Kristianstad och Skåne blev svenskt vid freden i Roskilde1658. Staden var således endast under den danska kronan under cirka 40 år.
Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) från och med den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes.
Den 1 januari 1941 (enligt beslut den 21 mars 1940) inkorporerades Norra Åsums landskommun (och det därinom belägna Vilans municipalsamhälle) med 4 894 invånare[1] och omfattande en areal av 46,11 km², varav 37,85 km² land. Samtidigt införlivades i avseende på fastighetsredovisningen Norra Åsums socken i staden. Ett undantag i avseende på fastighetsredovisningen var de till fastigheter i Norra Åsums socken hörande delarna av kronoparkenSönnarslövs kungsora som tillhörde Östra Sönnarslövs landskommun och församling men inte Östra Sönnarslövs jordregistersocken skulle från 1 januari 1941 överföras till Östra Sönnarslövs socken i avseende på fastighetsredovisningen. Norra Åsums församling införlivades inte i Kristianstads församling utan kvarstod fortsatt som en egen, separat församling.[2]
1 januari 1967 inkorporerade Kristianstads stad landskommunerna Araslöv, Nosaby, Träne och Vä.
Staden tillhörde i kyrkligt hänseende Kristianstads församling som 1948 namnändrades till Kristianstads Heliga Trefaldighets församling.[6] 1 januari 1941 tillkom Norra Åsums församling och 1 januari 1967 tillkom församlingarna i fyra inkorporerade kommuner (se deras egna artiklar).
Sockenkod
För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1077[7] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950, vilket innebär den också omfattar Norra Åsums socken.
Stadsvapnet
Blasonering: I blått fält två mot varandra vända, uppresta lejon mellan sig bärande ett krönt monogram, C4, allt av guld.
Vapnet fastställdes 1932. Efter kommunbildningen registrerades stadsvapnet för den nya kommunen 1975.
Geografi
Kristianstads stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 67,16 km², varav 55,13 km² land.[8]