Kronobergs län

Kronobergs län
Län
Vapen för Kronobergs län tolkat efter dess blasonering.
LandSverige Sverige
LandskapSmåland
RegionRegion Kronoberg
Läge56°47′24″N 14°26′24″Ö / 56.79000°N 14.44000°Ö / 56.79000; 14.44000
ResidensstadVäxjö
AreaRankad 14:e
 - Totalt8 458 km²
FolkmängdRankad 18:e
 - Totalt203 686 (2023-12-31) [1]
Befolkningstäthet
 - Totalt24,1 invånare/km²
Inrättat1639/1687
LandshövdingMaria Arnholm
Länskod07
Geonames2699050
LänsbokstavG
KartaSCB geodata
Kronobergs läns läge i Sverige.
Kronobergs läns läge i Sverige.
Kronobergs läns läge i Sverige.
Karta över landsvägarna genom Kronobergs län år 1731.
Karta över landsvägarna genom Kronobergs län år 1731.

Kronobergs län är ett av Sveriges län, och utgör den sydvästra delen av landskapet Småland. Residensstad är Växjö. Kronobergs läns valkrets utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.

Länet gränsar i söder till Blekinge och Skåne län, i väster till Hallands län, i öster till Kalmar län och i norr till Jönköpings län.

Historia

Länet har fått sitt namn efter Kronobergs slott, nu ruin, vid Helgasjön norr om Växjö.

Slottslänet Kronobergs län fanns som en kronofögderi från 1543 till slutet av 1590-talet.[2]

I 1634 års regeringsform §24 bildades Sveriges län och här ingick det nutida Kronobergs län som en del av Smålands län vilket beskrivs som bestående av Tiohärads lagsaga och Jönköpings län (då avseende slottslänet), med residens i Kronoberg[3]. Ur Smålands län utbröts 1639 Jönköpings län och det kvarvarande länet började kallas Kronobergs län. 1654 kom området åter att tillsammans med Jönköpings län bilda ett gemensamt län, kallat Jönköpings och Kronobergs län, som sedan flera gånger delades och återskapades där det även när Kronobergs län fanns separat inte alltid omfattade hela nutida länet. 1679-1680 kom även området för nutida Kalmar län ingå i ett storlän kallat Smålands län. Från 1687 kom Kronobergs län slutgiltigt att bli ett fristående län.

I samband med kommunreformen 1971/74 överfördes mindre delar i öster till Kalmar län och mindre delar i norr tillfördes från Jönköpings län.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 1970–2015
ÅrInvånare
1970
  
166 734
1975
  
169 438
1980
  
173 691
1985
  
173 972
1990
  
177 882
1995
  
180 377
2000
  
176 639
2005
  
178 443
2010
  
183 940
2015
  
191 369
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Geografi

Länet är bland de mest skogbeklädda i hela Sverige; 72 % av ytan upptas av skog, ungefär 25 % består av sjöar och resten är bebyggelse.

Styre och politik

Administrativ indelning

Landskap och stift

Länet omfattar sydvästra delen av landskapet Småland.

Länets delar tillhörde Tiohärads lagsaga intill denna upplöstes 1849. 1718-1719 var denna lagsaga i detta län ersatt av Kronobergs läns lagsaga.

Länet ingår i sin helhet i Växjö stift.

Folkland, härader och städer (före 1970)

Städer med stadsprivilegier som inrättades som stadskommuner när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft var enbart: Växjö stad. Ljungby blev stad 1931 men utan egen jurisdiktion.


Fögderier i Kronobergs län

Fögderier i Kronobergs län 1634-1917

Fögderiernas geografiska omfattning varierade fram till 1720. Östra härad överfördes 1681 till Jönköpings län. Åren 1635-38 samt 1671-73 utgjorde Östra härad tillsammans med Norra och Södra Vedbo i Jönköpings län ett fögderi.Se figur.[4],[5] Domböckerna är oftast sammanbundna efter fögderi.

  • Sunnerbo härads fögderi
  • Allbo m.fl härades fögderi
  • Konga m.fl häraders fögderi
  • Östra m.fl häraders fögderi
  • Kinnevalds m.fl härades fögderi

Socknar, fögderier efter 1720, domsagor, tingslag och tingsrätter

Se respektive härad.

Kommuner 1952-1971

Kommuner i Kronobergs län 1952. Notera att länsgränsen har ändrats sen dess. Hälleberga , Algutsboda och del av Älmeboda landskommun överfördes till Kalmar län vid kommunreformen på 1970-talet. Samtidigt mottog Kronobergs län Tannåkers socken samt ö-delen av Bolmsö från Jönköpings län.

Städer (2 st):

Köpingar (8 st):

Landskommuner (34 st):

Socknar i Kronobergs län. Socknar markerat i ljusgult förlorades till Kalmar län vid 1970-talets kommunreform. Samtidigt mottogs de ljusgrönt markerade socknarna från Jönköpings län.

Förändringar 1952–1970

Den 1 januari 1957 ombildades Lenhovda landskommun till Lenhovda köping. Året därpå, den 1 januari 1958 ombildades Almundsryds landskommun till Almundsryds köping. Den 1 januari 1960 uppgick Markaryds landskommun i Markaryds köping och den 1 januari 1963 uppgick Hjortsberga landskommun i Alvesta köping.

Den 1 januari 1965 uppgick Åseda landskommun i Åseda köping, det dröjde därefter två år, till den 1 januari 1967 till Almundsryds köping namnändrades till Ryds köping. Den 1 januari 1969 uppgick sedan Algutsboda landskommun i Emmaboda köping, Kalmar län och Hälleberga landskommun uppgick i Nybro stad, Kalmar län.

Kronobergs läns kommuner sedan kommunreformen 1971

Kommuner från 1971

Från 1971 delades Kronobergs län in i åtta kommuner. Dessa var Alvesta, Lessebo, Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge, Växjö och Älmhult.

Politik

Politiska majoriteter i Kronobergs län

  • Regionstyrelsens ordf: Mikael Johansson (m)
    • Kommunstyrelsens ordf: Per Ribacke (s)
    • Kommunstyrelsens ordf: Lars Altgård (s)
    • Kommunstyrelsens ordf: Magnus Gunnarsson (m)
    • Kommunstyrelsens ordf: Bengt Germundsson (kd)
    • Kommunstyrelsens ordf: Mikael Jeansson (s)
    • Kommunstyrelsens ordf: Niklas Jonsson (s)
    • Kommunstyrelsens ordf: Anna Tenje (m)
    • Kommunstyrelsens ordf: Gusten Mårtensson (c)
  • Oppositionsråd: Henrietta Serrate (s)
    • Oppositionsråd: Thomas Jonsson (m)
    • Oppositionsråd:
    • Oppositionsråd: Anne Karlsson (s)
    • Oppositionsråd: Joakim Pohlman (s)
    • Oppositionsråd: Anna Johansson (c)
    • Oppositionsråd: Anders Käll (m)
    • Oppositionsråd: Malin Lauber (s)
    • Oppositionsråd: Eva Ballovarre (s)

Ekonomi och infrastruktur

Infrastruktur

Transporter

Kronobergs län genomkorsas av E4, riksväg 15, riksväg 23 och riksväg 25. Vidare genomkorsas länet av Södra stambanan och Kust till Kustbanan med bytespunkt i Alvesta.

Befolkning

Demografi

Tätorter

De största tätorterna i länet enligt SCB:

NrTätortFolkmängd (2020)
1Växjö&&&&&&&&&&071282.&&&&&071 282
2Ljungby&&&&&&&&&&016098.&&&&&016 098
3Älmhult&&&&&&&&&&011003.&&&&&011 003
4Alvesta&&&&&&&&&&&09255.&&&&&09 255
5Markaryd&&&&&&&&&&&05123.&&&&&05 123
6Hovmantorp&&&&&&&&&&&03202.&&&&&03 202
7Tingsryd&&&&&&&&&&&03197.&&&&&03 197
8Lessebo&&&&&&&&&&&03059.&&&&&03 059
9Åseda&&&&&&&&&&&02740.&&&&&02 740
10Rottne&&&&&&&&&&&02434.&&&&&02 434

Residensstaden är i fet stil

Kultur

Traditioner

Kultursymboler och viktiga personligheter

Länsvapnets Blasonering: I fält av guld ett på ett grönt treberg stående, upprest, rött lejon med blå beväring, vilket med båda framtassarna håller ett stolpvis ställt rött armborst med svart båge och pil av silver.

Vapnet fastställdes 1944 och bygger på Smålands landskapsvapen. Vapnet hade redan sedan länge brukats av länsstyrelsen.

Se även

Referenser

  1. ^ ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024. 
  2. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 130 
  3. ^ https://sv.wikisource.org/wiki/Regeringsform_1634#23
  4. ^ Almquist, Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, 4:1 s. 68 ff
  5. ^ Ingresser till respektive härads domböcker
  6. ^ ”Region Kronoberg - politisk organisation”. Arkiverad från originalet den 9 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210709182109/https://www.regionkronoberg.se/politik-och-demokrati/politisk-organisation/. Läst 1 juli 2021. 

Externa länkar

Kommuner i Kronobergs län
Se även: Lista över Sveriges kommuner
Sveriges län
Sveriges riksvapen
Se även: Sveriges administrativa indelning · Länssammanslagningar i Sverige (2000-talet)

Media som används på denna webbplats

Län - Socknar - Kronoberg.png
Författare/Upphovsman: Mrkommun, Licens: CC BY-SA 3.0
Socknar i Kronobergs län
SverigesLän2007Kronoberg.svg
Författare/Upphovsman: Lokal_Profil, Licens: CC BY-SA 2.5
Kronoberg läns läge
Kronobergs läns vapen.svg
Författare/Upphovsman: Leonid 2, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Geografisk karta över landsvägarna genom Kronobergs län.jpg
Geografisk karta över landsvägarna genom Kronobergs län år 1731.
Kronoberg Municipalities.png
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0
Kronobergs län historia fögderier.jpg
Författare/Upphovsman: LÅS, Licens: CC BY-SA 4.0
Fögderier i Kronobergs län. Bygger på Almquist, Frälsegodsen under stormaktstiden 4:1 s. 68 ff. Östra härad överfördes 1681 till Jönköpings län.
Kommunkarta1952 Kronoberg.png
Författare/Upphovsman: Mrkommun, Licens: CC BY-SA 3.0
Gamla kommuner i Kronobergs län, från 1952.
Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”