Kristian IV av Pfalz-Zweibrücken
| Kristian IV av Pfalz-Zweibrücken | |
 | |
| Född | 6 september 1722[1] Château de Tiefenthal, Frankrike |
|---|---|
| Död | 5 november 1775[2][1] (53 år) Pettersheim Slot, Tyskland |
| Begravd | Alexanderskyrkan |
| Medborgare i | Tyskland |
| Utbildad vid | Universitetet i Leiden |
| Sysselsättning | Aristokrat |
| Maka | Marianne Camasse (g. 1757–)[3] |
| Barn | Christian von Zweybrücken (f. 1752) Wilhelm von Zweybrücken (f. 1754) |
| Föräldrar | Kristian III av Pfalz-Zweibrücken Karoline av Nassau-Saarbrücken |
| Släktingar | Karolina av Birkenfeld-Zweibrücken (syskon) Fredrik Mikael av Zweibrücken-Birkenfeld (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Kristian IV, hertig av Zweibrücken, född den 16 september 1722 i Bischweiler, död den 4 november 1775, var en tysk furste och svensk tronkandidat, son till hertig Kristian III, farbror till kung Maximilian I Josef av Bayern.
Biografi
Kristian tillhörde den pfalziska linjen Birkenfeld-Bischweiler, som efter svensk-pfalziska linjens utslocknande, 1731, kom i besittning av hertigdömet Zweibrücken och som efter de äldre linjernas av huset Wittelsbach utslocknande övertog kurfurstehattarna 1799. Kristian fick en vårdad uppfostran, under ledning av en svensk guvernör, och tillträdde regeringen den 22 november 1740.
På Frankrikes initiativ uppställdes han som en av kandidaterna vid tronföljarvalet i Sverige 1742–1743. En mängd hattar, företrädesvis inom adelsståndet och borgarståndet, förklarade sig öppet för honom. Detta skedde i synnerhet sedan den holsteinske hertigen Karl Peter Ulrik inte kunde motta valet. Men kejsarinnan Elisabets önskan länkade valet in på en annan väg, och furstbiskop Adolf Fredrik blev den lycklige.
Kristians regering visade, att man inte misstagit sig om hans begåvning och klokhet; hans undersåtar kallade honom till och med "den store". Genom bytesfördrag lyckades han öka och avrunda sitt område, och av politiska skäl övergick han 1758 från den protestantiska till den romersk-katolska läran. Skön konst och vetenskap hade i honom en frikostig vän och beskyddare. Han var från 1751 morganatiskt förmäld med Maria Anna Fontevieux från Strassburg (grevinnan von Forbach).
Han tillhörde den exklusiva grupp prenumeranter på upplysningstidens berömda tidskrift Correspondance littéraire, philosophique et critique.
Referenser
- Kristian, tyska furstar 6. i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
Noter
- ^ [a b] L’Allemagne dynastique : les quinze familles qui ont fait l’empire, 1991.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, läs online, läst: 30 augusti 2019.[källa från Wikidata]
- ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Kristian IV av Pfalz-Zweibrücken.
|
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Porträtt av Kristian IV av Pfalz-Zweibrücken (1722-1775), son of Kristian III av Pfalz-Zweibrücken