Kronobergs regementes detachement i Karlskrona
| Kronobergs regementes detachement i Karlskrona (I 11 K) | |
 (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Vapen för Kronobergs regemente tolkat efter dess blasonering. | |
| Information | |
|---|---|
| Officiellt namn | Kungl. Kronobergs regementes detachement i Karlskrona |
| Datum | 1928–1939 |
| Land | Sverige |
| Försvarsgren | Armén |
| Typ | Infanteriet |
| Roll | Fästningsinfanteri |
| Del av | Kronobergs regemente [a] |
| Föregångare | Karlskrona grenadjärregemente |
| Ingående delar | Detachementsstab, 9. kompaniet, 10. kompaniet, Kulsprutekompaniet |
| Storlek | Detachement |
| Högkvarter | Karlskrona garnison |
| Förläggningsort | Karlskrona |
| Färger | Rött och gult |
| Marsch | "Admiral Stosch" (Latann). [b] |
| Befälhavare | |
| Detachementschef | Stellan d'Orchimont [c] |
| Tjänstetecken | |
| Sveriges örlogsflagga |  |
| Detachementets medlaj |  |
Kronobergs regementes detachement i Karlskrona (I 11 K) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade åren 1928–1939. Förbandsledningen var förlagd i Karlskrona garnison i Karlskrona.[2][3][4]
Historia
Genom försvarsbeslutet 1925 beslutades att Karlskrona grenadjärregemente skulle upphöra som självständigt förband och reducerades den 1 januari 1928 till ett detachement ingående i Kronobergs regemente. Detachementet utgjordes av Kronobergs regementes III. bataljon, med namnet Kronobergs regementes detachement i Karlskrona.[2]
Inför 1936 års försvarsbeslut föreslog regeringen för riksdagen att Kronobergs regementes detachement i Karlskrona samt Göta ingenjörkårs detachement i Karlskrona indragas. Riksdagen antog dock aldrig regeringens förslag, utan istället antogs oppositionens motion, vilket egentligen inte skilde sig nämnvärt från regeringens förslag om att avveckla och upplösa Kronobergs regementes detachement i Karlskrona.[5][6] Detachementet och bataljonen kom därmed att avvecklas den 30 september 1939.[4]
Ingående enheter
Detachementet betecknades som III. bataljonen vid Kronobergs regemente och bestod av en detchementsstab, 9. kompaniet, 10. kompaniet och kulsprutekompaniet. Vid arméns regementsövningar 1928, organiserade detachementet en stab, fyra gevärskompanier, ett kulsprutekompani, ett signalkompani, en pionjärpluton och ett yrkeskompani.
Förläggningar och övningsplatser
Detachementet övertog det kasernetablissementet som uppfördes i början av 1900-talet till Karlskrona grenadjärregemente. Kasernetablissementet ritades av Erik Josephson, en arkitekt som ritat en stor del av arméns kaserner i samband med indragningen av indelningsverket och flyttningen från exercishedar till kaserner i garnisonsstäderna. Planering och byggnation av kasernetablissementet i Gräsvik leddes dock av ingenjör Cruse. Kasernetablissementet är uppfört efter Fortifikationens typritningar för infanteriet. Medan kasernetablissementen för infanteriet vid denna tid uppfördes med tre kaserner kom kasernetablissementet i Gräsvik endast uppföras med två kaserner. Bakgrunden var att varje kasern rymde en bataljon och Karlskrona grenadjärregemente utgjordes endast av två bataljoner. Kasernetablissementet består i huvudsak av två kaserner samt ett kanslihus, där den norra kasernen stod klar sommaren 1904, den östra kasernen stod klar 1905 och i januari 1906 var kanslihuset färdigt. Till den norra kasernen förlades regementets 1. bataljon, som var bataljonen från Smålands grenadjärkår. Till den östra kasernen förlades regementets 2. bataljon som var bataljonen från Blekinge bataljon. Kompanierna lades i nummerordning från bottenvåningen och uppåt. När kanslihuset var klart 1906, skedde en officiell invigning av kasernområdet då det även formellt överlämnades den 20 januari 1906.[7] Underofficersmässen och beklädnadsförrådet flyttades från Bredåkra. År 1915 tillfördes kasernetablissementet två baracker från lägret vid Skillingaryds skjutfält för att klara förläggning av en ytterligare bataljon som skulle sättas upp vid regementet i överensstämmelse med 1914 års härordning. Barackerna ställdes upp på övre plan, det vill säga norr om det befintliga kasernetablissementet och kom under 1900-talets senare hälft utgöra skolbyggnad respektive filmsal/övningsförråd.[8]
Efter att Karlskrona grenadjärregemente avvecklades 1927 kom kasernerna att användas av den detacherade bataljonen ur Kronobergs regemente och efter att bataljonen upplöstes i september 1939 kom kasernerna att hysa landstormsförband innan de övertogs av Karlskrona kustartilleriregemente (KA 2). År 1981 lämnades kasernerna som sedan såldes 1984 till Karlskrona kommun.[9] Sedan 1989 är kasernområdet huvudcampus för Blekinge tekniska högskola.
Förbandschefer
Förbandschefen titulerades detachementschef och hade tjänstegraden överstelöjtnant.
- 1928–1931: Swen Lagerberg
- 1931–1933: Georg Ahlström
- 1933–1936: Knut Harald Delin
- 1936–1937: Ivar Lindquist
- 1937–1939: Stellan d'Orchimont [d]
Namn, beteckning och förläggningsort
|
|
Galleri
Kanslibyggnaden i Gräsvik.
Norra kasernen i Gräsvik.
Norra och Östra kasernen i Gräsvik
Lägerhyddor flyttade till Gräsvik från Skillingaryd.
Underofficersmässen? i Gräsvik.
Lägerhydda i Gräsvik.
Byggnader (okänd funktion) i Gräsvik.
Karlskrona grenadjärregementes kasernetablissement, numera bland annat Blekinge tekniska högskolas Campus Gräsvik.
Minnessten över Karlskrona grenadjärregemente rest i Gräsvik.
Se även
Referenser
Anmärkningar
- ^ Åren 1928–1939 var detachementet underställt chefen för Kronobergs regemente.
- ^ Förbandsmarschen antogs 1880 och fastställdes 1953 genom arméorder 33/1953. Användes av Kronobergsgruppen åren 1998–2005.[1]
- ^ d'Orchimont blev sista chefen för detachementet.
- ^ d'Orchimont hade vid förordnandet tjänstegraden major.
Noter
- ^ Sandberg (2007), s. 45
- ^ [a b] Braunstein (2003), s. 51–54
- ^ Kjellander (2003), s. 276–277
- ^ [a b] Holmberg (1993), s. 11
- ^ ”Kungl. Maj:ts proposition nr 225 år 1936”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-nr-225_DX30225b1. Läst 8 maj 2022.
- ^ ”Motion 1936:756 Andra kammaren”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/motioner-i-andra-kammaren-nr-756_DX2O756. Läst 8 maj 2022.
- ^ Holmberg (1993), s. 11
- ^ Melin (2002), s. 111-115
- ^ Berg (2004), s. 54
Tryckta källor
- Berg, Ejnar (2004). Vyer från kastaler, kastell och kaserner: guide över Sveriges militära byggnader : illustrerad med vykort. Stockholm: Probus. Libris 9818451. ISBN 91-87184-75-3
- Björck, Rolf, red (1996). Kronobergs regemente under 1900-talet. Växjö: Kronobergs regementes historiekomm. Libris 2275928
- Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5
- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
- Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5
- Leander, Sigfrid (1939). Kungl. Kronobergs regementes detachement i Karlskrona: några minnesbilder. Karlskrona: Kamratföreningen Karlskrona grenadjärer. Libris 1377389
- Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8
Webbkällor
- ”Kronobergs regemente”. hhogman.se. http://www.hhogman.se/regementen_infanteriet-1.htm#Kronobergs-regemente_I11. Läst 9 januari 2017.
Vidare läsning
- Falk, Hjalmar (1928). Kungl. Karlskrona grenadjärregemente 1902–1927: en minnesskrift. Karlskrona: Krooks bokh. Libris 8218646
- Leander, Sigfrid (1939). Kungl. Kronobergs regementes detachement i Karlskrona: några minnesbilder. Karlskrona: Kamratföreningen Karlskrona grenadjärer. Libris 1377389
- Björck, Rolf, red (1996). Kronobergs regemente under 1900-talet. Växjö: Kronobergs regementes historiekomm. Libris 2275928
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Kronobergs regementes detachement i Karlskrona.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign
↑Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Karlskrona grenadjärregementes minnessten av granit omgivet av fyra fyrkantshuggna stenar med en grenadjärgranat på varje. Stenarna har minnesplattor och är förenade med en järnkätting. Avtäckningen skedde den 18 september 1927. När detachementet drogs in 1939 sattes de fyra bronsplattorna upp på de fyra hörnstenarna. Minnesplattorna minner om Marinregementet, Blekinge bataljon, Smålands grenadjärkår och Kronobergs regementets detachement i Karlskrona.
Författare/Upphovsman: Bournon, Licens: CC BY-SA 3.0
Blekinge Institute och Technology
Författare/Upphovsman: Armémuseum, Licens: CC BY 4.0
KRONOBERGS REGEMENTE. DETACHEMENTET I KARLSKRONA. Ett upprätt stående åt vänster vänt lejon med två svansar, i framtassarna bärande ett uppåtvänt spänt armborst med inlagd pil.
På frånsidan en konturen följande lagerkrans.
Beskrivning: Carl Peyron.
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Valhallavägen 1. Kanslihus uppfört 1904 till det då nybildade Karlskrona grenadjärregemente (I 7). Kasernetablissementet ritades av Erik Josephson. Senare kanslihus för Kronobergs regementes fästningsbataljon i Karlskrona och Karlskrona kustartilleriregemente.
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Sökvägen 8. Norra och östra kasernen vid kasernetablissementet i Gräsvik. Norra kasernen uppfördes till bataljonen från Smålands grenadjärkår och östra kasernen till bataljonen från Blekinge bataljon. Kompanierna lades i nummerordning från bottenvåningen och uppåt. År 1928 övertogs kasernetablissementet av Kronobergs regementes fästningsbataljon i Karlskrona och 1943 Karlskrona kustartilleriregemente och 1987 av Karlskrona kommun. Från 1989 kom kasernetablissementet att utgöra campus till Blekinge tekniska högskola.
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Minervavägen 4. Beklädnadsförrådet ursprungligen från Bredåkra? vid Karlskrona grenadjärregementes kasernetablissementet i Gräsvik.
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Minervavägen 3. Gevärsförrådet vid Karlskrona grenadjärregementes kasernetablissementet i Gräsvik.
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Valhallavägen 3. Exercishuset vid Karlskrona grenadjärregementes kasernetablissementet.
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Sökvägen 8. Norra kasernen uppförd sommaren 1904 till det då nybildade Karlskrona grenadjärregemente. Kasernetablissementet ritades av Erik Josephson. Till den östra kasernen förlades regementets 1. bataljon som var bataljonen från Smålands grenadjärkår. Kompanierna lades i nummerordning från bottenvåningen och uppåt. År 1928 övertogs kasernetablissementet av Kronobergs regementes fästningsbataljon i Karlskrona och 1943 Karlskrona kustartilleriregemente och 1987 av Karlskrona kommun. Från 1989 kom kasernetablissementet att utgöra campus till Blekinge tekniska högskola.
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Minervavägen 14 och 18. Södra och norra baracken, ursprungliga uppställda i Skillingaryd, flyttades 1915 till Gräsvik.