Kullervo (Sibelius)

Den här artikeln eller avsnittet kan behöva språkvård eller korrekturläsning. (2023-12) Hjälp gärna Wikipedia med att förbättra språket i texten eller diskutera saken på diskussionssidan.

Kullervo op. 7 är Jean Sibelius femdelade storslagna tonsatta dikt med motiv från Kalevala, även kallad Kullervo-symfonin. Verket är komponerat för orkester, manskör, sopran och baryton. Verket uruppfördes år 1892. Symfonins tema är den tragiska figuren Kullervos liv och död enligt Kalevala. Verkets längd är cirka 70 minuter och det består av fem delar som berättar om olika skeden i Kullervos liv.^[1][2]

Sibelius började komponera Kullervo i Wien år 1891. Verket blev färdigt när han återvände till Helsingfors år 1892. Verkets premiär ägde rum den 28 april 1892; dirigent för Helsingfors orkesterförening var tonsättaren själv. Som solister framträdde Emmy Achté och Abraham Ojanperä.^[3]

Kullervo höjde Sibelius i folkets medvetande som en lovande tonsättare, även om verket kritiserades för brister i instrumentation och form. Sibelius drog tillbaka kompositionen från offentligheten strax efter de första framförandena. Verket framfördes inte igen förrän år 1958, ett år efter tonsättarens död.^[3]

Sibelius överlämnade aldrig verket för tryck och endast tonsättarens handskrivna manuskript har bevarats. På 1930-talet gjorde violinisten Viktor Halonen, från Helsingfors stadsorkester, en partiturkopia och orkestermaterial som innehåller många brister och fel. Detta har begränsat framförandet av verket eftersom det har krävt att dirigenter gör omfattande forskning och tolkning. År 2006 publicerades en kritisk utgåva av verket, redigerad av professor Glenda Dawn Goss, samt tonsättarens arrangemang av tredje och femte satsen för piano och sångstämmor.^[4]