Kronobergs län
| Kronobergs län | ||
| Län | ||
| ||
| Land |  Sverige | |
|---|---|---|
| Landskap | Småland | |
| Region | Region Kronoberg | |
| Läge | 56°47′24″N 14°26′24″Ö / 56.79000°N 14.44000°Ö | |
| Residensstad | Växjö | |
| Area | Rankad 14:e | |
| - Totalt | 8 458 km² | |
| Folkmängd | Rankad 18:e | |
| - Totalt | 203 686 (2023-12-31) [1] | |
| Befolkningstäthet | ||
| - Totalt | 24,1 invånare/km² | |
| Inrättat | 1639/1687 | |
| Landshövding | Maria Arnholm | |
| Länskod | 07 | |
| Geonames | 2699050 | |
| Länsbokstav | G | |
| Karta | SCB geodata | |
 Kronobergs läns läge i Sverige. | ||
Kronobergs län är ett av Sveriges län, och utgör den sydvästra delen av landskapet Småland. Residensstad är Växjö. Kronobergs läns valkrets utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.
Länet gränsar i söder till Blekinge och Skåne län, i väster till Hallands län, i öster till Kalmar län och i norr till Jönköpings län.
Historia
Slottslänet Kronobergs län fanns som en kronofögderi från 1543 till slutet av 1590-talet.[2]
I 1634 års regeringsform §24 bildades Sveriges län och här ingick det nutida Kronobergs län som en del av Smålands län vilket beskrivs som bestående av Tiohärads lagsaga och Jönköpings län (då avseende slottslänet), med residens i Kronoberg[3]. Ur Smålands län utbröts 1639 Jönköpings län och det kvarvarande länet började kallas Kronobergs län. 1654 kom området åter att tillsammans med Jönköpings län bilda ett gemensamt län, kallat Jönköpings och Kronobergs län, som sedan flera gånger delades och återskapades där det även när Kronobergs län fanns separat inte alltid omfattade hela nutida länet. 1679-1680 kom även området för nutida Kalmar län ingå i ett storlän kallat Smålands län. Från 1687 kom Kronobergs län slutgiltigt att bli ett fristående län.
I samband med kommunreformen 1971/74 överfördes mindre delar i öster till Kalmar län och mindre delar i norr tillfördes från Jönköpings län.
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 1970–2015 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1970 | 166 734 | |||
| 1975 | 169 438 | |||
| 1980 | 173 691 | |||
| 1985 | 173 972 | |||
| 1990 | 177 882 | |||
| 1995 | 180 377 | |||
| 2000 | 176 639 | |||
| 2005 | 178 443 | |||
| 2010 | 183 940 | |||
| 2015 | 191 369 | |||
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. | ||||
Geografi
Länet är bland de mest skogbeklädda i hela Sverige; 72 % av ytan upptas av skog, ungefär 25 % består av sjöar och resten är bebyggelse.
Styre och politik
Administrativ indelning
Landskap och stift
Länet omfattar sydvästra delen av landskapet Småland.
Länets delar tillhörde Tiohärads lagsaga intill denna upplöstes 1849. 1718-1719 var denna lagsaga i detta län ersatt av Kronobergs läns lagsaga.
Länet ingår i sin helhet i Växjö stift.
Folkland, härader och städer (före 1970)
Städer med stadsprivilegier som inrättades som stadskommuner när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft var enbart: Växjö stad. Ljungby blev stad 1931 men utan egen jurisdiktion.
Fögderier i Kronobergs län
Fögderiernas geografiska omfattning varierade fram till 1720. Östra härad överfördes 1681 till Jönköpings län. Åren 1635-38 samt 1671-73 utgjorde Östra härad tillsammans med Norra och Södra Vedbo i Jönköpings län ett fögderi.Se figur.[4],[5] Domböckerna är oftast sammanbundna efter fögderi.
- Sunnerbo härads fögderi
- Allbo m.fl härades fögderi
- Konga m.fl häraders fögderi
- Östra m.fl häraders fögderi
- Kinnevalds m.fl härades fögderi
Socknar, fögderier efter 1720, domsagor, tingslag och tingsrätter
Se respektive härad.
Kommuner 1952-1971
Städer (2 st):
Köpingar (8 st):
Landskommuner (34 st):
Förändringar 1952–1970
Den 1 januari 1957 ombildades Lenhovda landskommun till Lenhovda köping. Året därpå, den 1 januari 1958 ombildades Almundsryds landskommun till Almundsryds köping. Den 1 januari 1960 uppgick Markaryds landskommun i Markaryds köping och den 1 januari 1963 uppgick Hjortsberga landskommun i Alvesta köping.
Den 1 januari 1965 uppgick Åseda landskommun i Åseda köping, det dröjde därefter två år, till den 1 januari 1967 till Almundsryds köping namnändrades till Ryds köping. Den 1 januari 1969 uppgick sedan Algutsboda landskommun i Emmaboda köping, Kalmar län och Hälleberga landskommun uppgick i Nybro stad, Kalmar län.
Kommuner från 1971
Från 1971 delades Kronobergs län in i åtta kommuner. Dessa var Alvesta, Lessebo, Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge, Växjö och Älmhult.
Politik
Politiska majoriteter i Kronobergs län
|
Ekonomi och infrastruktur
Infrastruktur
Transporter
Kronobergs län genomkorsas av E4, riksväg 15, riksväg 23 och riksväg 25. Vidare genomkorsas länet av Södra stambanan och Kust till Kustbanan med bytespunkt i Alvesta.
Befolkning
Demografi
Tätorter
De största tätorterna i länet enligt SCB:
| Nr | Tätort | Folkmängd (2020) |
|---|---|---|
| 1 | Växjö | 71 282 |
| 2 | Ljungby | 16 098 |
| 3 | Älmhult | 11 003 |
| 4 | Alvesta | 9 255 |
| 5 | Markaryd | 5 123 |
| 6 | Hovmantorp | 3 202 |
| 7 | Tingsryd | 3 197 |
| 8 | Lessebo | 3 059 |
| 9 | Åseda | 2 740 |
| 10 | Rottne | 2 434 |
Residensstaden är i fet stil
Kultur
Traditioner
Kultursymboler och viktiga personligheter
Länsvapnets Blasonering: I fält av guld ett på ett grönt treberg stående, upprest, rött lejon med blå beväring, vilket med båda framtassarna håller ett stolpvis ställt rött armborst med svart båge och pil av silver.
Vapnet fastställdes 1944 och bygger på Smålands landskapsvapen. Vapnet hade redan sedan länge brukats av länsstyrelsen.
Se även
Referenser
- ^ ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 130
- ^ https://sv.wikisource.org/wiki/Regeringsform_1634#23
- ^ Almquist, Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, 4:1 s. 68 ff
- ^ Ingresser till respektive härads domböcker
- ^ ”Region Kronoberg - politisk organisation”. Arkiverad från originalet den 9 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210709182109/https://www.regionkronoberg.se/politik-och-demokrati/politisk-organisation/. Läst 1 juli 2021.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Kronobergs län.- Länsstyrelsen i Kronobergs län
| |||||||||||
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
Stora riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
| “ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |
Författare/Upphovsman: Mrkommun, Licens: CC BY-SA 3.0
Socknar i Kronobergs län
Författare/Upphovsman: Lokal_Profil, Licens: CC BY-SA 2.5
Kronoberg läns läge
Författare/Upphovsman: Leonid 2, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Geografisk karta över landsvägarna genom Kronobergs län år 1731.
Författare/Upphovsman: LÅS, Licens: CC BY-SA 4.0
Fögderier i Kronobergs län. Bygger på Almquist, Frälsegodsen under stormaktstiden 4:1 s. 68 ff. Östra härad överfördes 1681 till Jönköpings län.
Författare/Upphovsman: Mrkommun, Licens: CC BY-SA 3.0
Gamla kommuner i Kronobergs län, från 1952.
(c) Jörg Hempel, CC BY-SA 3.0 de
Ruins of Kronoberg Castle, Växjö, Småland, Sweden.