Kritosaurus

Kritosaurus
Systematik
RikeDjur
Animalia
FylumRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
OrdningFågelhöftade dinosaurier
Ornithischia
InfraordningOrnithopoder
Ornithopoda
FamiljHadrosaurider
Hadrosauridae
SläkteKritosaurus
Vetenskapligt namn
§Kritosaurus[1]
AuktorBarnum Brown
Hitta fler artiklar om djur med

Kritosaurus är ett släkte inom dinosauriefamiljen Hadrosaurider som levde i Nordamerika under senare delen av kritperioden för 75 till 66 miljoner år sedan vilket gör den både till en av de mest framgångsrika och sista arterna bland dinosaurierna att leva på jorden. Namnet betyder "separerande ödla", men blir ofta felöversatt som "Ädel ödla" med tanke på kranliknande utväxten på främre delen av nosens ovansida som påminner om en romersk näsa.

Upptäckt

Kritosaurus upptäcktes 1904 i New Mexico nära Ojo Alamo formationen av paleontologen Barnum Brown.

Beskrivning

Kritosaurus var en stor växtätare vars huvud blev 90 centimeter långt. Huvudet började liksom hos andra hadrosaurider med en kraftig näbbformad mun kapabel att bita av växter. Dess kropp kunde bli nio meter lång och den kunde väga över 4 ton. Kritosaurus gick förmodligen på alla fyra med svansen utsträckt och kanske i vissa fall på bakbenen då dessa liksom hos andra hadrosaurider var längre och starkare än frambenen.

Nära släktingar till Kritosaurus kan ha varit den liknande hadrosauriden Gryposaurus som levde i Nordamerika tidigare än Kritosaurus och den sydamerikanska hadrosaurien Secernsosaurus.

Beteende

Kritosaurus saknade likt andra hadrosaurider naturligt försvar mot rovdjur, den hade varken horn, pansar eller taggar. Detta gjorde den trots sin storlek till ett eftertraktat byte för både stora rovdinosaurier som Tyrannosaurus och Albertosaurus och även mindre rovdjur som de grupplevande dromaeosauriderna som Dromaeosaurus eller Dakotaraptor. För att skydda sig levde säkert Kritosaurus i hjordar som de flesta andra hadrosauriearter så att de enklare kunde hålla utkik efter rovdjur och hade säkert väl utvecklade sinnen som lukt, syn och hörsel. Ett effektivt vapen mot mindre rovdjur kunde ha varit dess långa muskulösa svans.

Paleobiologi

Krönet på Kritosaurus nos kan ha använts till sociala funktioner som identifiering av kön, ras eller social rangordning. Det kan ha funnits uppblåsbara luftsäckar i nosen som Kritosaurus kan ha blåst upp för signalering eller uppvisning. En annan känd växtätande dinosaurie med sådana luftsäckar på nosen var ornithopoden Muttaburrasaurus från Australien.

Föda

Kritosaurus var en växtätare som kunde tugga sönder födan genom den stora uppsättningen med tuggtänder i bakre delen i munnen. Dessa tänder ersattes kontinuerligt och var förpackade i tandbatterier som innehöll hundratals tänder. Växterna tuggades lätt med hjälp av Kritosaurus starka näbblika mun. Kritosaurus kunde nå föda som växte så högt som fyra meter över marken genom att resa sig upp på bakbenen.

Källor

”Kritosaurus” (på engelska). www.prehistoric-wildlife.com. http://www.prehistoric-wildlife.com/species/k/kritosaurus.html. Läst 17 juli 2021. 

Noter

  1. ^ Global Biodiversity Information Facility, läst: 12 oktober 2021.[källa från Wikidata]

Media som används på denna webbplats

Kritosaurus navajovius.jpg
Författare/Upphovsman: Петр Меньшиков, Licens: CC BY-SA 4.0
3D model of Kritosaurus navajovius.
Kritosaurus BW.jpg
Författare/Upphovsman: Nobu Tamura (http://spinops.blogspot.com), Licens: CC BY 2.5
Kritosaurus navajovius, an hadrosaur from the Late Cretaceous of North America, pencil drawing. Head after skull reconstruction per the following reference: Kirkland, James I.; Hernández-Rivera, René; Gates, Terry; Paul, Gregory S.; Nesbitt, Sterling; Serrano-Brañas, Claudia Inés; and Garcia-de la Garza, Juan Pablo (2006). "Large hadrosaurine dinosaurs from the latest Campanian of Coahuila, Mexico". in Lucas, S.G.; and Sullivan, Robert M. (eds.). Late Cretaceous Vertebrates from the Western Interior. New Mexico Museum of Natural History and Science Bulletin, 35. Albuquerque, New Mexico: New Mexico Museum of Natural History and Science. pp. 299–315.