Kristinehamns kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kristinehamns stad, huvuddelen av Visnums landskommun (Rudskoga, Visnums och Visnums-Kils församlingar) samt en del ur Väse landskommun (Ölme församling). [6]
Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Kristinehamns domsaga och den ingår från 2005 i Värmlands domsaga.[7]
I Kristinehamns kommun består den jämna berggrunden av gnejs och granit med inslag av hyperit. Genom området löper två stora, tydliga förkastningslinjer. Vänerkusten är kraftigt fragmenterad; ytterskärgården består av öar som varierar i grad av kalkspolning, medan de större inre öarna är täckta av skog.
Vänerslätten innanför kusten är täckt av fina sediment som delvis har odlats. Skogsområdet i nordöstra och östra delen av kommunen är mer kuperat och består huvudsakligen av stenig morän med inslag av myrmark. I södra delen av kommunen, kring Nötön och Åråsviken, finns tydliga ändmoränryggar.[8]
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av de rödgröna som samlade 21 av 41 mandat i kommunfullmäktige. Samma koalition fortsatte styra i majoritet även efter valet 2014.[10] Valet 2018 ledde till maktskifte när Miljöpartiet bytte sida och istället gick samman med Allianspartierna i ett blågrönt styre.[11]Centerpartiet hoppade dock av styret under våren 2022. Istället valde både Miljöpartiet och Centerpartiet att bilda nytt styre med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet efter valet 2022. Partierna lovade bland annat att "gemensamt driva frågan att avskaffa de delade turerna för anställda inom äldreomsorgen". De sa även att de satsade på "skola och förskola med ökad lärarbemanning".[12]
Man anordnar årligen ett vänortsutbyte mellan dessa kommuner, där ungdomar får chansen att resa med sin sportförening och tävla.
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Områdets historia präglas av dess koppling till järnverk och hamn i Bro, vilket var en avgörande faktor för stadens tidiga utveckling. Även idag är hamnen en viktig del av stadens infrastruktur, medan järnindustrins betydelse har minskat över tid. Jordbruket spelar också en betydande roll i kommunen, särskilt på Ölmeslätten och i de södra delarna.
Bland de dominerande företagen i kommunen återfinns Scana Steel Björneborg AB, specialiserade på smidesprodukter, i Björneborg, och Nordic Paper Bäckhammars AB, som producerar kraftmassa och papper, i Bäckhammar. I centralorten finns även Akzo Nobel Adhesives AB, som tillverkar lim och bindemedel, samt Rolls-Royce AB, som fokuserar på propellrar och stråldriftssystem.[8]
Infrastruktur
Transporter
Den norra delen av kommunen korsas från öst till väst av Europaväg 18. Från norr till söder genomkorsas också kommunen av riksväg 64.[8]
Utbildning
I kommunens finns förutom grundskolor, Brogårdsskolans gymnasium, Presterudsgymnasiet, Kristinehamns praktiska skola (KPS), folkhögskola och Stenstalidskolan.
Befolkning
Befolkningsutveckling
Kommunen har 23 771 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 110:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Kristinehamns kommun 1810–2020[16][17]
År
Folkmängd
1810
10 785
1850
14 962
1900
18 002
1910
19 148
1920
21 783
1930
22 040
1940
22 140
1950
25 958
1960
27 892
1970
27 851
1980
26 977
1990
25 865
2000
24 297
2010
23 808
2020
24 190
Anm: Informationen gäller för dagens kommungränser. Äldre informationen är ihopsamlad från tidigare kommuner eller från socknarna som idag ingår i kommunen.
Kultur
Kommunvapen
Blasonering: I fält av silver en röd bojort med hissade segel, seglande på en av en vågskura bildad blå stam.
Bilden kommer från Kristinehamns stads sigill, föreskrivet i privilegiebrevet från 1642. När detta skulle fastställas som vapen på 1940-talet uppstod vissa tolkningskiljaktigheter mellan staden och Riksheraldikern. I sin nuvarande form kunde det fastställas av Kungl Maj:t 1941. Efter kommunombildningen 1971 registrerades det för Kristinehamns kommun i PRV 1974.
Wikimedia Commons har media som rör Kristinehamns kommun.
.svg)
