Kummin
| Kummin | |
 Bild 172 från Franz Eugen Köhler: Köhler's Medizinal-Planzen, 1897
Delbild 10 i svag förstoring, övriga delbilder starkt förstorade
| |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Araliaordningen Apiales |
| Familj | Flockblommiga växter Apiaceae |
| Släkte | Kumminsläktet Carum |
| Art | Kummin C. carvi |
| Vetenskapligt namn | |
| § Carum carvi | |
| Auktor | L., 1753 |
| Synonymer | |
(Baseonym) Soy.-Will. | |
Kummin (Carum carvi), även kallad brödkummin, är en flerårig växt inom familjen flockblommiga växter.
Kummin har en mycket lång historia och kan spåras tillbaka till sumererna, som kallade kryddan gamun.[1]
Beskrivning
Växten blir mellan 25 och 60 centimeter hög och blommar från maj till juli,[2] med flockar bestående av 5 till 16 strålar, med eller utan svepeblad. Stjälken är kal, ihålig, strimmig och grenig. Bladen är avlånga och är två- eller trefalt flikiga med linjära ljusgröna flikar. Bladen är kummindoftande då de mosas. Övre stjälkblad har en bred hinnlik slida och flikar vid basen.
Habitat
Habitat (lokal, lokalitet eller fyndort) för kummin finns över hela Norden, vilket innebär i stort sett hela Finland, nästan hela Sverige (utom norra Norrland), hela Norge (upp till 1 200 m ö h), hela Danmark och vissa områden på Island och Färöarna.
Förekommer i tempererade områden i Nordafrika och stora delar av Asien.
Utbredningskartor
- Norden [2]
- Norra halvklotet [3]
- Ej ursprunglig i Nordamerika
Biotop
En vanlig biotop (typ av omgivning) för kummin är öppen mark, såsom betesmark, vägrenar, gårdar och banvallar, sällan odlad.
Bygdemål
Kummin kan på olika bygdemål och språk ha benämningar enligt tabellen nedan.
| Namn | Trakt | Förklaring |
|---|---|---|
| Brödkummin | [3] | |
| Komjan | ||
| Kummel | ||
| Comino | En ö i Malta | På ön växer mycket kummin, därav både öns namn och de lokala namnen på växten. Eventuellt mer besläktat med Cuminum cyminum, spiskummin. Måhända etymologiskt påverkat av spanska comino, som betyder just kummin. |
| Kemmuna | ||
| Kummåraisbliommä | Dalarna (Älvdalen) | [4] |
Användning
De torkade frukterna (ofta felaktigt benämnda frön) används som krydda till exempelvis bröd, korv[2], ost[5] och soppor. De används också för smaksättning av kryddat brännvin[2] (akvavit).
Färggrant dragerade kumminfrukter förekommer som godsak.
Medicinsk användning
Kumminfrukter används inom folkmedicinen främst som stomakicum och karminativum, d v s magstärkande, samt mot väderspänningar.
Användning av kumminolja, i kombination med andra örter, är relativt utbrett i Europa och USA, inte bara som medel mot förkylningar, utan även som ett blodrenande medel, främst mot parasiter. Använd växtdel är torkade frukter.[6]
Homeopatin behandlar sjukdomar med torkade kumminfrukter, de kallas där Caru.
Dålig andedräkt kan avhjälpas genom att man tuggar på torra kumminfrukter.[7]
Innehåll [8]
100 g torkade frukter har energi 1 393 kJ (333 kcal)
(1 tesked = 2,1 g; 1 matsked = 6,7 g)
| Ämne | Mängd | RDIb) | ||
|---|---|---|---|---|
| Kolhydrat | 49,9 | g | ||
| därav sockerarter | 0,64 | g | ||
| Kostfiber | 38 | g | ||
| Protein | 19,97 | g | ||
| Fett (totalt), därav | 14,59 | g | ||
| enkelomättad fettsyra | 7,125 | g | ||
| fleromättad fettsyra | 3,272 | g | ||
| mättad fettsyra | 620 | mg | ||
| Vatten | 9,87 | g | ||
| Aska | 5,87 | g | ||
| Glutaminsyra, C5H9NO4 | 3,169 | g | ||
| Aspartinsyra, C4H7NO4 | 2,084 | g | ||
| Kalium | 1,351 | g | ||
| Glycin | 1,322 | g | ||
| Arginin | 1,252 | g | ||
| Leucin | 1,218 | g | ||
| Valin | 1,037 | g | ||
| Lysin | 1,031 | g | ||
| Serin | 946 | mg | ||
| Prolin | 917 | mg | ||
| Alanin | 914 | mg | ||
| Fenylalanin | 867 | mg | ||
| Isoleucin | 826 | mg | ||
| Treonin | 756 | mg | ||
| Kalcium | 689 | mg | ||
| Tyrosin | 642 | mg | ||
| Fosfor | 568 | mg | ||
| Histidin | 555 | mg | ||
| Metionin | 361 | mg | ||
| Cystin | 329 | mg | ||
| Magnesium | 258 | mg | ||
| Tryptofan | 244 | mg | ||
| Kolin | 24,7 | mg | ||
| Askorbinsyra (C-vitamin) | 21 | mg | ||
| Natrium | 17 | mg | ||
| Järn | 16,23 | mg | ||
| Zink | 5,5 | mg | ||
| Niacin (B3-vitamin) | 3,606 | mg | 16 | mg |
| Alfatokoferol (E-vitamin) | 2,5 | mg | 12 | mg |
| Mangan | 1,3 | mg | ||
| Koppar | 910 | μg | ||
| Lutein + zeaxantin | 454 | μg | ||
| Tiamin (B1-vitamin) | 383 | μg | ||
| Riboflavin (B2-vitamin) | 379 | μg | ||
| Pyridoxin (B6-vitamin) | 360 | μg | 1,4 | mg |
| Beta-karoten | 206 | μg | ||
| Lykopen | 20 | μg | ||
| Retinol (A-vitamin) | 18 (referensvärde) | μg | ||
| A-vitamin | 363 | IUa) | ||
| β-kryptoxantin | 16 | μg | ||
| Selen | 12,1 | μg | ||
| Folsyra (B9-vitamin) | 10 | μg | 200 | μg |
| Alfakaroten | 8 | μg | ||
| –––––––––––– a) 1 IU motsvarar den biologiska ekvivalenten av 0,3 μg retinol = 0,6 μg beta-karoten | ||||
Förväxlingkryddor
Kummin skall inte förväxlas med spiskummin (Cuminum cyminum), vars smak är helt annorlunda, även om båda kan användas i exempelvis kryddost. Det förekommer att spiskummin felaktigt kallas kummin, till exempel i recept. En orsak till att sådan förväxling ibland sker är att det engelska namnet för spiskummin är cumin. Vanlig kummin heter caraway på engelska. Även franskans cumin, spanskans comino och nederländska komijn skall översättas som spiskummin, medan tyskans Kümmel (Wiesenkümmel) i tyska recept är lika med vanlig kummin.
Den ej närmare besläktade ranunkelväxten Nigella sativa kallas svartkummin (kalonji) på svenska, särskilt som krydda.
Bilder
Habitat
Torra frukter
Se även
Källor
- ^ Anton Deimel, Orientalia Old Series 13 (1924) 330.
- ^ [a b c] ”kummin - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kummin. Läst 3 juli 2018.
- ^ Johan Wilhelm Palmstruch, Svensk Botanik, andra bandet, Stockholm 1803. Tillgänglig på Archive.org
- ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 364 [1]
- ^ ”kummin - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/kummin. Läst 3 juli 2018.
- ^ Raimo Heino, Våra läkande växter – En naturlig väg till ett friskare liv, PRISMA 2001.
- ^ Christine Grey-Wilson & Jill Coombs: Kryddväxter & läkeörter, Norstedts Förlag AB, Stockholm 1997, ISBN 91-1-970571-9
- ^ USDA FoodData Central/Spices, caraway seed (2005)
Externa länkar
- Den nya nordiska floran, ISBN 91-46-17584-9
- Den virtuella floran - Kummin
- Kummin i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Wikimedia Commons har media som rör Kummin.
![[2]](http://linnaeus.nrm.se/flora/di/apia/carum/carucarn.jpg){kind=link}
![[3]](http://linnaeus.nrm.se/flora/di/apia/carum/carucarv.jpg){kind=link}
Media som används på denna webbplats
Some Caraway seeds sitting on a mirror.
Författare/Upphovsman: Rasbak, Licens: CC BY-SA 3.0
(nl:samengesteld scherm) Umbel;
Kümmel. A unteres Blatt, natürl. Grösse; B oberer Theil der Pflanze, desgl.; 1 u. 2 noch nicht entfaltete Blüthe von verschiedenen Seiten, vergrössert; 3 Blüthe, vollständig entwickelt, desgl.; 4 Kronblatt, desgl.; 5 Staubgefässe, desgl.; 6 Pollen, desgl.; 7 Stempel, desgl.; 8 derselbe im Längsschnitt, desgl.; 9 Fruchtknoten im Querschnitt, desgl.; 10 Fruchtdöldchen, etwas vergrössert; 11 reife Frucht, vergrössert; 12 Theilfrüchtchen im Längsschnitt, desgl.; 13 Frucht im Querschnitt, desgl.
Författare/Upphovsman: H. Zell, Licens: CC BY-SA 3.0
Carum carvi, Apiaceae, Caraway, Meridian Fennel, Persian Cumin, habitus; Botanical Garden KIT, Karlsruhe, Germany. The dried, ripe fruits are used in homeopathy as remedy: Carum carvi (Caru.)
