Kristianstads kommun

Demografi
	Kristianstads kommun
Civilstånd
	Ogifta
Antal (Andel)	41 288 st (50,04 %)
	Gifta
Antal (Andel)	29 072 st (35,23 %)
	Skilda
Antal (Andel)	8 203 st (9,94 %)
	Änkor/Änklingar
Antal (Andel)	3 947 st (4,78 %)
Könsfördelning
Män	40 993 (49,7 %)
Kvinnor	41 517 (50,3 %)
Åldersfördelning
0–14 år	14 309 st (17,34 %)
15–24 år	10 098 st (12,24 %)
25–54 år	30 727 st (37,24 %)
55–64 år	9 825 st (11,91 %)
65+ år	17 551 st (21,27 %)
	Uppgifterna avser förhållandena den 31 december 2015 enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. Avsnittet könsfördelning avser 31 december 2018. Källa:

	Kristianstads kommun; Kommun
	Kristianstads rådhus
Slogan	Spirit of food
	(c) Vladimir Sagerlund / Riksarkivet Sverige, CC BY-SA 3.0; Kristianstads kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Skåne
Län	Skåne län (1997–); Kristianstads län (–1996)
Centralort	Kristianstad
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	86 361 (2024-03-31)
Areal	1 820,76 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	1 244,83 kvadratkilometer
- därav vatten	575,93 kvadratkilometer
Bef.täthet	69,38 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	56°02′00″N 14°09′00″Ö / 56.033333333333°N 14.15°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Kristianstads domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-0951
Anställda	7 875 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1290 (1997–); 1180 (–1996)
GeoNames	2699308
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Kristianstads kommun är en kommun i Skåne län. Centralort är Kristianstad.

Norra delen av kommunen utgörs av ett sprickdalslandskap. Området kring centralorten utgörs av ett öppet landskap med sandiga åkerfält. Norr om Åhus ligger Rinkaby skjutfält och sen vidtar en låglänt moränkust till Tosteberga. Kusten har öppna betesmarker med enefälader och en rik flora med omväxlande kalkfuktängar och stäppartade torrängar. Utanför Landön finns en mindre skärgård, Ängholmarna. Söder om Åhus kantas Hanöbukten av ett kustdynlandskap med vidsträckta sandstränder. Horsten Linderödsåsen med dess branta nordsluttning dominerar kommunens sydvästra del och når havet med Stenshuvud strax söder om Kivik men det ligger i Simrishams kommun.

I början av 2020-talet var den viktigaste näringsgrenen tjänstesektorn. Det fanns också en stor privat servicesektor. Vidare finns ett av Sveriges största fruktodlingsdistrikt i kommunens nordöstra del. Dessutom finns en omfattande jordbruksproduktion. Dessa är tillsammans basen för en omfattande livsmedelsindustri.

Kommunen har sedan bildandet haft en positiv befolkningsutveckling. Efter valen på 2010- och 2020-talen har kommunen styrts av olika blocköverskridande koalitioner. Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna Degeberga, Djurröd, Everöd, Fjälkestad, Fjälkinge, Färlöv, Gustav Adolf, Huaröd, Hörröd, Ivö, Kiaby, Köpinge, Linderöd, Lyngsjö, Maglehem, Norra Strö, Norra Åsum, Nosaby, Nymö, Oppmanna, Rinkaby, Skepparslöv, Trolle-Ljungby, Träne, Vittskövle, Vånga, Vä, Västra Vram, Åhus, Äsphult, Önnestad, Österslöv, Östra Sönnarslöv och Östra Vram. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Kristianstads stad som 1863 bildade en stadskommun.

Åhus municipalsamhälle inrättades 11 juni 1887 i Åhus landskommun. Åhus köping bildades 1905 genom en utbrytning ur landskommunen och en del av municipalsamhället. Det kvarvarande municipalsamhället upplöstes när även det området uppgick i Åhus köping. Vilans municipalsamhälle inrättades 4 november 1887 i Norra Åsums landskommun och upplöstes 1941 då landskommunen uppgick i Kristianstads stad. Önnestads municipalsamhälle inrättades 18 september 1931 och upplöstes vid årsskiftet 1966/1967. Tollarps municipalsamhälle inrättades 14 november 1913 och upplöstes vid årsskiftet 1957/1958.

Vid kommunreformen 1952 skedde olika sammanslagningar och kommunerna Araslöv, Oppmanna och Vånga, Fjälkinge och Tollarp bildades.

Kristianstads stad införlivade 1967 Araslövs, Nosaby, Träne och Vä landskommuner. Kristianstads kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kristianstads stad, Åhus köping samt Everöds och Fjälkinge landskommuner. 1974 införlivades kommunerna Degeberga, Tollarp och Oppmanna och Vånga. ^[8]

Kommunen ingår sedan bildandet i Kristianstads tingsrätts domsaga.^[9]

Tabell över kommunsammanslagningarna efter 1863
Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Kristianstads kommun från 1863 och framåt.
Kommunsammanslagningarna till Kristianstads kommun
före reformerna		efter reformen 1862			dito 1952		dito 1971
-1862		1863-1904	1905-40	1941-51	1952-66	1967-70	1971-73	1974-
härad	socken, stad	lands-, stads-, köpingskommuner			"storkommun"		"enhetskommun"
Gärd	Degeberga sn	Degeberga ln			Degeberga ln		Degeberga kn
	Huaröds sn	Huaröds ln
	Hörröds sn	Hörröds ln
	Maglehems sn	Maglehems ln
	Vittskövle sn	Vittskövle ln
	Linderöds sn	Linderöds ln			Tollarps ln		Tollarps kn
	Västra Vrams sn	Västra Vrams ln
	Östra Vrams sn	Östra Vrams ln
	Lyngsjö sn	Lyngsjö ln			Everöds ln
	Everöds sn	Everöds ln					Kristianstads kn
	Sönnarslövs sn	Sönnarslövs ln (Östra Sönnarslöv 1886-)
	Träne sn	Träne ln			Träne ln
	Djurröds sn	Djurröds ln
	Äsphults sn	Äsphults ln
	Köpinge sn	Köpinge ln			Vä ln
	Skepparslövs sn	Skepparslövs ln
	Vä sn	Vä ln
	Åsums sn	Åsums ln (Norra Åsum 1886-)
–	Kristianstads stad
Västra Göinge	Önnestads sn	Önnestads ln			Araslövs ln
Östra Göinge	Färlövs sn	Färlövs ln
Östra Göinge	Norra Strö sn	Norra Strö ln
Villand	Fjelkestad med Råbelövs sn	Fjälkestads ln			Nosaby ln
	Nosaby sn	Nosaby ln
	Österslövs sn	Österslövs ln
	Fjälkinge sn	Fjälkinge ln			Fjälkinge ln
	Gustav Adolfs sn	Gustav Adolfs ln
	Ivö sn	Ivö ln
	Kiaby sn	Kiaby ln
	Ljungby sn	Ljungby ln (Trolle-Ljungby 1883-)
	Nymö sn	Nymö ln
	Rinkaby sn	Rinkaby ln
	Åhus sn	Åhus ln	Åhus köping
	Åhus sn
	Oppmanna sn	Oppmanna ln			Oppmanna och Vånga ln		dito kn
	Vånga sn	Vånga ln			Oppmanna och Vånga ln		dito kn

Geografi

Med sina 1 346 km² (förutom havsvatten) är Kristianstads kommun Skånes till ytan största kommun.

Kommunen är belägen i nordöstra delen av landskapet Skåne med Hanöbukten och Östersjön i öster. Kristianstads kommun gränsar i söder till Simrishamns kommun och Tomelilla kommun i före detta Kristianstads län, i sydväst till Hörby kommun i före detta Malmöhus län, i nordväst till Hässleholms kommun, Östra Göinge kommun och Osby kommun i före detta Kristianstads län samt i nordöst till Olofströms kommun i Blekinge län och Bromölla kommun i före detta Kristianstads län. I öster har kommunen en havsgräns mot Sölvesborgs kommun i Blekinge län.

Topografi och hydrografi

Norra delen av kommunen utgörs av ett sprickdalslandskap. Det är kuperat och sjörikt med sjöar som Immeln och Raslången. Majoriteten av sjöarna har klart och näringsfattigt vatten. Området med Oppmannasjön och Ivösjön bildar en övergång mellan urbergsterrängen i norr och slättlandskapet i söder.

Området kring centralorten utgörs av ett öppet landskap med sandiga åkerfält. Slättsjöarna Araslövssjön och Hammarsjön i Helge ås vattensystem är grunda och vassrika vilket lett till att de har ett rikt fågelliv. Norr om Åhus ligger Tostebergakusten med öppna betesmarker med kalkfuktängar och stäppartade torrängar samt en mindre skärgård Ängholmarna. Söder om Åhus ligger Hanöbukten som kantas av ett kustdynlandskap med vidsträckta sandstränder. Horsten Linderödsåsen med dess branta nordsluttning dominerar kommunens sydvästra del. Bland dess djupt nedskurna bäckraviner hittas bland annat Forsakar. Förutom Linderödsåsen finns där också större sammanhängande områden med ädellövskog.^[10]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.^[11]

Kristianstads kommun

Hela riket

Bebyggelse (8,8 %)

Skog (44,4 %)

Öppen myrmark (0,7 %)

Jordbruksmark (42,3 %)

Övrig mark (3,9 %)

Bebyggelse (3,1 %)

Skog (68,0 %)

Öppen myrmark (7,2 %)

Jordbruksmark (7,4 %)

Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

År 2024 fanns 66 naturreservat i Kristianstads kommun.^[12] Ett exempel är Sånnarna som är ett område med lång historia. I reservatet trivs arter som sandnejlika, sandpadda, månhornsbagge och mullvadssyrsa. Genom reservatet går Sånnaleden och Skåneleden SL 6.^[13] Ett annat exempel är Årummet i närheten av Kristianstads centralstation. Reservatet är en del av biosfärområdet Kristianstads vattenrike och hör till Helgens vattensystem som är ett av landets fiskrikaste områden. Där finns bland annat mal.^[14]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 17 församlingar:

De 17 församlingarna i Kristianstads kommun
Araslövs församling Bäckaskogs församling Degeberga-Everöds församling Fjälkinge-Nymö församling Gustav Adolf-Rinkaby församling Kristianstads Heliga Trefaldighets församling Köpinge församling Linderöds församling Norra Åsums församling Nosaby församling Oppmanna församling Träne-Djurröds församling Vånga församling Vä-Skepparslövs församling Västra och Östra Vrams församling Åhus församling Äsphults församling

Från 2016 indelas kommunen istället i 35 distrikt:^[15]

De 35 distrikten i Kristianstads kommun
Degeberga Djurröd Everöd Fjälkestad Fjälkinge Färlöv Gustav Adolf Huaröd Hörröd Ivö Kiaby Kristianstads Heliga Trefaldighet Köpinge Linderöd Lyngsjö Maglehem Norra Strö Norra Åsum Nosaby Nymö Oppmanna Rinkaby Skepparslöv Trolle-Ljungby Träne Vittskövle Vånga Vä Västra Vram Åhus Äsphult Önnestad Österslöv Östra Sönnarslöv Östra Vram

Tätorter

2015 fanns det 25 tätorter i Kristianstads kommun. I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning efter befolkning.^[16] Centralorten är i fet stil.

Tätort	Befolkning	Landareal (hektar)	Täthet (inv./km²)
Kristianstad	&&&&&&&&&&039762.&&&&&039 762	&&&&&&&&&&&02141.&&&&&02 141	&&&&&&&&&&&01857.&&&&&01 857
Åhus	&&&&&&&&&&&09840.&&&&&09 840	&&&&&&&&&&&01122.&&&&&01 122	&&&&&&&&&&&&0877.&&&&&0877
Tollarp	&&&&&&&&&&&03404.&&&&&03 404	&&&&&&&&&&&&0446.&&&&&0446	&&&&&&&&&&&&0763.&&&&&0763
Hammar	&&&&&&&&&&&03311.&&&&&03 311	&&&&&&&&&&&&0322.&&&&&0322	&&&&&&&&&&&01028.&&&&&01 028
Fjälkinge	&&&&&&&&&&&01832.&&&&&01 832	&&&&&&&&&&&&0186.&&&&&0186	&&&&&&&&&&&&0984.&&&&&0984
Önnestad	&&&&&&&&&&&01392.&&&&&01 392	&&&&&&&&&&&&0218.&&&&&0218	&&&&&&&&&&&&0640.&&&&&0640
Degeberga	&&&&&&&&&&&01328.&&&&&01 328	&&&&&&&&&&&&0212.&&&&&0212	&&&&&&&&&&&&0625.&&&&&0625
Färlöv	&&&&&&&&&&&01016.&&&&&01 016	&&&&&&&&&&&&0132.&&&&&0132	&&&&&&&&&&&&0769.&&&&&0769
Everöd	&&&&&&&&&&&&0953.&&&&&0953	&&&&&&&&&&&&0154.&&&&&0154	&&&&&&&&&&&&0619.&&&&&0619
Gärds Köpinge	&&&&&&&&&&&&0926.&&&&&0926	&&&&&&&&&&&&0113.&&&&&0113	&&&&&&&&&&&&0818.&&&&&0818
Arkelstorp	&&&&&&&&&&&&0815.&&&&&0815	&&&&&&&&&&&&0156.&&&&&0156	&&&&&&&&&&&&0522.&&&&&0522
Rinkaby	&&&&&&&&&&&&0768.&&&&&0768	&&&&&&&&&&&&0126.&&&&&0126	&&&&&&&&&&&&0608.&&&&&0608
Hammarslund	&&&&&&&&&&&&0587.&&&&&0587	&&&&&&&&&&&&&043.&&&&&043	&&&&&&&&&&&01352.&&&&&01 352
Yngsjö	&&&&&&&&&&&&0565.&&&&&0565	&&&&&&&&&&&&0315.&&&&&0315	&&&&&&&&&&&&0179.&&&&&0179
Vinnö	&&&&&&&&&&&&0499.&&&&&0499	&&&&&&&&&&&&&058.&&&&&058	&&&&&&&&&&&&0859.&&&&&0859
Linderöd	&&&&&&&&&&&&0468.&&&&&0468	&&&&&&&&&&&&0108.&&&&&0108	&&&&&&&&&&&&0433.&&&&&0433
Österslöv	&&&&&&&&&&&&0460.&&&&&0460	&&&&&&&&&&&&&068.&&&&&068	&&&&&&&&&&&&0680.&&&&&0680
Balsby	&&&&&&&&&&&&0455.&&&&&0455	&&&&&&&&&&&&&056.&&&&&056	&&&&&&&&&&&&0811.&&&&&0811
Bäckaskog	&&&&&&&&&&&&0304.&&&&&0304	&&&&&&&&&&&&&042.&&&&&042	&&&&&&&&&&&&0716.&&&&&0716
Nyehusen	&&&&&&&&&&&&0271.&&&&&0271	&&&&&&&&&&&&0238.&&&&&0238	&&&&&&&&&&&&0114.&&&&&0114
Östra Sönnarslöv	&&&&&&&&&&&&0265.&&&&&0265	&&&&&&&&&&&&&068.&&&&&068	&&&&&&&&&&&&0390.&&&&&0390
Huaröd	&&&&&&&&&&&&0254.&&&&&0254	&&&&&&&&&&&&&074.&&&&&074	&&&&&&&&&&&&0342.&&&&&0342
Vånga	&&&&&&&&&&&&0241.&&&&&0241	&&&&&&&&&&&&0117.&&&&&0117	&&&&&&&&&&&&0206.&&&&&0206
Vittskövle	&&&&&&&&&&&&0224.&&&&&0224	&&&&&&&&&&&&&059.&&&&&059	&&&&&&&&&&&&0382.&&&&&0382
Bjärlöv	&&&&&&&&&&&&0202.&&&&&0202	&&&&&&&&&&&&&069.&&&&&069	&&&&&&&&&&&&0294.&&&&&0294

Styre och politik

Styre

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en koalition bestående av Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Miljöpartiet och Åhuspartiet. Tillsammans samlade koalitionen 36 av 71 mandat i kommunfullmäktige. Valet 2014 ledde till vad Socialdemokraternas gruppledare Heléne Fritzon kallade en "besvärlig situation". En ny styrande koalition tog över och fick egen majoritet. Den nya koalitionen blev Socialdemokraterna, Folkpartiet och Centerpartiet.^[17] Ett nytt styre dröjde efter valet 2018. En månad efter valet presenterades dock en överenskommelse mellan allianspartierna som innebar styre i minoritet.^[18]

Valet 2022 ledde till delvis maktskifte. Moderaterna och Kristdemokraterna stannade kvar vid makten medan Centerpartiet och Liberalerna byttes ut mot den nya partnern Sverigedemokraterna. Tillsammans styr partierna i majoritet.^[19]

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2022–2026^[20]
Ordförande	M	Bo Silverbern
Förste vice ordförande	S	Annelie Karlsson
Andre vice ordförande	SD	Niclas Nilsson

Mandatfördelning 1970–2022

Sverigedemokraterna har på senare år växt och överskuggar numera det tidigare Sjöbopartiet, som lokalt gått under namnet Kristianstadsbygdens framtid. Sverigedemokraterna upprättade dessutom sitt centrala partikansli i Kristianstad efter valet 2010. I kommunen finns även det lokala Åhuspartiet som bildades i början av 1990-talet.

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

31

11

8

31

11

8

61

88,8

53

1973

1

34

19

7

10

34

19

7

10

71

91,1

59

12

1976

1

32

17

10

11

32

17

10

11

71

91,2

56

15

1979

1

32

13

10

15

32

13

10

15

71

89,9

49

22

1982

1

35

12

6

17

35

12

6

17

71

90,4

47

24

1985

1

33

11

10

16

33

11

10

16

71

88,7

52

19

1988

1

34

4

10

9

13

34

4

10

9

13

71

84,5

48

23

1991

29

4

8

3

19

29

4

8

3

19

71

84,4

46

25

1994

2

36

3

1

2

6

5

2

14

36

3

6

5

14

71

77,6

41

30

1998

5

26

3

4

2

4

6

15

5

26

3

4

6

15

71

77,99

45

26

2002

4

28

1

4

1

4

11

6

12

4

28

4

11

6

12

71

77,63

40

31

2006

1

25

3

4

2

5

11

3

14

25

3

4

5

11

3

14

71

79,49

40

31

2010

2

21

4

9

1

4

10

2

17

21

4

9

4

10

17

71

81,42

43

28

2014

2

23

4

14

1

5

10

1

11

23

4

14

5

10

11

71

82,25

41

30

2018

3

17

16

4

9

3

13

3

17

16

4

9

3

13

65

84,05

39

26

2022

4

17

16

3

8

3

14

4

17

16

3

8

3

14

65

80,67

39

26

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Presidium 2022–2024^[21]
Ordförande	M	Camilla Palm
Förste vice ordförande	SD	Ian Fernheden
Andre vice ordförande	S	Ulrika Tollgren

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Socialdemokraterna och Liberalerna (då Folkpartiet) kom i november 2014 överens om ett delat ledarskap som innebar att de båda partierna omväxlande tillsatte ordförande- och förste vice ordförandeposten i kommunstyrelsen under mandatperioden. Den av de båda som inte hade ordförandeposten under perioden var då vald till förste vice ordförande.^[21]

Thage Persson, Moderaterna, 1992–1994^[22]
Lars-Erik Bengtsson, Socialdemokraterna, 1995–1998^[23]^[24]
Bo Kristiansson, Socialdemokraterna, 1999–2002^[25]
Heléne Fritzon, Socialdemokraterna, 2003–^[26]^[27]
Göran Asklöf, Moderaterna, 2007–2008^[27]
Bengt Gustafson, Moderaterna, 2008–18 april 2011^[28]^[29]
Pierre Månsson, Liberalerna, 10 maj 2011–november 2014^[30]
Heléne Fritzon, Socialdemokraterna, november 2014–november 2015^[31]
Pierre Månsson, Liberalerna, november 2015–november 2016^[31]
Heléne Fritzon, Socialdemokraterna, november 2016–november 2017^[31]
Pierre Månsson, Liberalerna, november 2017–2018^[31]
Pierre Månsson, Liberalerna, 13 november 2018–31 december 2019^[32]
Peter Johansson, Moderaterna, 1 januari 2020–31 december 2020^[32]
Pierre Månsson, Liberalerna, 1 januari 2021–31 december 2021^[32]
Peter Johansson, Moderaterna, 1 januari 2022–31 maj 2022^[33]^[32]
Camilla Palm, Moderaterna, 1 juni 2022–^[33]

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Vänorter

Rendsburg, Tyskland^[34]

Därutöver har Kristianstads kommun ett samarbetsavtal med Køge, Danmark.^[34]

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Näringslivet i centralorten skildras också i artikeln om Kristianstad.

I början av 2020-talet var den viktigaste näringsgrenen tjänstesektorn, vilken sysselsatte 40 procent av alla yrkesverksamma i kommunen. Arbetsmarknaden domineras av den offentliga sektorn. De största arbetsgivaren var kommunen själv med över &&&&&&&&&&&08000.&&&&&08 000 anställda 2021.^[35] Som ses i tabellen är andra offentliga verksamheter som högskolan också stora arbetsgivare. Till detta kommer Samhalls 325 anställda. Dessutom har tre större assistansbolag säte i kommunen med 875 anställda. Dessa bolags verksamhet var dock spridd över flera kommuner.

Största arbetsgivare 2005	Anställda	Största arbetsgivare 2021	Anställda
Kristianstads kommun	7 275	Kristianstads kommun	8 525
Skåne läns landsting	3 525	Region Skåne	4 025
Swedish meats ek. för.	825	HK Scan Sweden AB	675
Högskolan i Kristianstad	525	Högskolan i Kristianstad	625
AB Kronfågel Sverige	425	Furuboda Assistans AB	375
Rikskooperativet Blå assistans	325	Samhall AB	325
Samhall AB	325	The Absolut Company Aktiebolag	325
Bong Ljungdahl Sverige AB	275	Wikan Personal AB	325
V&S Vin & Sprit AB (PUBL)	275	Mejdej-kooperativet	275
Försäkringskassan	225	Trafikverket	275
Kristianstad–Blekinge Konsumentförening	225	Calluna Assistans Handelsbolag	225
Kristianstads Sparbank	225	Kriminalvården	225
Nolato Alpha AB	225	Lyckeby Culinar AB	225
Rikspolisstyrelsen	225	Point logistik gota media AB	225
Schenker AB	175	Polismyndigheten	225

Branscher med flest sysselsatta i Kristianstad var 2021:

vård och omsorg; sociala tjänster med &&&&&&&&&&&09372.&&&&&09 372 anställda
handel med &&&&&&&&&&&04988.&&&&&04 988 anställda
utbildning med &&&&&&&&&&&04879.&&&&&04 879 anställda

Enligt Ekonomifakta hade kommunen &&&&&&&&&&&08525.&&&&&08 525 anställda 2022, då inklusive tidsbegränsade anställningar och timanställda.^[36]Kristianstad kommun hade &&&&&&&&&&&07300.&&&&&07 300 anställda 2023^[35] och var även då den största arbetsgivaren i kommunen.

Jord- och skogsbruk

Ett av Sveriges största frukt- och bärodlingsdistrikt finns i kommunens nordöstra del. Dessutom finns en omfattande jordbruksproduktion med inriktning inom animalieproduktionen på grisuppfödning och mjölkproduktion. På de sandiga markerna runt Kristianstad och på Listerlandet odlas mycket potatis som är grunden för stärkelseindustrin och tidigare för brännerier. I modern tid bränns spriten på säd men verksamheten är fortsatt koncentrerad till Kristianstad. Dessa produkter är tillsammans basen för en omfattande livsmedelsindustri som inkluderar företag som Scan-koncernen, The Absolut Company med bränneri i Nöbbelöv och vodkaproduktion i Åhus, Orkla Food Sverige AB (med Önos i Tollarp), Skånemejerier (med Ostmejeri på Näsby)^[37] och Lyckeby Culinar (i Fjälkinge och Nöbbelöv).

Industri

Tillverkning och byggnadsverksamhet stod för 16,4 procent av de anställda 2021 vilket speglar tjänstesektorns stora tillväxt.^[38]

Tjänster

Region Skåne med centrala administrationen och Centralsjukhuset i Kristianstad varav centralsjukhuset hade cirka &&&&&&&&&&&02000.&&&&&02 000 anställda 2023.^[39] Inräknat vårdcentraler och administration hade de över &&&&&&&&&&&04000.&&&&&04 000 anställda i kommunen. Andra större arbetsgivare var staten med Trafiksäkerhetsverket och Polismyndigheten samt delar av Länsstyrelsen i Skåne län. Det fanns också en stor privat servicesektor med stora assistansbolag som största arbetsgivare.

Infrastruktur

Transporter

Från nordöst mot sydväst genomkorsas kommunen av motorvägen på E22 och i nord-sydlig riktning av riksväg 19. I Kristianstad avtar riksväg 21 åt nordväst. Länsväg 118 sträcker sig från norr mot sydöst efter kusten. Kristianstads centralstation är slutstation för Blekinge kustbana från nordöst som där ansluter till Skånebanan västerut. Banorna trafikeras av Öresundstågs fjärrtåg och Pågatågens regiontåg. De senare stannar även i Fjälkinge och Önnestad på väg mellan Karlshamn och Hässleholm.

Befolkning

Demografi

Statistik

Befolkningsutveckling

Kommunen har 86 361 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 26:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Kristianstads kommun 1810–2020^[41]^[40]^[42]

År			Folkmängd
1810			31 571
1850			48 195
1900			56 017
1950			64 620
1975			67 499
1980			68 886
1985			69 752
1990			71 750
1995			73 786
2000			74 161
2005			75 915
2010			79 543
2015			82 510
2020			86 217

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 8 606, eller 21,49 % av befolkningen (hela befolkningen: 82 510 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 8 606, eller 11,48 % av befolkningen (hela befolkningen: 74 951 den 31 december 2002).^[43]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Kristianstads kommun 82 510 personer. Av dessa var 13 673 personer (16,57 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som födelselandet tillhör.^[44]

Födelseland^[44]
31 december 2015
1	Sverige	&&&&&&&&&&068837.&&&&&068 837
2	Irak	&&&&&&&&&&&02295.&&&&&02 295
3	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&&01796.&&&&&01 796
4	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&&01383.&&&&&01 383
5	Syrien	&&&&&&&&&&&01215.&&&&&01 215
6	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&01188.&&&&&01 188
7	Polen	&&&&&&&&&&&01019.&&&&&01 019
8	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&&0628.&&&&&0628
9	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0623.&&&&&0623
10	Somalia	&&&&&&&&&&&&0507.&&&&&0507
11	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0469.&&&&&0469
12	Danmark	&&&&&&&&&&&&0390.&&&&&0390
13	Finland	&&&&&&&&&&&&0349.&&&&&0349
14	Tyskland	&&&&&&&&&&&&0339.&&&&&0339
15	Sydamerika	&&&&&&&&&&&&0258.&&&&&0258
16	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&0256.&&&&&0256
17	Thailand	&&&&&&&&&&&&0228.&&&&&0228
18	Nordamerika	&&&&&&&&&&&&0153.&&&&&0153
19	Eritrea	&&&&&&&&&&&&0135.&&&&&0135
20	Norge	&&&&&&&&&&&&0132.&&&&&0132
21	Iran	&&&&&&&&&&&&0103.&&&&&0103
22	Turkiet	&&&&&&&&&&&&&086.&&&&&086
23	Island	&&&&&&&&&&&&&064.&&&&&064
24	Oceanien	&&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021
24	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021
26	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&&015.&&&&&015

Kultur

Kulturarv

I Kristianstads kommun finns över 20 byggnadsminnen, varav 10 byggnader är belägna i Kristianstad stad. Trefaldighetskyrkan är skyddad av annan lagstiftning men Kristianstad Centralstation är däremot byggnadsminne vari stationen, ett lokstall och ett vattentorn ingår. Runt stora torg ligger Stora Kronohuset som huserat Hovrätten men också militära staber. Vid stora torg finns Posthuset (nu en del av Regionmuseet) och före detta Riksbanken och Tyghuset som nu inrymmer Regionmuseet och har Söderport inbyggd som port till gården. Förutom dessa byggnader ingår fyra militära byggnader. Äldre byggnaden Södra kasern och Norra Kasern, Norreport och Fyrkappan vid Norra Kasernen. Gamla länsresidenset i Kristianstad och slutligen är Fornstugan i Tivoliparken ursprungligen byggd som museum i nationalromantisk stil är också byggnadsminne. Byggnaderna representerar den officiella staden och dess militära historia men speglar inte miljöer för de vanliga enkla invånarna. Östergrenska gården är däremot en mera vanlig bostadsbyggnad. Kristianstads militära förflutna kom i dagen under våren 2022 då det gjordes en arkeologisk undersökning intill Vattenverket då man frilade ruiner efter 1700-talets stora befästningsverk; en murad kasematt med plats för sex kanoner.^[45]

Utanför staden finns Cedergrenska gården och von Bergska gården i Åhus. Everöds prästgård och Österslövs gamla prästgård representerar prästbostäder samt Vittskövle slott som representerar adelsborgarna och Bäckaskogs slott är ett kloster omvandlat till adelsborg och kungligt sommarslott. Villa Oretorp vid Maltesholm är en adlig bostadsvilla. Byggnadsminnena representerar borgarbostäder, prästbostäder och adliga bostäder. Indelningsverkets bostäder representeras av Ryttmästarbostället i Köpinge och Lillö kungsgård som var officersboställe däremot saknas soldattorp. Skogstorpet i Skärsnäs är ett arrendetorp som representerar torparklassen. Blåherremölla kvarn får representera vattenkvarnar och mjölnarna medan Hovby smedja får representera smederna. Tobaksmonopolets anläggning i Fjälkinge representerar tobaksodlingen men de mindre odlarnas tobakslador är inte bland de utvalda byggnaderna.

Två folkrörelsebyggnader finns med Ekestads Folkets Park och Perstorps kapell vid Oppmanna som byggdes av baptisterna. Endast två anläggningar av industriell art är byggnadsminnen, Torsebro krutbruk och Folkestorps bränneri.

Kommunsymboler

Kommunvapen

Blasonering: I blått fält två mot varandra vända, uppresta lejon mellan sig bärande ett krönt monogram, C4, allt av guld.

Staden Kristianstad grundades av den danske kungen Kristian IV som en bastion mot den svenske arvfienden. Grundaren gav också staden dess vapen i privilegiebrevet från 1622. Vid freden i Roskilde 1658 tillföll Skåne slutgiltigt Sverige. Staden fick dock behålla såväl namn som vapen. Vapnet fastställdes för Kristianstads stad 1932. Efter kommunbildningen, då flera vapen (Tollarps, Väs och Åhus) upphörde bestämde man sig för att låta registrera stadsvapnet för den nya kommunen 1975.

(c) Vladimir Sagerlund / Riksarkivet Sverige, CC BY-SA 3.0
Kristianstads stad
(1932–1970)
Kristianstads kommun
(1971-)
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Tollarps landskommun
(1953–1970)
Tollarps kommun
(1971–1973)
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Vä landskommun
(1960–1966)
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Åhus köping
(1948–1970)

Kommunfågel

Rödspoven är Kristianstads kommunfågel

Se även

Personer med anknytning till Kristianstads kommun
Kristianstads Kommunföretag

Källor

^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2012 och befolkningsförändringar 2012, SCB, läs online, läst: 30 september 2013.^{[källa från Wikidata]}
^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Domsagohistorik för Kristianstads domsaga
^ ”Kristianstad - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kristianstad-(kommun-ingress). Läst 13 april 2023.
^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/sok.html. Läst 2 februari 2024.
^ ”Sånnarna”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/kristianstad/sannarna.html. Läst 15 april 2023.
^ ”Årummet”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/kristianstad/arummet.html. Läst 15 april 2023.
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161030202651/http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Markanvandning/Tatorter-arealer-befolkning/. Läst 7 november 2016.
^ ”S, FP och C styr Kristianstad - Nyheter - Kristianstads kommun”. web.archive.org. 10 november 2014. Arkiverad från originalet den 10 november 2014. https://web.archive.org/web/20141110080747/https://www.kristianstad.se/sv/Kristianstads-kommun/Nyheter/S-FP-och-C-styr-Kristianstad/. Läst 13 april 2023.
^ ”JUST NU: De tar över styret i Kristianstad - Nyheter i Kristianstad - 24 timmar om dygnet - Helt gratis!”. web.archive.org. 15 oktober 2018. Arkiverad från originalet den 15 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181015153330/https://24kristianstad.se/just-nu-de-tar-over-styret-i-kristianstad_5f47e3f5. Läst 13 april 2023.
^ Andersson, Alinia; Kristianstad, P4 (6 oktober 2022). ”Nytt styre i Kristianstad: Ett majoritetsstyre blir enklare”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/m-sd-kd-tar-makten-i-kristianstads-kommun. Läst 13 april 2023.
^ ”Ledamöter och ersättare”. Kristianstads kommun. https://www.kristianstad.se/kommunochpolitik/politikochdemokrati/namnder/kommunfullmaktige.3867.html. Läst 17 juni 2024.
^ [a b] ”Kommunstyrelsen”. Kristianstads kommun. Arkiverad från originalet den 13 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170213163830/http://www.kristianstad.se/sv/Politik-och-paverkan/Styrelser-och-namnder/Kommunstyrelsen/. Läst 12 februari 2017.
^ läs online, gupea.ub.gu.se , läst: 4 januari 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, gupea.ub.gu.se , läst: 4 januari 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, gupea.ub.gu.se , läst: 4 januari 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online och läs online, gupea.ub.gu.se , läst: 4 januari 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, gupea.ub.gu.se , läst: 4 januari 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] läs online, gupea.ub.gu.se , läst: 4 januari 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, gupea.ub.gu.se , läst: 4 januari 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, sverigesradio.se , läst: 4 januari 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.nsk.se , läst: 4 januari 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] läs online, Internet Archive , läst: 4 januari 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] läs online, www.kristianstad.se , läst: 4 januari 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] läs online, www.svt.se , läst: 4 januari 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kristianstads kommun: Internationellt arbete Läst 10 april 2024.
^ [a b] ”Kommunens organisation”. www.kristianstad.se. 18 december 2023. https://www.kristianstad.se/kommunochpolitik/kommunensorganisation.3116.html. Läst 28 december 2023.
^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 4 januari 2024.
^ ”Kristianstadmejeriet”. Skånemejerier. https://ledigajobb.skanemejerier.se/locations/kristianstadmejeriet. Läst 28 december 2023.
^ ”Näringsliv och arbetsmarknad i Kristianstad / Avsnitt 5 Sysselsättning per bransch”. filer.skane.se. https://filer.skane.se/kommunrapporter/Kommunrapport_Kristianstad.html#5_Syssels%C3%A4ttning_per_bransch. Läst 4 januari 2024.
^ ”Om sjukhuset - Centralsjukhuset Kristianstad CSK”. vard.skane.se. https://vard.skane.se/centralsjukhuset-kristianstad-csk/om-oss/om-sjukhuset/. Läst 28 december 2023.
^ [a b] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 12 februari 2017.
^ ”Befolkningsförändringar sedan 1980”. https://www.kristianstad.se/sv/kommun-och-politik/kommunfakta/befolkning/.
^ ”Befolkningsdatabasen, Umeå universitet”. Arkiverad från originalet den 21 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150321213844/http://www.ddb.umu.se/databaser/folkmangdsdatabas/.
^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 12 februari 2017.
^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015” (XLS). Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221162704/http://www.scb.se/contentassets/e30aa7aebbd246d99878d2a0aa8c81fd/be0101-fodelseland-och-ursprungsland.xlsx. Läst 12 februari 2017.
^ ”En fästning under asfalten i Kristianstad…”. www.raa.se. https://www.raa.se/arkeologidagen/2023/skane/en-fastning-under-asfalten-i-kristianstad/. Läst 15 april 2023.

Externa länkar

Officiell webbplats
Wikimedia Commons har media som rör Kristianstads kommun.

[b2589a8c77953393abf3cf51ede6160462ae3a52-1] Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.^{[källa från Wikidata]}

[78f5db9c6f4fca570680c2b4bdbb5fa300667d3c-2] [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-3] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-4] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-5] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[e7d6cbd265be3c07df4136897490af3647ff765e-6] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2012 och befolkningsförändringar 2012, SCB, läs online, läst: 30 september 2013.^{[källa från Wikidata]}

[8cc62ae7e45544893dd9771ca86feba667a11fdf-7] Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[8] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[9] Domsagohistorik för Kristianstads domsaga

[:0-10] ”Kristianstad - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kristianstad-(kommun-ingress). Läst 13 april 2023.

[11] ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.

[12] ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/sok.html. Läst 2 februari 2024.

[13] ”Sånnarna”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/kristianstad/sannarna.html. Läst 15 april 2023.

[14] ”Årummet”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/kristianstad/arummet.html. Läst 15 april 2023.

[15] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[16] ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161030202651/http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Markanvandning/Tatorter-arealer-befolkning/. Läst 7 november 2016.

[17] ”S, FP och C styr Kristianstad - Nyheter - Kristianstads kommun”. web.archive.org. 10 november 2014. Arkiverad från originalet den 10 november 2014. https://web.archive.org/web/20141110080747/https://www.kristianstad.se/sv/Kristianstads-kommun/Nyheter/S-FP-och-C-styr-Kristianstad/. Läst 13 april 2023.

[18] ”JUST NU: De tar över styret i Kristianstad - Nyheter i Kristianstad - 24 timmar om dygnet - Helt gratis!”. web.archive.org. 15 oktober 2018. Arkiverad från originalet den 15 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181015153330/https://24kristianstad.se/just-nu-de-tar-over-styret-i-kristianstad_5f47e3f5. Läst 13 april 2023.

[19] Andersson, Alinia; Kristianstad, P4 (6 oktober 2022). ”Nytt styre i Kristianstad: Ett majoritetsstyre blir enklare”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/m-sd-kd-tar-makten-i-kristianstads-kommun. Läst 13 april 2023.

[20] ”Ledamöter och ersättare”. Kristianstads kommun. https://www.kristianstad.se/kommunochpolitik/politikochdemokrati/namnder/kommunfullmaktige.3867.html. Läst 17 juni 2024.

[KSOKristianstad-21] [a b] ”Kommunstyrelsen”. Kristianstads kommun. Arkiverad från originalet den 13 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170213163830/http://www.kristianstad.se/sv/Politik-och-paverkan/Styrelser-och-namnder/Kommunstyrelsen/. Läst 12 februari 2017.

[1220b3799c8ce3be7447cb5465ce8b9435a1de05-22] äs online, gupea.ub.gu.se , läst: 4 januari 2024.^{[källa från Wikidata]}

[879b50d9c8fee024a2f133e3d3a19e3a3d71b91c-23] äs online, gupea.ub.gu.se , läst: 4 januari 2024.^{[källa från Wikidata]}

[c81771f19cd46b9b043049551cba5aa32e9b108d-24] äs online, gupea.ub.gu.se , läst: 4 januari 2024.^{[källa från Wikidata]}

[d6eeb8fd72876503e641af92a9268a032eb7a175-25] äs online och läs online, gupea.ub.gu.se , läst: 4 januari 2024.^{[källa från Wikidata]}

[5f103bb552f93cd12c35cba0f79b5471e6721e82-26] äs online, gupea.ub.gu.se , läst: 4 januari 2024.^{[källa från Wikidata]}

[fdea0bd391f50d4751d409579fff3cc9ef65ea32-27] [a b] läs online, gupea.ub.gu.se , läst: 4 januari 2024.^{[källa från Wikidata]}

[dd03274d49495c9a5935a4507f7b287a18f3f31a-28] äs online, gupea.ub.gu.se , läst: 4 januari 2024.^{[källa från Wikidata]}

[a7628117b979dd9d415dd21e76aa8e86c977fda4-29] äs online, sverigesradio.se , läst: 4 januari 2024.^{[källa från Wikidata]}

[f6f76355836ca088e5e79a9d60542e1f0c361814-30] äs online, www.nsk.se , läst: 4 januari 2024.^{[källa från Wikidata]}

[9376b4aa3a90013c9e3492e763a5e5ba4263509c-31] [a b c d] läs online, Internet Archive , läst: 4 januari 2024.^{[källa från Wikidata]}

[398c516eae769cfeb0f9800d01ec4fe0f3cb3113-32] [a b c d] läs online, www.kristianstad.se , läst: 4 januari 2024.^{[källa från Wikidata]}

[a495c0f47d22b1b62541369e13921e64fa67e216-33] [a b] läs online, www.svt.se , läst: 4 januari 2024.^{[källa från Wikidata]}

[Cr-IS-34] [a b] Kristianstads kommun: Internationellt arbete Läst 10 april 2024.

[:1-35] [a b] ”Kommunens organisation”. www.kristianstad.se. 18 december 2023. https://www.kristianstad.se/kommunochpolitik/kommunensorganisation.3116.html. Läst 28 december 2023.

[36] ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 4 januari 2024.

[37] ”Kristianstadmejeriet”. Skånemejerier. https://ledigajobb.skanemejerier.se/locations/kristianstadmejeriet. Läst 28 december 2023.

[38] ”Näringsliv och arbetsmarknad i Kristianstad / Avsnitt 5 Sysselsättning per bransch”. filer.skane.se. https://filer.skane.se/kommunrapporter/Kommunrapport_Kristianstad.html#5_Syssels%C3%A4ttning_per_bransch. Läst 4 januari 2024.

[39] ”Om sjukhuset - Centralsjukhuset Kristianstad CSK”. vard.skane.se. https://vard.skane.se/centralsjukhuset-kristianstad-csk/om-oss/om-sjukhuset/. Läst 28 december 2023.

[SCBCivÅldKön-40] [a b] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 12 februari 2017.

[Kristianstad1980-41] ”Befolkningsförändringar sedan 1980”. https://www.kristianstad.se/sv/kommun-och-politik/kommunfakta/befolkning/.

[Befolkningsdatabasenumu-42] ”Befolkningsdatabasen, Umeå universitet”. Arkiverad från originalet den 21 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150321213844/http://www.ddb.umu.se/databaser/folkmangdsdatabas/.

[43] ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 12 februari 2017.

[Scbfödelseland-44] [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015” (XLS). Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221162704/http://www.scb.se/contentassets/e30aa7aebbd246d99878d2a0aa8c81fd/be0101-fodelseland-och-ursprungsland.xlsx. Läst 12 februari 2017.

[45] ”En fästning under asfalten i Kristianstad…”. www.raa.se. https://www.raa.se/arkeologidagen/2023/skane/en-fastning-under-asfalten-i-kristianstad/. Läst 15 april 2023.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]

[25]

[26]

[27]

[28]

[29]

[30]

[31]

[32]

[33]

[34]

[35]

[36]

[37]

[38]

[39]

[40]

[41]

[42]

[43]

[44]

[45]

Befolkning, areal
Kristianstads kommun Kommun
Kristianstads rådhus
Slogan	Spirit of food
(c) Vladimir Sagerlund / Riksarkivet Sverige, CC BY-SA 3.0 Kristianstads kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Skåne
Län	Skåne län (1997–) Kristianstads län (–1996)
Centralort	Kristianstad
Inrättad	1 januari 1971^[1]
Folkmängd	86 361 (2024-03-31)^[2]
Areal	1 820,76 kvadratkilometer (2019-01-01)^[3]
- därav land	1 244,83 kvadratkilometer^[3]
- därav vatten	575,93 kvadratkilometer^[3]
Bef.täthet	69,38 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	56°02′00″N 14°09′00″Ö / 56.033333333333°N 14.15°Ö / 56.033333333333; 14.15
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Kristianstads domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-0951^[4]
Anställda	7 875 (2019-11)^[5]
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1290 (1997–)^[6] 1180 (–1996)^[7]
GeoNames	2699308
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Navigation

Kristianstads kommun

Administrativ historik

Geografi

Topografi och hydrografi

Naturskydd

Administrativ indelning

Tätorter

Styre och politik

Styre

Kommunfullmäktige

Presidium

Mandatfördelning 1970–2022

Nämnder

Kommunstyrelse

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Vänorter

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Jord- och skogsbruk

Industri

Tjänster

Infrastruktur

Transporter

Befolkning

Demografi

Statistik

Befolkningsutveckling

Utländsk bakgrund

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

Kultur

Kulturarv

Kommunsymboler

Kommunvapen

Kommunfågel

Se även

Källor

Externa länkar

Media som används på denna webbplats