Kubasnabelslidmus
| Kubasnabelslidmus Status i världen: Starkt hotad[1] | |
 Solenodon cubanus | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Äkta insektsätare Eulipotyphla |
| Familj | Snabelslidmöss Solenodontidae |
| Släkte | Solenodon |
| Art | Kubasnabelslidmus S. cubanus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Solenodon cubanus | |
| Auktor | Wilhelm Peters, 1861 |
| Utbredning | |
 (c) IUCN Red List of Threatened Species, species assessors and the authors of the spatial data., CC BY-SA 3.0 Kartan illustrerar Kubasnabelslidmusens spridning. | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Kubasnabelslidmus (Solenodon cubanus, ordagrant fårad tand från Kuba) är en till Kuba endemisk snabelslidmus liknande Solenodon paradoxus som lever på Hispaniola.[2] Djuret är ungefär 30 centimeter långt, plus en nästan lika lång svans samt en mycket lång nos täckt med borst.[3] Man har funnit arkeologiska fynd i fossila lämningar tydande på att arten fanns över hela Nordamerika för 30 miljoner år sedan. De utrotades sannolikt på alla ställen förutom på Kuba. Under 1900-talets början trodde man att arten var utdöd, och än i dag är dess tillstånd mycket osäkert. Det finns inget exemplar i fångenskap och även i naturen har det endast hittats 37 individer hittills.[3][4]
Arten är speciell bland däggdjuren då dess saliv är giftigt. Underlättande när den skall sprida giftet är dess fårade tänder. Giftet sitter i körtlar vid tändernas rötter. Giftet är starkt nog att döda andra av samma art i strid. Musen har även körtlar i armhålorna avgivande lukter påminnande om getter, som avges tillsammans med grymtningar vid irritation.[4]
Den benämns också som Kubas snabelslidmus.
Referenser
Noter
- ^ Solenodon cubanus på IUCN:s rödlista, auktor: Bird, J & Butchart, S. 2008, besökt 28 december 2009.
- ^ Alfred L. Roca. Gila Kahila Bar-Gal, Eduardo Eizirik, Kristofer M. Helgen, Roberto Maria, Mark S. Springer, Stephen J. O'Brien; William J. Murphy (10 juni 2004). ”Mesozoic origin for West Indian insectivores”. Nature (429): sid. 649-651. doi:. http://www.nature.com/nature/journal/v429/n6992/abs/nature02597.html. Läst 8 mars 2011.
- ^ [a b] Hildeyard, Ane. Endangered wildlife and plants of the world. sid. 1350. ISBN 9780761471943. http://books.google.se/books?id=PYOV5PcWVAsC&pg=PA1350&lpg=PA1350&dq=%22Solenodon+cubanus%22+30+cm&source=bl&ots=2UCJ2YDZ6g&sig=5xCmEUM_C4OQzF3jOw-FmWwAlbA&hl=sv&ei=Y5p2TZ7VDYfZsgbgyqiUBQ&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=3&ved=0CCsQ6AEwAg#v=onepage&q=%22Solenodon%20cubanus%22%2030%20cm&f=false
- ^ [a b] ”Solenodon”. Ryerson University - Department of Computer Science. http://www.scs.ryerson.ca/aferworn/research/Solenodon.html. Läst 8 mars 2011.
Tryckta källor
- Backshall, Steve (2007). ”Snabelslidmus”. Världens giftigaste djur. Singapore. sid. 52. ISBN 978-1-84517-225-1
Media som används på denna webbplats
Solenodon cubanus (Atopogale cubana), pl:Almik kubański, en:Cuban Solenodon
(c) IUCN Red List of Threatened Species, species assessors and the authors of the spatial data., CC BY-SA 3.0
Cuban Solenodon (Solenodon cubanus) range