Kristinehamns kommun

	Kristinehamns kommun; Kommun
	Kristinehamns rådhus
Slogan	Picasso valde Kristinehamn, välkommen du också
	; Kristinehamns kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Värmland
Län	Värmlands län
Centralort	Kristinehamn
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	23 756 (2024-12-31)
Areal	1 384,43 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	755,35 kvadratkilometer
- därav vatten	629,08 kvadratkilometer
Bef.täthet	31,45 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	59°18′00″N 14°07′00″Ö / 59.3°N 14.116666666667°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Värmlands domkrets (2005-02-07–); Kristinehamns domsaga (–2005-02-07)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1868
Anställda	2 525 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1781
GeoNames	2699281
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Kristinehamns kommun är en kommun i Värmlands län och landskapet Värmland.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Rudskoga, Varnum, Visnum, Visnums-Kil och Ölme. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Kristinehamns stad som 1863 bildade en stadskommun.

Den 24 september 1948 inrättades Björneborgs municipalsamhälle i Visnums landskommun. 1951 inkorporerades Varnums landskommun i Kristinehamns stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Visnum (av de tidigare kommunerna Rudskoga, Södra Råda, Visnum och Visnums-Kil) och Väse (av Väse och Ölme) medan Kristinehamns stad förblev opåverkad. Vid årsskiftet 1954/1955 upplöstes Björneborgs municipalsamhälle.

Kristinehamns kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kristinehamns stad, huvuddelen av Visnums landskommun (Rudskoga, Visnums och Visnums-Kils församlingar) samt en del ur Väse landskommun (Ölme församling). ^[6]

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Kristinehamns domsaga och den ingår från 2005 i Värmlands domsaga.^[7]

Geografi

Kommunen gränsar i söder till Gullspångs kommun, i väster till Karlstads kommun, i norr till Storfors kommun och i öster till Degerfors kommun. Centralort är Kristinehamn.

Topografi och hydrografi

I Kristinehamns kommun består den jämna berggrunden av gnejs och granit med inslag av hyperit. Genom området löper två stora, tydliga förkastningslinjer. Vänerkusten är kraftigt fragmenterad; ytterskärgården består av öar som varierar i grad av kalkspolning, medan de större inre öarna är täckta av skog.

Vänerslätten innanför kusten är täckt av fina sediment som delvis har odlats. Skogsområdet i nordöstra och östra delen av kommunen är mer kuperat och består huvudsakligen av stenig morän med inslag av myrmark. I södra delen av kommunen, kring Nötön och Åråsviken, finns tydliga ändmoränryggar.^[8]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fem församlingar: Kristinehamns församling, Rudskoga församling, Visnums församling, Visnums-Kils församling och Ölme församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i fem distrikt^[9]: Kristinehamn, Rudskoga, Visnum, Visnums-Kil och Ölme.

Tätorter

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det fyra tätorter i Kristinehamns kommun.

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Kristinehamn	&&&&&&&&&&018557.&&&&&018 557
2	Björneborg	&&&&&&&&&&&01237.&&&&&01 237
3	Bäckhammar	&&&&&&&&&&&&0296.&&&&&0296
4	Ölme	&&&&&&&&&&&&0218.&&&&&0218

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik

Styre

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av de rödgröna som samlade 21 av 41 mandat i kommunfullmäktige. Samma koalition fortsatte styra i majoritet även efter valet 2014.^[10] Valet 2018 ledde till maktskifte när Miljöpartiet bytte sida och istället gick samman med Allianspartierna i ett blågrönt styre.^[11] Centerpartiet hoppade dock av styret under våren 2022. Istället valde både Miljöpartiet och Centerpartiet att bilda nytt styre med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet efter valet 2022. Partierna lovade bland annat att "gemensamt driva frågan att avskaffa de delade turerna för anställda inom äldreomsorgen". De sa även att de satsade på "skola och förskola med ökad lärarbemanning".^[12]

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2022–2026
Ordförande	S	Anja Rech
Förste vice ordförande	M	Mats Hahne
Andre vice ordförande	S	Inga-Lill Röhr

Källa: ^[13]

Mandatfördelning 1970–2022

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

2

25

8

1

5

2

25

8

5

49

89,0

43

1973

3

23

10

6

1

6

3

23

10

6

49

91,5

38

11

1976

2

23

11

6

1

6

2

23

11

6

49

91,6

33

16

1979

3

24

8

6

1

7

3

24

8

6

7

49

89,8

31

18

1982

2

26

7

4

1

9

2

26

7

4

9

49

90,7

31

18

1985

3

24

5

8

1

8

3

24

5

8

49

88,3

33

16

1988

3

22

2

5

9

1

7

3

22

2

5

9

7

49

84,1

33

16

1991

3

19

1

3

5

7

3

8

3

19

3

5

7

3

8

49

84,7

30

19

1994

4

25

2

4

5

2

7

4

25

2

4

5

2

7

49

85,6

26

23

1998

8

19

2

4

8

19

2

4

8

49

79,93

29

20

2002

5

16

2

1

7

6

4

8

5

16

2

7

6

4

8

49

79,66

29

20

2006

3

14

1

3

4

2

1

12

3

14

3

4

2

12

41

80,13

24

17

2010

3

16

2

1

5

2

1

11

3

16

2

5

2

11

41

82,11

23

18

2014

3

16

2

3

5

4

1

7

3

16

2

3

5

4

7

41

83,69

20

21

2018

3

11

1

6

7

5

1

7

3

11

6

7

5

7

41

84,67

21

20

2022

3

14

1

7

3

5

1

7

3

14

7

3

5

7

41

82,07

23

18

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Presidium 2022–2026
Ordförande	S	Lars Nilsson
Förste vice ordförande	C	Anders Ölmhult
Andre vice ordförande	M	Marie Oudin

Källa: ^[14]

Lista över kommunstyrelsens ordförande

	Från	Till	Politisk tillhörighet
Åke Thörnesjö	2002	2010	Moderaterna
Bjarne Olsson	2010	2018	Socialdemokraterna
Marie Oudin	2018	2022	Moderaterna
Lars Nilsson	2022		Socialdemokraterna

Övriga nämnder

Avser mandatperioden 2022–2026.

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Nämnden för arbete, kompetens och välfärd	S	Samuel Carlén	L	Eric Hesselius
Nämnden för stöd, vård och omsorg	C	Jane Larsson	KD	Ellen Skaare Håkansson
Kulturnämnden	S	David Andergard	M	Henrik Sjöberg
Miljö- och byggnadsnämnden	S	Bo Andersson	M	Lars Gustafson
Tekniska nämnden	S	Krister Nyström	L	Bo Ivarsson
Skolnämnden	S	Ulf Engström	L	Kim Bäckman
Valnämnden	S	Stefan Hult	M	Sonja Höglund

Källa:^[15]

Vänorter

Kristinehamn har fem vänorter:

Man anordnar årligen ett vänortsutbyte mellan dessa kommuner, där ungdomar får chansen att resa med sin sportförening och tävla.

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Områdets historia präglas av dess koppling till järnverk och hamn i Bro, vilket var en avgörande faktor för stadens tidiga utveckling. Även idag är hamnen en viktig del av stadens infrastruktur, medan järnindustrins betydelse har minskat över tid. Jordbruket spelar också en betydande roll i kommunen, särskilt på Ölmeslätten och i de södra delarna.

Bland de dominerande företagen i kommunen återfinns Scana Steel Björneborg AB, specialiserade på smidesprodukter, i Björneborg, och Nordic Paper Bäckhammars AB, som producerar kraftmassa och papper, i Bäckhammar. I centralorten finns även Akzo Nobel Adhesives AB, som tillverkar lim och bindemedel, samt Rolls-Royce AB, som fokuserar på propellrar och stråldriftssystem.^[8]

Infrastruktur

Transporter

Den norra delen av kommunen korsas från öst till väst av Europaväg 18. Från norr till söder genomkorsas också kommunen av riksväg 64.^[8]

Utbildning

I kommunens finns förutom grundskolor, Brogårdsskolans gymnasium, Presterudsgymnasiet, Kristinehamns praktiska skola (KPS), folkhögskola och Stenstalidskolan.

Befolkning

Befolkningsutveckling

Kommunen har 23 756 invånare (31 december 2024), vilket placerar den på 110:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Kristinehamns kommun 1810–2020^[16]^[17]

År			Folkmängd
1810			10 785
1850			14 962
1900			18 002
1910			19 148
1920			21 783
1930			22 040
1940			22 140
1950			25 958
1960			27 892
1970			27 851
1980			26 977
1990			25 865
2000			24 297
2010			23 808
2020			24 190
Anm: Informationen gäller för dagens kommungränser. Äldre informationen är ihopsamlad från tidigare kommuner eller från socknarna som idag ingår i kommunen.

Kultur

Kommunvapen

Blasonering: I fält av silver en röd bojort med hissade segel, seglande på en av en vågskura bildad blå stam.

Bilden kommer från Kristinehamns stads sigill, föreskrivet i privilegiebrevet från 1642. När detta skulle fastställas som vapen på 1940-talet uppstod vissa tolkningskiljaktigheter mellan staden och Riksheraldikern. I sin nuvarande form kunde det fastställas av Kungl Maj:t 1941. Efter kommunombildningen 1971 registrerades det för Kristinehamns kommun i PRV 1974.

Se även

Lista över insjöar i Kristinehamns kommun
Naturreservat i Kristinehamns kommun
Lista över fornlämningar i Kristinehamns kommun
Personer med anknytning till Kristinehamns kommun

Källor

^ Värmlands kommunslogans – bra eller töntiga?, Nya Wermlands-Tidningen, 18 juli 2007, läs online läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2024, SCB, 21 februari 2025, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kristinehamns tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ [a b c] ”Kristinehamn - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kristinehamn. Läst 1 maj 2024.
^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Röd-grönt styre i Kristinehamn”. Sveriges Radio. 23 september 2014. https://sverigesradio.se/artikel/5972792. Läst 6 juni 2024.
^ ”Maktskifte i Kristinehamn”. Sveriges Radio P4 Värmland. 20 september 2018. https://sverigesradio.se/artikel/7047699. Läst 6 juni 2024.
^ ”Maktskifte i Kristinehamn – S tar över tillsammans med C, MP och V”. SVT Nyheter. 7 oktober 2022. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/maktskifte-i-kristinehamn-s-tar-over-tillsammans-med-c-mp-och-v. Läst 6 juni 2024.
^ Kristinehamns kommun - Kommunfullmäktige 2023-05-01
^ Kristinehamns kommun - Kommunstyrelsen 2023-05-01
^ Kristinehamns kommun - Nämnder 2023-05-01
^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1968&stopptid=2008&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
^ ”Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet”. Arkiverad från originalet den 21 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150321213844/http://www.ddb.umu.se/databaser/folkmangdsdatabas/.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Kristinehamns kommun.
Bilder & media
Kristinehamns kommun

[3b1ce88694be8dd161b23e29a89be554a6d8f8b1-1] Värmlands kommunslogans – bra eller töntiga?, Nya Wermlands-Tidningen, 18 juli 2007, läs online läs online.^{[källa från Wikidata]}

[8695de9b4c16fff1906c18b813b6aba9f63d46dc-2] [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2024, SCB, 21 februari 2025, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-3] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-4] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-5] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[6] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[7] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kristinehamns tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[:0-8] [a b c] ”Kristinehamn - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kristinehamn. Läst 1 maj 2024.

[9] 
SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[10] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[10] ”Röd-grönt styre i Kristinehamn”. Sveriges Radio. 23 september 2014. https://sverigesradio.se/artikel/5972792. Läst 6 juni 2024.

[11] ”Maktskifte i Kristinehamn”. Sveriges Radio P4 Värmland. 20 september 2018. https://sverigesradio.se/artikel/7047699. Läst 6 juni 2024.

[12] ”Maktskifte i Kristinehamn – S tar över tillsammans med C, MP och V”. SVT Nyheter. 7 oktober 2022. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/maktskifte-i-kristinehamn-s-tar-over-tillsammans-med-c-mp-och-v. Läst 6 juni 2024.

[13] Kristinehamns kommun - Kommunfullmäktige 2023-05-01

[14] Kristinehamns kommun - Kommunstyrelsen 2023-05-01

[15] Kristinehamns kommun - Nämnder 2023-05-01

[16] ”SCB - Folkmängd efter region och tid”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1968&stopptid=2008&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.

[17] ”Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet”. Arkiverad från originalet den 21 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150321213844/http://www.ddb.umu.se/databaser/folkmangdsdatabas/.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

Navigation

Navigering

Temaportaler