Kroater
Urval av berömda eller framstående kroater. Från vänster: Tomislav I · Petar Zrinski · Fran Krsto Frankopan · Josip Jelačić · Ivan Meštrović · Vlaho Bukovac · Štefan Banič · Antun Vrančić · Ruđer Bošković · Andrija Mohorovičić · Ivan Gundulić · Vladimir Prelog | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Antal sammanlagt | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
7,5–8,5 miljoner (uppskattningsvis) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Regioner med betydande antal | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Språk | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Religion | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Övervägande katolicism. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Besläktade folkgrupper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Följande folkgrupper är i språklig bemärkelse besläktade med kroaterna: bosniaker, montenegriner, serber, slovener och övriga sydslaver. |
Kroater (kroatiska: Hrvati) är en sydslavisk etnisk folkgrupp. De talar kroatiska och är i huvudsak bosatta i Kroatien och Bosnien och Hercegovina där de är en av den sistnämnda statens autoktona folkgrupper. Kroaterna kristnades under 600–800-talet och en överväldigande majoritet bekänner sig sedan dess till den romersk-katolska kristendomen. Folkgruppens geografiska hemvist i gränslandet mellan medelhavsområdet, Central- och Sydosteuropa innebär att den kroatiska kulturen har tagit intryck från olika håll. Kännetecknande är det europeiska västkristna (romersk-katolska) kulturarvet.
Antal och spridning
Av Kroatiens 4 290 612 invånare uppgav 3 874 321 eller 90,2 % av landets befolkning att de är etniska kroater i folkräkningen år 2011.[1] På grund av migration från det geografiska område i Europa, gränslandet mellan det föralpina området, västra Donaubäckenet och Adriatiska havet som är kroaternas historiska och traditionella hemvist, är det totala antalet kroater dock större. Det finns inte en exakt siffra på hur många kroater det finns i världen vilket bland annat beror på skilda uppfattningar om hur etnisk tillhörighet definieras samt det faktum att många länder inte registrerar etnisk tillhörighet. Det totala antalet kroater i världen (inklusive dem i hemländerna Kroatien och Bosnien och Hercegovina) har uppskattats till omkring 7,5–8,5 miljoner.
Kroatiska minoriteter och diasporan
Som en konsekvens av tidiga migrationer finns det äldre kroatiska minoriteter i flera länder i Kroatiens och Bosnien och Hercegovinas geografiska närhet. Erkända kroatiska minoriteter lever i Italien (se molisekroater), Montenegro, Rumänien, Serbien (se bunjevci och šokci), Slovakien, Tjeckien, Ungern och Österrike (se burgenlandkroater).
Det finns även en stor världsomspännande kroatisk diaspora som tillkommit till följd av senare migrationer orsakade av politiska, sociala och ekonomiska omständigheter eller påtryckningar. I slutet av 1800-talet och 1900-talet migrerade många kroater till andra länder i Europa (främst Tyskland, Österrike, Schweiz, Frankrike och Italien), Amerika (främst USA, Kanada, Chile och Argentina) samt Australien och Nya Zeeland.
Kultur
Musik
- Se Kroatisk musik
Kuriosa
Kuriosaavsnitt eller ospecifika rubriker rekommenderas inte på Wikipedia. (2023-04) Hjälp gärna Wikipedia med att flytta väsentlig information till relevanta avsnitt, byta namn på rubriken eller diskutera saken på diskussionssidan. Material som kvarstår i avsnittet och som saknar tydlig relevans eller godtagbara källor kan tas bort. |
Etymologiskt upphovsämne
Namnet på folkgruppen kroater har gett upphov till åtminstone två begrepp i svenska språket; kravatt och krabat. Under trettioåriga kriget på 1600-talet i nuvarande Tyskland hade det kroatiska rytteriet tygstycken som de band ihop sina kragar med, vilket inspirerade fransmännen till ett mode som sedermera kom att kallas för kravatt.
Krabat å sin sida var ursprungligen en äldre lågtysk benämning på kroater. Ordet kom in i svenskan, och betydelseförsköts till att betyda ungefär "livlig unge".
Se även
- Kroater i Sverige
Referenser
Noter
- ^ [a b] Dzs.hr - Kroatiska statistiska centralbyrån (engelska)
- ^ ”Kroatien”. Utrikesdepartementet. Arkiverad från originalet den 20 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150320104236/http://www.regeringen.se/sb/d/5472/a/43767. Läst 7 mars 2015.
- ^ Kroatiska statliga byrån för kroater bosatta utanför republiken Kroatien Arkiverad 20 februari 2019 hämtat från the Wayback Machine. (kroatiska)
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Kroater.
|
|
Media som används på denna webbplats
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
The flag of Slovenia.
- "The construction sheet for the coat of arms and flag of the Republic of Slovenia
- is issued in the Official Gazette Uradni list Republike Slovenije #67, 27 October 1994
- as the addendum to the Law on the coat of arms and flag."
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
Färg som används: National flag | South African Government and Pantone Color Picker
grön | rendered as RGB 0 119 73 | Pantone 3415 C |
gul | rendered as RGB 255 184 28 | Pantone 1235 C |
röd | rendered as RGB 224 60 49 | Pantone 179 C |
blå | rendered as RGB 0 20 137 | Pantone Reflex Blue C |
vit | rendered as RGB 255 255 255 | |
svart | rendered as RGB 0 0 0 |
Famous Croats: Tomislav, Petar Zrinski, Fran Krsto Frankopan, Josip Jelačić, Ivan Meštrović, Vlaho Bukovac, Štefan Banič, Antun Vrančić, Ruđer Bošković, Andrija Mohorovičić, Ivan Gundulić, Vladimir Prelog
Coat of Arms of Croatia in 1990, replaced later that year with the present-day Coat of Arms of Croatia. For the version with the first white square, see this file.
A drawing of a hand-held whisk broom, leaning upright, with a short brown handle and yellow bristles (tied with a red strap). This image is often used in many Wikipedia sites to denote "clean-up" activities, such as in messages which request the copy-editing of text.
Kroatiens statsvapen