Krister Wahlbäck

Krister Wahlbäck
Född21 november 1937
Oscars församling i Stockholms stad, Sverige
Död26 juli 2013 (75 år)
Hedvig Eleonora församling i Stockholms län, Sverige
NationalitetSverige Sverige
ForskningsområdeStatskunskap
InstitutionerStockholms universitet, Umeå universitet
Alma materStockholms universitet

Martin Krister Wahlbäck, född 21 november 1937 i Oscars församling i Stockholms stad, död 26 juli 2013 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm,[1] var en svensk historiker, statsvetare och ambassadör.

Biografi

Krister Wahlbäck avlade filosofie kandidat-examen vid Stockholms högskola 1957 och filosofie licentiat-examen där 1960.[2] Han disputerade vid Stockholms universitet 1964 med avhandlingen Finlandsfrågan i svensk politik 1937–1940, för vilken han även utnämndes till docent i statskunskap 1965. Han har återkommit till Norden under andra världskriget i flera verk, och räknas till en av de främsta experterna på den svenska politiken under den tidsepoken.[3]

Wahlbäck var extra ordinarie docent vid Stockholms universitet 1965–1972, varefter han hade en forskartjänst i internationella relationer vid Statens råd för samhällsforskning 1973–1976. Därefter var han 1976–1984 säkerhetspolitisk expert i Politiska avdelningen vid Utrikesdepartementet, ambassadråd vid ambassaden i London 1984–1986, minister vid ambassaden i Helsingfors 1986–1991 för att åter vara säkerhetspolitisk expert i Politiska avdelningen vid Utrikesdepartementet 1991–1992. Han var ambassadör i säkerhetspolitiska analysgruppen i Statsrådsberedningen 1992–1994 och tjänstgjorde i Utrikesdepartementet 1994–2003. Åren 1989–2004 var han adjungerad professor i statskunskap, särskilt internationell politik och utrikespolitik, vid Umeå universitet. Från 2003 var han gästforskare vid Försvarshögskolan.[2]

Han var gästforskare vid London School of Economics och Freie Universität i Berlin 1960–1961 samt vid l'Institut d'Etudes Politiques i Paris 1963, vid Helsingfors universitet 1966 och vid Harvard University 1974. Han var expert i 1978 års försvarskommission och i 1992 års neutralitetspolitikkommission. Han var därtill ledamot av 1997 års kommission om judiska tillgångar i Sverige under andra världskriget samt av svensk-ryska arbetsgruppen om Raoul Wallenberg 1999–2001. Han var från 1998 utländsk ledamot av Lettlands historikerkommission om ockupationen 1940–1991. År 2000 blev han politices hedersdoktor vid Helsingfors universitet.[2]

Krister Wahlbäck invaldes 1977 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien[4] och 1979 som ledamot av Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia. År 1994 invaldes han som hedersledamot av Svenska litteratursällskapet i Finland.[2]

Wahlbäck har författat skrifter i internationella relationer och säkerhetspolitik åt Utrikespolitiska institutet.[5] I februari 2009 avslöjande han att finansminister Ernst Wigforss hemligen beviljat att svenska banker gav Tyskland krediter under andra världskriget.[6]

Krister Wahlbäck var son till Martin Wahlbäck och dennes hustru Elisabeth (född Ros).[2]

Bibliografi i urval

  • Wahlbäck, Krister (1964). Finlandsfrågan i svensk politik 1937–1940. Stockholm: Stockholms universitet .
  • Wahlbäck, Krister; Boberg, Göran, red (1966). Sveriges sak är vår. Svensk utrikespolitik 1939–45 i dokument. Stockholm: Prisma .
  • Wahlbäck, Krister (1967). Från Mannerheim till Kekkonen. Huvudlinjer i finländsk politik 1917–1967. Stockholm: Bonnier .
  • Lindblad, Ingemar; Wahlbäck, Krister; Wiklund, Claes (1972). Politik i Norden. En jämförande översikt. Stockholm: Bonnier. ISBN 91-0-020034-4 .
  • Wahlbäck, Krister, red (1972). Regeringen och kriget. Ur statsrådens dagböcker 1939–41. Stockholm: Prisma. ISBN 91-518-0657-6 .
  • Wahlbäck, Krister (1973). Norden och blockuppdelningen 1948–49. Stockholm: Utrikespolitiska Institutet. ISBN 91-7182-042-6 .
  • Wahlbäck, Krister (1984). Den svenska neutralitetens rötter. Stockholm: Utrikesdepartementet .
  • Wahlbäck, Krister; Blidberg, Kersti, red (1986). Samråd i kristid. Protokoll från den Nordiska arbetarrörelsens samarbetskommitté 1932–1946. Stockholm: Kungl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia. ISBN 91-85104-15-9 .
  • Wahlbäck, Krister (2011). Jättens andedräkt. Finlandsfrågan i svensk politik 1809–2009. Stockholm: Bokförlaget Atlantis. ISBN 978-91-7353-347-8 .

Externa länkar

Referenser

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2013, DVD-ROM, version 6.0 (Sveriges Släktforskarförbund 2014).
  2. ^ [a b c d e] Moen, Ann, red (2006). Vem är det 2007. Svensk biografisk handbok. Malmö: Nationalencyklopedin. sid. 611 .
  3. ^ Palmecentret: Molotov-Ribbentrop-pakten 65 år Arkiverad 18 mars 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 183. ISBN 91-630-4181-2 .
  5. ^ Kapitel 22: Svensk diplomati Arkiverad 24 oktober 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ DN Debatt, "Hemlig svensk kredit till Hitlers Tyskland", 2009-02-15


Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats