Krigshögskolan

Krigshögskolan
(KHS)
Information
Officiellt namnKungl. Krigshögskolan
Datum1866–1961
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
RollOfficershögskola
Del avChefen för Armén
StorlekSkola
HögkvarterStockholms garnison
FörläggningsortStockholm
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga

Krigshögskolan (KHS) var en militärhögskola inom svenska armén som verkade i olika former åren 1866–1961. Skolan var förlagd i Stockholms garnison i Stockholm.[1][2]

Historik

Krigshögskolan (KHS) var det namn som det tidigare Högre artilleriläroverket i Marieberg antog i november 1866.[3][4] Högre artilleriläroverket, ursprungligen skapat för att utbilda officerare till artilleriet inom Sveriges armé hade 1832 öppnats även för andra truppslag. År 1878 skedde en omorganisation, då den dittillsvarande Krigshögskolan delades upp i "nya" Krigshögskolan för högre officersutbildning inom armén, och Artilleri- och ingenjörhögskolan för specialistutbildning inom arméns mer tekniskt orienterade truppslag. Initiativtagare till förändringen anses ha varit dåvarande översten, senare generalmajoren Hugo Raab, som var chef för Generalstaben.

Syftet med förändringen var att bedriva krigsvetenskaplig utbildning för blivande aspiranter i generalstabskåren, som redan hade genomgått grundläggande officersutbildning. Innehållet i utbildningen var högre militär undervisning samt språk- och ridundervisning åt ett antal officerare ur armén vilka antogs efter särskild inträdesprövning. Utbildningen var tvåårig. Under Krigshögskolans första år påbörjades utbildning varje år med jämnt ordningsnummer och omfattade 20-40 officerare per kurs. Från 1905 skedde intagning varje år, med 25 elever per kurs.

Den 1 oktober 1951 införlivades Artilleri- och ingenjörhögskolans (AIHS) högre kurser. Skolan omfattade därefter en stabslinje, en vapenteknisk linje, en ingenjörlinje och en fortifikationslinje (med elever från både marinen och flygvapnet).[2]

Krigshögskolan bestod till den 30 september 1961, då den sammanfördes den 1 oktober 1961 med svenska flygvapnets och svenska marinens motsvarande skolor och bildade Militärhögskolan, som sedan 1 januari 1997 är Försvarshögskolan.[1]

Krigshögskolor från 1983

Beteckningen Krigshögskola (KHS) återupptogs senare som beteckning på den vidareutbildning på mellannivå för officerare som blev resultatet av att den nya befälsordningen (NBO) infördes 1983. Utbildningen skedde försvarsgrensvis och låg till grund för befordring till löjtnant och kapten, medan den grundläggande officersutbildningen skedde inom ramen för officershögskola (OHS). De olika krigshögskolorna fanns på följande platser:

I samband med reformer sammanfördes utbildningen den 1 januari 1999 vid OHS och KHS till tre försvarsmaktsgemensamma utbildningsenheter som benämndes Militärhögskolan Halmstad, Militärhögskolan Karlberg och Militärhögskolan Östersund.

Förläggningar och övningsplatser

När den nya skolan bildades den 1 augusti 1878 kom den att förläggas till Generalstaben vid Birger Jarls torg 10. Från den 1 oktober 1905 kom skolan även att ha lokaler vid Gamla riksdagshuset på Birger Jarls torg 5. Den 1 oktober 1908 flyttades skolan till Kungliga arméförvaltningen lokaler på Munkbrogatan 2. Krigshögskolans sista adress blev Generalitetshuset på Östermalmsgatan 87, dit skolan förlades den 1 april 1913.[1]

Skolchefer

Namn, beteckning och förläggningsort

Namn
Kungl. Krigshögskolan1866-11-??–1878-07-31
Kungl. Krigshögskolan1878-08-01–1961-09-30
Beteckningar
KHS1866-11-??–1950-??-??
AKHS1950-??-??–1951-??-??
KHS1951-??-??–1961-09-30
Förläggningsorter
Stockholms garnison (F)1866-11-??–1961-09-30

Galleri

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c] Holmberg (1993), s. 59
  2. ^ [a b] ”Krigshögskolan”. riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=Krigsh%C3%B6gskolan&EndastDigitaliserat=false&AvanceradSok=False&page=2&postid=Arkis+e3dc9e97-0537-4660-a73b-10fbf0598205&tab=post&FacettState=undefined%3ac%7c&s=Balder. Läst 29 september 2017. 
  3. ^ Nationalencyklopedin, band 11 (1993), s. 405, uppslagsordet Krigshögskolan
  4. ^ Krigshögskolan i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)

Tryckta källor

  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok]: en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
Nuvarande och tidigare skolor och utbildningsanstalter inom Försvarsmakten
Gemensamma

Amröjskolan (AmröjS) • Fältarbetsskolan (FarbS) • Försvarets förvaltningshögskola (FörvHS) • Försvarets läroverk (FL) • Försvarets gymnasieskola (FGS) • Försvarets sjukvårdshögskola (FSjvHS) • Försvarshögskolan (FHS) • Försvarsmaktens bas- och underhållsskola (BasUhS) • Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) • Försvarsmaktens Halmstadsskolor (FMHS) • Försvarsmaktens logistik och motorskola (LogS) • Försvarsmaktens överlevnadsskola (Fös) • Krigshögskolan (KHS) • Ledningsstridsskolan (LedSS) • Markstridsskolan (MSS) • Militärhögskolan (MHS) • Militärhögskolan Karlberg (MHS K) • Militärhögskolan Halmstad (MHS H) • Militärhögskolan Östersund (MHS Ö) • Tolkskolan (TolkS) • Tolkskolan och underrättelseassistentskolan (TSUS)

Armén

Arméns fallskärmsjägarskola (FJS) • Arméns jägarskola (JS) • Arméns medicinalfackskola (MedfackS) • Arméns motorskola (MotorS) • Arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola (RMS) • Arméns rid- och körskola (RS) • Arméns signalskola (SignS) • Arméns stabs- och sambandsskola (StabSbS) • Arméns tekniska skola (ATS) • Arméns underhållsskola (US) • Arméns underhålls- och motorskola (US/MotorS) • Arméns underrättelseskola (UndS) • Artilleri- och ingenjörhögskolan (AIHS) • Artilleriets officershögskola (ArtOHS) • Artilleriets stridsskola (ArtSS) • Hemvärnets stridsskola (HvSS) • Infanteriets och kavalleriets stridsskola (InfKavSS) • Infanteriets officershögskola (InfOHS) • Infanteriets stridsskola (InfSS) • Ingenjörtruppernas kadett- och aspirantskola (IngKAS) • Luftvärnets kadett- och aspirantskola (LvKAS) • Luftvärnets officershögskola och tekniska skola (LvOHS/TS) • Luftvärnets stridsskola (LvSS) • Pansartruppernas officershögskola (POHS) • Pansartruppskolan (PS) • Pansartruppernas stridsskola (PS) • Stridsskola Mitt (SSM) • Stridsskola Nord (SSN) • Stridsskola Syd (SSS) • Tygförvaltningsskolan (TygS)

Flygvapnet

Basbefälsskolan (BBS) • Flygbasjägarskolan (FBJS) • Flygbefälsskolan (FBS) • Flygkrigshögskolan (FKHS) • Flygtekniska skolan (FTS) • Flygvapnets basbefälsskola (BBS) • Flygvapnets centrala skolor (FCS) • Flygvapnets flygskola (FlygS) • Flygvapnets Halmstadsskolor (F 14) • Flygvapnets kadett- och aspirantskola för marklinjen (KAS/M) • Flygvapnets markteletekniska skola (FMTS) • Flygvapnets officershögskola (FOHS) • Flygvapnets sambands- och stabstjänstskola (FSS) • Flygvapnets Södertörnsskolor (F 18) • Flygvapnets teletekniska skola (FTTS) • Flygvapnets väderskola (VÄDS) • Flygvapnets underrättelseskola (FV UndS) • Flygvapnets Uppsalaskolor (F 20) • Hallands flygkår (F 14) • Helikopterstridsskolan (HkpSS) • Informationsteknologiskolan (ITS) • Krigsflygskolan (F 5) • Luftstridsskolan (LSS) • R3-skolan (R3) • Roslagens flygkår (F 2) • Stridslednings- och luftbevakningsskolan (StrilS) • Svea flygkår (F 8)

Marinen

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”
Naval Ensign of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign ↑↑

Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906

Design: Blue with a yellow Scandinavian cross that extends to the edges of the flag. Overall ratio, including the tails, is 1:2
Hemvarnet vapen bra.svg
Författare/Upphovsman: Koyos
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Östermalmsgatan 87 maj 2018 (10).jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Östermalmsgatan 87, Gamla militärstabsbyggnaden (GMSB) eller Grå huset. Stabsplats för Försvarsstaben och Arméstaben åren 1937–1981.
Östermalmsgatan 87 maj 2018 (04).jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Östermalmsgatan 87, Gamla militärstabsbyggnaden (GMSB) eller Grå huset. Stabsplats för Försvarsstaben och Arméstaben åren 1937–1981.
Östermalmsgatan 87 maj 2018 (11).jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Östermalmsgatan 87, Gamla militärstabsbyggnaden (GMSB) eller Grå huset. Stabsplats för Försvarsstaben och Arméstaben åren 1937–1981.
Gamla Militarstabsbyggnaden 02.JPG
Författare/Upphovsman: I99pema, Licens: CC BY-SA 4.0
Gamla Militarstabsbyggnaden, Östermalmsgatan 87,Nybyggnadsår 1912 - 1914, Erik Josephson (Arkitekt) Fortifikationsförvaltningen (Byggherre) Fortifikationsförvaltningen (Byggmästare)