Kulla-Gulla

För andra betydelser, se Kulla-Gulla (olika betydelser).
Kulla-Gulla
FörfattareMartha Sandwall-Bergström
LandSverige Sverige
GenreBarn
Utgiven1945
Antal band12

Kulla-Gulla är en bokserie av Martha Sandwall-Bergström (1913–2000) som ursprungligen gavs ut i sju delar mellan 1945 och 1951.

Böckerna utspelar sig i Sverige i början av 1900-talet och sträcker sig över föräldralösa Kulla-Gullas första tid som fattighjon, först på en bondgård Blomgården dit hon kommer som sjuåring och på ett torp Kulla (under Höje herrgård) dit hon kommer som tolvåring, tills att hon är i 20-årsåldern och ska gifta sig.

Bakgrund

Martha Sandwall-Bergström hade en bakgrund som författare till veckotidningsnoveller och följetonger när Bonniers förlag 1945 utlyste en tävling om bästa flickboken. Boken om Kulla-Gulla vann första pris.[1] Det var inte författarens avsikt att skriva mer än en bok men populariteten hos läsekretsen ledde till att förlaget bad om en fortsättning vilket slutligen blev en hel serie om huvudpersonen.

Miljön och persongalleriet inklusive förebilden till Kulla-Gulla är hämtad från den karga småländska landsbygden där Martha Sandwall-Bergström växte upp.[2] Familjen hade en frikyrklig förankring genom författarens far som var predikant i Svenska Alliansmissionen. Han övertog sedermera kuranstalten Lannaskede hälsobrunn och drev den tillsammans med hustrun som var sjuksköterska.[3] När han tidigt avled sköttes verksamheten av hustrun och de fem barnen vilket gav en inblick i flera sociala sammanhang.[1]

Handling

Den första boken handlar om den tid då den föräldralösa Kulla-Gulla flyttar in hos torparen Karlberg, hustrun Ellen, barnen Johannis, tvillingarna Ville och Vera, Adolf (även kallad Lada) och lillungen Sossatina, döpt till Sofia Katarina. Det finns också en skröplig gammelmor som är inhyst på vinden och som förväntas bistå med barntillsynen. Som torpare är man skyldig att utföra dagsverken på Höje herrgård och Kulla-Gulla måste då sköta hushållet och husdjuren vilket är tunga sysslor för en späd 12-åring. Till skolgång blir det bara tid två gånger i veckan. För att fysiskt orka med har hon utvecklat en egen strategi. Hon har ett uttalat rättsmedvetande och tar modigt ställning för den som är svag och utsatt såsom när Johannis utsätts för trakasserier av en skolkamrat eller av herrgårdens drängar när barnen deltar i potatisplockningen. Hon försvarar frimodigt sina handlingar inför läraren respektive patron på herrgården. Det ges ingen tid för kyrkobesök för torpets invånare utan gudstjänsten inskränks till att lyssna på kyrkklockornas klang på förstubron. Gammelmor har förmågan att förmedla visionen om ett ljuvligt paradis vilket Kulla-Gulla och Johannis tacksamt lyssnar till. När Ellen insjuknar och transporteras till sjukhuset lovar Kulla-Gulla att ta hand om barnen.

I fortsättningen har Ellen avlidit och ansvaret för torpets invånare vilar starkt på Kulla-Gulla. Patron Sylvester på herrgården har fängslats av hennes frimodighet och likhet med hans döda dotter och det visar sig så småningom att hon faktiskt är hans dotterdotter. Hon blir därmed en herrgårdsfröken, flyttar in till herrgården, får en utbildning och god ekonomisk ställning. Men hon fortsätter att ta ansvar för Kulla-torpets barn och i sin nya ställning ser hon också sociala missförhållanden och fattigdom hos arbetare på herrgården. Hon möter kärleken i form av Tomas, den nya bokhållaren och makarna tar över herrgården.

Betydelse

Sandwall-Bergström säger i en intervju att hon ville skapa en "god och rar flicka" som skulle tjäna som förebild och stimulera läsaren till reflexion.[2] Den första boken mottogs välvilligt av kritikerna medan de följande i serien stämplades som förljugen verklighetsflykt.[2] Böckerna älskades av läsekretsen, har givits ut i flera upplagor, översatts till flera språk och har tillhört den mest utlånade bokserierna på biblioteken.[1] Författaren tog illa vid sig av den negativa kritiken och uppgav att den var en bidragande orsak till familjens flytt till Spanien. På senare år har man dock mer uppmärksammat att författaren med böckerna ger en realistisk bild av dåtida Sveriges fattigdom. Hon kallas en "barnens proletärförfattare"[4] och sägs ha förespråkat barnkonventionen innan den formulerats.[5] I en analys av Kulla-Gulla som karaktär har hon i en avhandling av Eva Söderberg beskrivits som "Askungen i en flickberättelse, en proletär Madonna eller feminist som utmanar patriarkatet".[6][7] Hon har också beskrivits som en ekofeminist.[8]

Cecilia Hagen anspelar på Kulla-Gulla i sina två böcker Kulla-Gulla i övergångsåldern - eller Nu fyller alla duktiga flickor 50[9] och Kulla-Gulla stretar vidare: lägesrapport vid 60+[10] där hon skriver om att vara kvinna i övergångsåldern[11] och därefter[12].

Böcker

Böckerna om Kulla-Gulla gavs ursprungligen ut i sju delar mellan 1945 och 1951. Dessa böcker delades senare upp i elva delar, utgivna mellan 1965 och 1968. Flera av böckerna är illustrerade av Elisabeth Kugelberg Christoffersson.

År 1972 utkom boken Kulla-Gulla på Blomgården som handlar om tiden före de första böckerna om Kulla-Gulla. 1986 gavs den fristående boken Kulla-Gulla på barnhemmet ut. Den handlar om Kulla-Gullas uppväxt på barnhemmet, och utspelar sig före Kulla-Gulla på Blomgården.

Det finns även en bilderbok som heter Kulla-Gulla lill-piga. Den utgavs 1987.

Första utgåvorna (1945-1951)

  1. 1945 - Kulla-Gulla[13]
  2. 1946 - Kulla-Gulla håller sitt löfte[14]
  3. 1947 - Kullabarnen på herrgården[15]
  4. 1948 - Kulla-Gulla i skolan[16]
  5. 1949 - Kulla-Gullas sommarlov[17]
  6. 1950 - Kulla-Gulla finner sin väg[18]
  7. 1951 - Kulla-Gullas myrtenkrona[19]

Kulla-Gullaserien (1965-1968)

  1. 1965 - Kulla-Gulla[20]
  2. 1965 - Kulla-Gulla håller sitt löfte[21]
  3. 1965 - Kulla-Gulla vinner en seger[22]
  4. 1966 - Kulla-Gulla på herrgården[23]
  5. 1966 - Kulla-Gulla löser en gåta[24]
  6. 1967 - Kulla-Gulla i skolan[25]
  7. 1967 - Kulla-Gullas första bal[26]
  8. 1967 - Kulla-Gullas sommarlov[27]
  9. 1968 - Kulla-Gulla och Tomas Torpare[28]
  10. 1968 - Kulla-Gulla finner sin väg[29]
  11. 1968 - Kulla-Gullas myrtenkrona[30]

Övriga böcker om Kulla-Gulla

  • 1972 - Kulla-Gulla på Blomgården[31]
  • 1986 - Kulla-Gulla på barnhemmet[32]
  • 1987 - Kulla-Gulla lill-piga[33]

Filmatiseringar

År 1956 blev Kulla-Gulla film, i regi av Håkan Bergström med Malou Fredén i titelrollen och bland annat Hugo Björne och Margaretha Bergström i övriga roller.[34]

År 1986 spelades en TV-serie om Kulla-Gulla in, med regi av Gustav Wiklund. Kulla-Gulla spelades av Lisa Jarenskog, och bland övriga skådespelare kan nämnas Jarl Borssén och Jan Malmsjö.[35]

Dramatiseringar

År 2000 sändes en dramatisering av böckerna för radio.[36]

År 2022 spelades föreställningen Kulla Gulla på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Dramatisering Åsa Lindholm, regi Marie Sid, i huvudrollen Maja Rung.[37]

Martha Sandwall-Bergströmsällskapet

År 2012 bildades Martha Sandwall-Bergströmsällskapet som bland annat vill stimulera intresset för och förståelsen av Kulla-Gullaböckerna och Sandwall-Bergströms övriga författarskap.[38]

Källor

  1. ^ [a b c] ”skbl.se - Martha Majken Birgitta Sandwall-Bergström”. skbl.se. https://skbl.se/sv/artikel/MarthaSandwallBergstrom. Läst 24 september 2019. 
  2. ^ [a b c] ”HumaNetten. NUMMER 31 Hösten HumaNetten utges av Fakulteten för konst och humaniora vid Linnéuniversitetet. ISSN: - PDF”. docplayer.se. https://docplayer.se/1163874-Humanetten-nummer-31-hosten-2013-humanetten-utges-av-fakulteten-for-konst-och-humaniora-vid-linneuniversitetet-issn-1403-2279.html. Läst 24 september 2019. 
  3. ^ ”Sandwall-Bergströmsällskapet: Biografi”. Sandwall-Bergströmsällskapet. Arkiverad från originalet den 3 september 2019. https://web.archive.org/web/20190903142440/https://sandwallbergstromsallskapet.blogspot.com/p/flik-3-biografi-har-tanker-jag-mig-att.html. Läst 24 september 2019. 
  4. ^ ”Sandwall-Bergström, Martha - Alex Författarlexikon”. Alex. https://www.alex.se/lexicon/article/sandwall-bergstrom-martha. Läst 24 september 2019. 
  5. ^ Johansson, Sara (2018). Starka barn med "jävlar anamma" : En analys av grit i klassisk barnlitteratur. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67676. Läst 24 september 2019 
  6. ^ ”UPPSATSER.SE: Flätflickans revansch. Med Kulla-Gulla och Pippi Långstrump i huvudrollerna.”. www.uppsatser.se. https://www.uppsatser.se/uppsats/13a40ab841/. Läst 24 september 2019. 
  7. ^ ”En flickbokshjältinnas återupprättelse | dagensbok.com”. http://dagensbok.com/2009/05/23/eva-soderberg-askunge-madonna-eller-feminist/. Läst 24 september 2019. 
  8. ^ Hübben, Kelly (2013-12-11). ”Animals and the unspoken: intertwined lives in Martha Sandwall-Bergström’s Kulla-Gulla series” (på amerikansk engelska). Barnboken 36 (0). doi:10.14811/clr.v36i0.149. ISSN 2000-4389. Arkiverad från originalet den 24 september 2019. https://web.archive.org/web/20190924144549/https://www.barnboken.net/barnboken/index.php/clr/article/view/149. Läst 24 september 2019.  Arkiverad 24 september 2019 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ Hagen, Cecilia; Kvarnström Gunilla (1994). Kulla-Gulla i övergångsåldern - eller Nu fyller alla duktiga flickor 50. Stockholm: Bonnier. Libris 7149204. ISBN 9100558559 
  10. ^ Hagen, Cecilia (2008). Kulla-Gulla stretar vidare: lägesrapport vid 60+. Stockholm: Bonnier. Libris 10735567. ISBN 9789100120375 
  11. ^ Merete Mazzarella (18 november 1994). ”Vitalitet, humor och erotik vid de 50. Erica Jong och Cecilia Hagen om att vara kvinna i övergångsåldern”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/vitalitet-humor-och-erotik-vid-de-50-erica-jong-och-cecilia-hagen-om-att-vara-kvinna-i/. 
  12. ^ Hanna Hellquist, Sandra Qvist (14 september 2008). ”Nu har Kulla-Gulla slutat att raka benen”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/sondag/nu-har-kulla-gulla-slutat-att-raka-benen-2/. 
  13. ^ Sandwall-Bergström, Martha (1945). Kulla-Gulla.. Önskeböckerna ; 65/66. Stockholm: Bonnier. Libris 1457695 
  14. ^ Kulla-Gulla håller sitt löfte.. Önskeböckerna, 99-0163881-X ; N.F., 67/68. Stockholm: Bonnier. 1946. Libris 1457696 
  15. ^ Kullabarnen på herrgården.. Önskeböckerna, 99-0163881-X ; 79. Stockholm: Bonnier. 1947. Libris 1457704 
  16. ^ Kulla-Gulla i skolan.. Önskeböckerna, 99-0163881-X ; N.F., 84. Stockholm: Bonnier. 1948. Libris 859186 
  17. ^ Kulla-Gullas sommarlov.. Önskeböckerna, 99-0163881-X ; 89. Stockholm: Bonnier. 1949. Libris 1457713 
  18. ^ Kulla-Gulla finner sin väg.. Stockholm. 1950. Libris 3027952 
  19. ^ Sandwall-Bergström, Martha (1951). Kulla-Gullas myrtenkrona. Önskeböckerna, 99-0163881-X ; 99. Stockholm: Bonnier. Libris 1469038 
  20. ^ Sandwall-Bergström, Martha (1965). Kulla-Gulla. Kulla-Gulla-böckerna ; 1 ([Nyred. utg.]). Stockholm: Bonnier. Libris 13474703 
  21. ^ Sandwall-Bergström, Martha (1965). Kulla-Gulla håller sitt löfte. Kulla-Gulla-böckerna ; 2. Stockholm: Bonnier. Libris 3399211 
  22. ^ Sandwall-Bergström, Martha (1965). Kulla-Gulla vinner en seger.. Kulla-Gulla-serien ; 3. Stockholm: Bonnier. Libris 1555110 
  23. ^ Sandwall-Bergström, Martha (1966). Kulla-Gulla på herrgården.. Kulla-Gulla-böckerna ; 4 ([Nyred. utg.]). Stockholm: Bonnier. Libris 1580800 
  24. ^ Sandwall-Bergström, Martha (1966). Kulla-Gulla löser en gåta.. Kulla-Gulla-böckerna ; 5 ([Nyred. utg.]). Stockholm: Bonnier. Libris 1580788 
  25. ^ Sandwall-Bergström, Martha (1967). Kulla-Gulla i skolan. Kulla-Gulla-böckerna ; 6. Stockholm: Bonnier. Libris 3399206 
  26. ^ Sandwall-Bergström, Martha (1967). Kulla-Gullas första bal. Kulla-Gulla-böckerna ; 7 ([Nyred. utg., ny uppl.]). Stockholm: Bonnier. Libris 2547968 
  27. ^ Sandwall-Bergström, Martha (1967). Kulla-Gullas sommarlov. Kulla-Gulla-böckerna ; 8. Stockholm: Bonnier. Libris 3399165 
  28. ^ Sandwall-Bergström, Martha (1968). Kulla-Gulla och Tomas Torpare.. Kulla-Gulla-böckerna ; 9 ([Nyred. utg.]). Stockholm: Bonnier. Libris 1580792 
  29. ^ Sandwall-Bergström, Martha (1968). Kulla-Gulla finner sin väg. Kulla-Gulla-böckerna ; 10. Stockholm: Bonnier. Libris 3399215 
  30. ^ Sandwall-Bergström, Martha (1968). Kulla-Gullas myrtenkrona. Kulla-Gulla-böckerna ; 11. Stockholm: Bonnier. Libris 3399189 
  31. ^ ”Kulla-Gulla på Blomgården”. Axiell, Bibliotekens mediekatalog. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141019041556/http://www5.falkenberg.se/freelibelev/opac/show_catalogue.aspx?BokId=5918. Läst 12 oktober 2014. 
  32. ^ Sandwall-Bergström, Martha; Stålsjö Eva (1986). Kulla-Gulla på barnhemmet. Stockholm: Bonniers juniorförl. Libris 7285678. ISBN 91-48-51369-5 
  33. ^ Sandwall-Bergström, Martha; Stålsjö Eva (1987). Kulla-Gulla lill-piga. Stockholm: Bonniers juniorförl. Libris 7285759. ISBN 91-48-51492-6 
  34. ^ ”Kulla-Gulla (1956)”. Internet Movie Database. http://www.imdb.com/title/tt0049423/. 
  35. ^ ”Kulla-Gulla (1986)”. Internet Movie Database. http://www.imdb.com/title/tt0217944/. 
  36. ^ ”Kulla-Gulla | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/002861781. Läst 14 februari 2023. 
  37. ^ ”Berättelsen om Kulla-Gulla blir episk och visuellt storslagen på Kulturhuset Stadsteatern”. DN.SE. 5 mars 2022. https://www.dn.se/kultur/berattelsen-om-kulla-gulla-blir-episk-och-visuellt-storslagen-pa-kulturhuset-stadsteatern/. Läst 14 februari 2023. 
  38. ^ ”Martha Sandwall-Bergströmsällskapet”. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161007015358/http://sandwallbergstromsallskapet.blogspot.se/. Läst 21 juni 2021. 

Vidare läsning

  • Ulla Lundqvist: Kulla-Gulla i slukaråldern. 2000. (ISBN 91-29-64852-1)
  • Eva Söderberg: Askunge, madonna eller feminist? Kontextuella läsningar av Martha Sandwall-Bergströms Kulla-Gullasvit. Avhandling Umeå universitet, 2004 (ISBN 91-7305-727-4)

Media som används på denna webbplats