Krigsmakten

Krigsmakten
Information
NationSverige Sverige
Nedlagd31 december 1974
Organisationer Armén
Marinen
Flygvapnet
Hemvärnet
HögkvarterStockholms heraldiska vapen Generalitetshuset, Stockholm, Sverige
Högste befälhavareHM Konungen
StatsrådFörsvarsministern
FörsvarschefÖverbefälhavaren
Ekonomi
Övrigt

Krigsmakten var fram till årsskiftet 1974/1975 samlingsnamnet på de svenska militära myndigheterna. Begreppet ersattes av försvarsmakten. Från 1 juli 1994 ingår alla de tidigare militära myndigheterna i förvaltningsmyndigheten Försvarsmakten.

Bakgrund

Ursprunget för begreppet krigsmakten är höljt i historiens dunkel, men det har bevisligen använts i Sverige sedan flera århundraden tillbaka.[1] Ett namnbyte togs först upp av 1945 års försvarskommitté.

Beslutet om byte från krigsmakten till försvarsmakten fattades av Sveriges riksdag genom stiftad lag 1974 och namnbytet ägde formellt rum den 1 januari 1975.[2] Bakgrunden till namnbytet var att "understryka det fredsbevarande syftet med Sveriges försvar", liksom att begreppet förekommer i 1974 års regeringsform.[3] Namnbytet genomfördes dock i praktiken ute i verksamheterna successivt under många åtföljande år på grund av den stora omfattning där namnet brukades.

Från 1975 fram till 1994 var försvarsmakten (med gement f) ingen myndighet i sig utan en samlingsbeteckning för de militära myndigheterna som operativt stod under Överbefälhavaren (ÖB).[1]

I enlighet med försvarsbeslutet 1992 bildades Försvarsmakten som förvaltningsmyndighet den 1 juli 1994 genom en sammanslagning av de fristående försvarsmyndigheterna under det tidigare huvudprogrammen 1-4 (dvs armé, marin- och flygvapenförband samt gemensam operativ ledning) och med ÖB som myndighetschef.[4]

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] ”Försvarets traditioner i framtiden med översiktlig historik från 1500-talet”. sfhm.se. Statens försvarshistoriska museer. 2020. sid. 13-18. https://sfhm.se/wp-content/uploads/2021/11/Forsvarets-traditioner-med-oversiktlig-historik-fran-1500-talet-2020-09-07.pdf. Läst 14 april 2024. 
  2. ^ ”Lag (1974:615) om beteckningen försvarsmakten”. www.riksdagen.se. Sveriges riksdag. 1974. sid. 13. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1974615om-beteckningen-forsvarsmakten_sfs-1974-615/. Läst 29 augusti 2023. 
  3. ^ ”Proposition 1974:50 Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisationsfrågor m.m. rörande försvaret”. www.riksdagen.se. Sveriges riksdag. 1974. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/proposition/kungl.-majts-proposition-angaende-vissa_fx0350. Läst 14 april 2024. 
  4. ^ ”Proposition 1993/94:33 Lagändringar med anledning av att den nya myndigheten Försvarsmakten inrättas”. www.riksdagen.se. Sveriges riksdag. 1993. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/lagandringar-med-anledning-av-att-den-nya_GH0333. Läst 14 april 2024. 
Försvarsdepartementet
Regeringen
Statsråd och chef
Nato
Nuvarande myndigheter
Tidigare (1920-nu),
avvecklade myndigheter,
ledningsorgan
Arméförvaltningen • Arméintendenturförvaltningen • Arméstaben • Armétygförvaltningen • Civilförsvarsstyrelsen • Beredskapsnämnden (BN) • Flygförvaltningen • Flygstaben • Flygtekniska försöksanstalten (FFA) • Försvarets Fabriksverk (FFV) • Försvarets forskningsanstalt (FOA) • Försvarets förvaltningsdirektion • Försvarets intendenturverk • Försvarets underrättelsenämnd • Försvarsexportmyndigheten (FXM) • Försvarsstaben • Försvarsväsendets kemiska anstalt (FKA) • Generalstaben • Krigsmaterielverket • Krisberedskapsmyndigheten (KBM) • Luftskyddsinspektionen • Marinförvaltningen • Marinstaben • Militärfysiska institutet (MFI) • Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap (RKE) • Statens räddningsverk (SRV) • Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) • Totalförsvarets upplysningsnämnd • Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) • Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF)
Innan 1920
Obsoleta begrepp
Krigsmakten • Kronan • Kungl. Maj:t

Media som används på denna webbplats