Kuchi (folk)
Kuchis eller Kochis ( från det persiska ordet کوچ koch; och betyder "migration") är ett pashtunskt nomadfolk i Afghanistan, liknande arabiska beduiner.
Beskrivning
Afghanistans demografiska myndighet uppskattade år 2004 antalet Kuchi till 2 400 000, varav cirka 40% har lämnat sitt nomadliv och har fast bostad. Orsaken kan vara brist på betesmark som har blivit uppodlad, deras djur har dött på grund av svår torka eller krigshandlingar.[1]
Kuchifolket lever på sin boskap, huvudsakligen får och getter som ger kött, mjölkprodukter, skinn och ull, som de kan byta mot spannmål, grönsaker och frukt. En utbredd byteshandel har utvecklats utmed deras karavanvägar. De migrerar från Afghanistans bergsområden till Indus dalar där de tillbringar vintern. Men denna migration försvårades på 1960-talet då gränsen mellan Afghanistan och Pakistan stängdes.[2]
Historia
Kuchifolket har vandrat över Afghanistan och följt årstiderna med sin boskap i många århundraden. Men landets mer eller mindre intensiva krigstillstånd sedan 1970-talets slut har pressat dem att bli bofasta. De har drivits bort från betesmarker som har odlats upp av lokalbefolkningen. Krig och torka har tvingat många att överge sin nomadiska livsstil. En del kuchis har kunnat bygga sina bostäder genom att sälja sina djur. Men över 50 procent av landets kochis lever i fattigdom. Många har samlats i grupper och byggt enkla hus utan byggnadstillstånd.[3]
De två distrikten med namnet Behsud i Afghanistans provins Wardak är sedan slutet på 1800-talet platsen för våldsamma konflikter mellan bofasta jordbrukare från folkgruppen hazarer och nomadiserande boskapsskötare från kuchifolket. Båda grupperna har en svag socio-ekonomisk ställning i Afghanistan och är för sin försörjning beroende av att kunna använda samma mark och vatten, men för olika ändamål. Konflikten innefattar även kulturella och religiösa aspekter, eftersom hazara i regel är shiamuslimer medan kuchi är sunnimuslimer.[4][5]
Kuchis karavanleder
Flera karavanleder har gått från Afghanistans bergsområden och till Indusdalen i Brittiska Indien. På 1960-talet stängdes gränsen mellan Afghanistan och Pakistan. Kuchis anpassade sin migration och karavaner fortsatte in i västra Pakistan. De senaste 30 åren av krigshandlingar har också påverkat karavanlederna.[2]
Den viktigaste leden startade i Badghisprovinsen i nordvästra Afghanistan och gick söderut mellan bergskedjan Hindukush och öknen, passerade en karavanseraj väster om den gamla staden Qala Bist.[6] Därifrån fortsatte leden mot nordost förbi Kabul upp i bergen och passerade buddhastatyerna vid Bamiyan, vidare genom Panjshirdalen och över gränsen till det som numera är Chitral National Park.[7]
Galleri
Karavanseraj i Afghanistan
Bamiandalen (2005), med en tom nisch efter en av de förstörda buddhastatyerna
Betesmark vid Chitral National Park
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 26 oktober 2017.
Noter
- ^ ”Special Group; Kuchi”. web.archive.org. Läst 15 november 2017.
- ^ [a b] ”Kuchi People” Arkiverad 2 oktober 2023 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 14 november 2017.
- ^ ”Kochis: ”Nomads no more” Arkiverad 1 december 2017 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 16 november 2017.
- ^ ”Landinfo”. http://www.landinfo.no/asset/2057/1/2057_1.pdf. Läst 17 november 2017.
- ^ ”Kuchi-hazara conflict”. https://www.afghanistan-analysts.org/the-kuchi-hazara-conflict-again/. Läst 17 november 2017.
- ^ Michener 1983, sid. 203-205.
- ^ Michener 1983, sid. 279-280.
Tryckta källor
Media som används på denna webbplats
Tents of Afghan nomads or Kuchis are common in the village of Muqur in Badghis province. Numbering in the millions throughout the country, Kuchi life traditionally depends on the trading of animal products such as meat, dairy and wool from their herds of sheep, goats and camels. (Photo ID: 288568)
Författare/Upphovsman: Tahsin A Shah, Licens: CC BY-SA 4.0
Herd of domestic goats in Chitral Gol National Park. – Chitral National Park is one of the national parks of Pakistan. It is located in Chitral District in Khyber Pakhtunkhwa province of Pakistan beside the Chitral River, at a distance of two hours drive from Chitral city. The park is also known as Chitral Gol National Park. The word Gol in the local language means 'round'..This park includes three valleys. Several glaciers also lie in the park through which several springs make their way and ultimately form a stream of 18 metres. The cold water of this stream falls towards the east into the Chitral River. The park is rich in trees particularly Cedar trees. This park also serves to provide shelter to a vast diversity of animals especially Markhor, an endangered wild goat species. The subspecies, which occurs in the Park is the Astor markhor. Despite a decline from over 500 to only around 200 individuals in the park during the 1980s, Chitral National Park still holds the largest population of the Astor Markhor in the world.Also present in the park in small numbers are the Siberian ibex and Ladakh urial, as well as the Asian black bear. The snow leopard does not appear to be resident in the park, but is sometimes seen there. The Tibetan wolf, red fox, yellow-throated marten and Himalayan otter are all found in the park. Common birds in the park include, the bearded vulture, the Himalayan vulture, the golden eagle, the demoiselle crane, the peregrine falcon, the Himalayan snowcock, the Himalayan monal, the snow partridge and the rock partridge.
The nomadic Kuchi people migrate through the Panjshir Valley in Afghanistan, on Wednesday, May 17, 2006. Part of a Medical Civic Action Program, Provincial Reconstruction Team members provide treatment for Kuchi families as they move their sheep, goats, donkeys, camels and cattle to the high country for the summer.
Författare/Upphovsman: Tracy Hunter from Kabul,, Afghanistan, Licens: CC BY 2.0
View of the Bamiyan Valley with the destroyed Buddha statue.
Författare/Upphovsman: Marek Bero, Licens: CC BY-SA 3.0 pl