnades emellertid staden med marken av venderna. Kongahälla återuppbyggdes, men skulle förstöras fler gånger: 1368 brändes den ner av hanseaterna, och svenskarna brände ner den 1563 och 1612.

Kungahälla erhöll privilegier, dagtecknade Kungsbacka den 30 juli: [årtal saknas?]

"Wi Kristoffer, med Guds nåd Danmarks, Norges, Sveriges, Wendes och Göta konung, Pfalzgreve vid Rhein och härtig i Bayern, göre veterligt alle män, att vi av vår synnerhga gunst och nåd hava tagit och undfångit, och taga och undfå med detta vårt öppna brev våra älskliga borgare i vår köpstad Kunghälla, och allt deras gods, hjon och tjänare uti vårt konungsliga värn, hägn, tröst och beskärm, att försvara och fördagtinga till alla rätta mål, och uppå det att förenämnde vår köpstad. Kunghälla må desto ytterligare förbättras, så unne vi dem ..."[12]

Historia

1600-talet

1614 flyttades staden, som nu börjat kallas Ny-Kungälv, till Bagaholmen (nuvarande Fästningsholmen) på order av Kristian IV för att komma i skydd under Bohus fästning.[13] Det hindrade inte Sverige att 1645, under Hannibalsfejden, ännu en gång bränna ner den.[14]

Ett antal byggnader började byggas upp utanför fästningsholmen under mitten av 1600-talet. Bland annat stadens fängelse som byggdes vid nuvarande Västra Gatan 3, och där källarvalven ännu finns kvar.[15]

Vid Freden i Roskilde 1658 blev Kungälv svenskt och förlorade omgående sin stapelrätt, det vill säga rätt att bedriva utrikeshandel.

Vid denna tid hade Kungälv endast omkring 600-800 innevånare.[16]

Så gott som alla hus utmed Västra Gatan, och några veckor senare även Östra Gatan, brändes av svenska militären 1676 under Gyldenløvefejden för att förhindra att den dansk-norska hären som närmade sig skulle få fäste.[17] Detta påskyndande den flyttning av staden från dess plats direkt under fästningen till sin nuvarande som inletts vid mitten av 1600-talet, och flytten var slutförd omkring 1680.[16]

1700-talet

Vid mitten av 1700-talet fick Kungälv ett uppsving tack vare det bohuslänska fiskets uppblomstring. Mellan 1751 och 1805 ökade invånarantalet från omkring 600 till 1050 personer.[16]

År 1762 fick staden tillbaka sin stapelrätt.

Under Teaterkriget 1788 marscherade norska trupper ner genom Bohuslän, och prins Karl av Hessen hade under de följande fredsförhandlingarna sitt högkvarter i Kungälv.[18] Bohus fästning hade upphört som rustad försvarsanläggning 1786.

Bohus fästning
Kungälvs kyrka
Västra gatan i Gamla stan
Kastellegården vid Nordre älv, där staden Kongahälla en gång låg
Ytterbyvägen

Industrialisering

Kungälv var länge Bohusläns minsta stad – först på 1910-talet gick den om Marstrand – med jordbruk som främsta näring. Den började industrialiseras 1875 då Kungälvs glasbruk startade, för att läggas ner 1956. Företaget Göteborgs Kex AB grundades 1888 och ägdes i perioder av Marabou och Orkla innan tillverkningen flyttades från Kungälv till Riga i Lettland i slutet av 2022.[19] Mellan 1909 och 1982 tillverkade ABC-fabrikerna (AB Bröderna Claesson) sport- och fritidsutrustning, bland annat skridskor och tält.

Administrativa tillhörigheter

Kungälvs stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. Bebyggelsen kom också att expandera in i Ytterby socken/Ytterby landskommun och Kareby socken/Kareby landskommun. 1952 införlivades Rödbo socken/Rödbo landskommun som dock 1974 överfördes till Göteborgs kommun. 1971 uppgick stadskommunen i Kungälvs kommun med Kungälv som centralort.[20]

I kyrkligt hänseende har Kungälv alltid hört till Kungälvs församling med delar i Ytterby församling och Kareby församling.[21]

Orten ingick till 1928 i domkretsen för Kungälvs rådhusrätt för att därefter till 1948 ingå i Inlands södra tingslag, därefter till 1955 i Inlands tingslag och sedan till 1971 i Hisings, Sävedals och Kungälvs tingslag. Från 1971 till 2006 ingick orten i Stenungsunds domsaga och från 2006 till 2009 i Mölndals domsaga och den ingår från 2009 i Göteborgs domsaga.[22]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Kungälv 1960–2020[23]
ÅrFolkmängdAreal (ha)
1960
  
6 310
1965
  
9 365
1970
  
11 621
1975
  
12 764
1980
  
16 693
1990
  
18 740963
1995
  
20 1811 035
2000
  
20 4541 070
2005
  
21 1391 096
2010
  
22 7681 152
2015
  
24 1011 462
2018
  
19 4101 097
2020
  
26 9601 539
Anm.: Sammanvuxen med Ytterby 1980 och med Rödbo 2015 samt med Rishammar 2018. Ytterby (och Tega) utbruten 2018 men åter del av Kungälv 2020 då även Hältorp införlivades

Bebyggelse

Kungälvs bebyggelse var förr koncentrerad till Västra gatan och Östra gatan, som till stor del har kvar sin gamla småstadsbebyggelse. Under 1900-talets expansion har centrum förskjutits västerut till Västra tullen, vars namn ännu lever kvar.

Staden har vuxit ytterligare västerut. Ett köpcentrum, Kongahälla Center, öppnades den 28 mars 2019.[24]

Byggnadsminnen

Kyrkor

Utbildning

Kungälvs kommun har 22 grundskolor, varav 7 är friskolor. Gymnasieskolan Mimers Hus ligger i centrala Kungälv, liksom högstadieskolan Thorildskolan, platsen för den första dödliga skolattacken i Sverige 1961.

Kungälv är hemorten för toleransprojektet som startades av Kungälvs kommun efter mordet på John Hron den 17 augusti 1995 vid Ingetorpssjön. Dess syfte är att motverka "såväl befintlig som framtida intolerans och rasism". Det har tagits upp i både mediala, politiska och inte minst utbildningssammanhang.[25]

Kommunikationer

Kungälv har direkta bussförbindelser med bland annat Mölnlycke, södra Ale (Bohus och Surte), Göteborg, Uddevalla, Lilla Edet och Marstrand. Bussarna går från ett resecentrum (invigt 2018) vid E6 500 meter från centrum. Bland annat X4 som även passerar centrum går dit. Från centrala Kungälv är det cirka 4 km till Ytterby station (Bohusbanan) och cirka 4 km till Bohus station (Alependeln).

Sevärdheter

Idrott i Kungälv

Idrottshallar

  • Mimershallen
  • Kastellegårdshallen
  • Kungälvs idrottshall
  • Munkegärdehallen (används av skolor i Munkegärdeområdet och är hemmahall för Marstrands Innebandy)

Kända personer från Kungälv

Se även Personer från Kungälv

1600-tal

1800-tal

1900-tal

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d] Statistiska tätorter 2020, befolkning och landareal per tätort och kommun, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 28 mars 2014.[källa från Wikidata]
  6. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ fynd: tidskrift för Göteborgs arkeologiska museum och Fornminnesföreningen i Göteborg, [2/87], red. Stina Andersson, Stefan Kihlberg, Görgen Månsson, Sören Nancke-Krogh, Göteborg 1987 ISSN 0282-7301, s. 7, 39
  8. ^ Nationalencykopedin multimedia plus, 2000
  9. ^ [a b] Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län V : Ortnamnen i Inlands södra härad jämte Kungälvs och Marstrands städer, red. Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Göteborg 1939, s. 111f
  10. ^ [a b] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
  11. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 320 
  12. ^ Bohusläns historia, del I, Wilhelm Berg, Göteborg 1912, s. 440
  13. ^ K o H Berg sid 28
  14. ^ ”Et annat ifrån Göteborg den 13. Augusti”. Ordinari Post Tijdender: s. 2. 20 augusti 1645. 
  15. ^ K o H Berg sid 62
  16. ^ [a b c] Nationalencyklopedin, multimedia plus, 2000
  17. ^ K o H Berg sid 68
  18. ^ K o H Berg sid 98
  19. ^ ”Kexit – anrika Göteborgs Kex flyttar till Lettland”. Omni. https://omni.se/kexit-anrika-goteborgs-kex-flyttar-till-lettland/a/4obqkE. Läst 7 september 2023. 
  20. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  21. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  22. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Stenungsunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  23. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  24. ^ ”Kongahälla Shopping blir Kongahälla Center” (pdf). Pressmeddelande. Adapta fastigheter. 12 september 2018. http://media.wordpresssubdomän.adaptafast.se/2018/09/Kongah%C3%A4lla-Shopping-blir-Kongah%C3%A4lla-Center-1.pdf. Läst 29 september 2018. 
  25. ^ ”Toleransprojektet”. http://toleransprojektet.se/. Läst 7 april 2015. 

Källor

  • Kulturminnesvårdsprogram, Kungälvs kommun.. [Kungälv]: [Kommunen]. 1990. Libris 7678622. ISBN 91-7970-926-5 (inb.) 
  • Kerstin och Harry Berg: Kungälv - En stads historia, Kungälv 1992 ISBN 91-9706628-1

Vidare läsning

Externa länkar

Kungälvs kommun i Västra Götalands län
DistriktKungälvs kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Övriga orter

Media som används på denna webbplats

Sweden Västra Götaland location map.svg
Författare/Upphovsman: Erik Frohne, Licens: CC BY 3.0
Karta över Västra Götaland i Sverige

Equirectangular projection, N / S sträcker sig 190%. Geografiska gränser för kartan:

  • N: 59.50° N
  • S: 57.10° N
  • W: 10.90° E
  • E: 15.20° E
Red pog.svg
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
Bohus fästning.jpg
Författare/Upphovsman: Idarvol de la Wikipédia francophone, Licens: FAL
Bohus fästning, augusti 2005
Kungälvs kyrka, den 27 juni 2006.JPG
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0
Kungälv, sedd från Fars hatt, den 4 juli 2006.JPG
Författare/Upphovsman: Harri Blomberg, Licens: CC BY-SA 3.0
Kungälv, sett från tornet Fars Hatt vid Bohus fästning
Tre-kungar.jpg
Författare/Upphovsman: own photo, Licens: CC0
Tre kungar. Staty av Arvid Källström. Kungälv
Ytterbyvägen i Kungälv, den 27 juni 2006.JPG
Författare/Upphovsman: Harri Blomberg, Licens: CC BY-SA 3.0
Kungälv, Sweden
18th century map of Kungälv, Sweden.jpg
Handritad 1700-tals karta över Kungälv
Västra Gatan i Kungälv, den 27 juni 2006.JPG
Författare/Upphovsman: Harri Blomberg, Licens: CC BY-SA 3.0
Kungälv, Sweden
Tätort Kungälv 1990.jpeg
Författare/Upphovsman: Edaen, © OpenStreetMaps bidragsgivare, © Lantmäteriet (ticket:2013101610008901), Valmyndigheten, SCB., Licens: CC BY 2.0
Tätorten Göteborgs gränser enligt Atlas över rikets indelningar 1992.