Krigsarkivet (Sverige)

Krigsarkivet
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Vapen för Krigsarkivet tolkat efter dess blasonering.
DepartementKulturdepartementet
OrganisationstypStatlig arkivmyndighet
SäteArninge
KommunTäby
LänStockholm
Inrättad1805
WebbplatsOfficiell webbsida

Krigsarkivet (KrA) är en arkivmyndighet inom Riksarkivet för myndigheter under försvarsdepartementet. Krigsarkivet har verkat sedan 1805, och är sedan 2020 baserat i Täby med lokaler vid Mätslingan 17 i Arninge; tidigare beläget i Tre Vapens vänstra entréflygel. Arkivet innehar militära handlingar från 1500-talet och framåt.

Historik

Krigsarkivet
Krigsarkivet, entré
Lod i Krigsarkivets entré

Krigsarkivet tillkom som särskild institution 1805, i samband med att Fältmätningskårens arkiv upprättades och benämndes Konungens krigsarkiv. År 1805 omfattade arkivet endast kartor och krigshandlingar. Arkivet var 1805–1878 inrymt på Munkbrogatan 2, i Piperska palatset tillsammans med Krigskollegium. Åren 1878–1926 var det istället inrymt i Rosenhaneska palatsetRiddarholmen och åren 1926–1947 i GeneralstabsbyggnadenÖstermalmsgatan 87. År 1947 flyttade man in i egen byggnad vid Banérgatan 64Ladugårdsgärdet, ritad av Cyrillus Johansson, i anslutning till Tre Vapen. Det arkivtorn som planerats att byggas intill den nya arkivbyggnaden uppfördes aldrig till sin fulla storlek.[1] I och med Riksarkivets utvidgning av lokalerna i Arninge flyttade även Krigsarkivet dit 2020.[2]

År 1873 förenades Krigsarkivet med Generalstabens krigshistoriska avdelning och konstituerades som arkivdepå för de militära myndigheternas äldre handlingar. År 1935 skildes Krigsarkivet från krigshistoriska avdelningen och blev en egen enhet, först under Chefen för Generalstaben, från 1937 under Arméstaben. År 1942 beslutade riksdagen att Krigsarkivet skulle vara en egen myndighet knuten till Försvarsstaben och att dess verksamhet också skulle inkludera marinen. Sedan 1995 är Krigsarkivet en avdelning inom Riksarkivet.


Arkivbestånd

Krigsarkivet innehåller cirka 80 000 hyllmeter handlingar, 600 000 fotografier och 250 000 böcker. Krigsarkivet har en mycket betydande kartsamling med omkring 1 miljon kartor och ritningar varav cirka 35 000 är handritade kartor från 1600–, 1700– och början av 1800-talet. Samlingen innefattar kartor och sjökort från hela världen.

De flesta handlingar äldre än 40 år är offentliga. Släktforskare kan använda Krigsarkivet för att forska i gångna tiders soldater.

Närmaste vården om arkivinstitutionen har en krigsarkivarie.

Krigsarkivet innehåller följande huvudserier

I anslutning till Krigsarkivet finns ett referensbibliotek, som tar emot allt militärt tryck - bruks- och skötselanvisningar, dokumentation av materiel, riktlinjer och regelverk med mera.

Krigsarkivarie

Den ansvariga chefen för arkivet har titeln krigsarkivarie. Den förste krigsarkivarien var major Paul Grice.

Krigsarkivarier

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Fredrik von Feilitzen (1 juli 2020). ”Krigsarkivet förlorade striden”. DN (Peter Wolodarski). 
  2. ^ ”"Fyrahundra hyllmeter är kvalificerat hemliga"”. Popularhistoria.se. 12 februari 2021. https://popularhistoria.se/krig/krigsarkivet-bo-berg. Läst 10 mars 2021. 
  3. ^ https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=18837

Tryckta källor

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

KrASthlm.jpeg
Krigsarkivet i Stockholm 2009.
Lod Krigsarkivet 2018-02-19.jpg
Författare/Upphovsman: Calle Eklund, Licens: CC BY-SA 4.0
Lod (solid kanonkula i gjutjärn) i entrén till Krigsarkivet, Stockholm, Sverige.
Krigsarkivet 2018-02-19.jpg
Författare/Upphovsman: Calle Eklund, Licens: CC BY-SA 4.0
Krigsarkivet, Stockholm, Sverige