Kreis Nordfriesland
 | Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Kreis Nordfriesland | |||
| Landkreis | |||
| |||
| Land |  Tyskland | ||
|---|---|---|---|
| Förbundsland | Schleswig-Holstein | ||
| Centralort | Husum | ||
| Area | 2 048,6 km² (-) | ||
| Folkmängd | 162 237 (31 december 2012)[1] | ||
| Befolkningstäthet | 79 invånare/km² | ||
| Lantråd | Dieter Harrsen[2] | ||
| Registreringsskylt | NF | ||
| Regionalkod | 01054 | ||
| Geonames | 3249073 | ||
| OSM-karta | 62351 | ||
| Administrativ indelning | 133 Gemeinden | ||
 Kreis Nordfriesland i Schleswig-Holstein | |||
| Webbplats: http://www.nordfriesland.de www.nordfriesland.de | |||
Kreis Nordfriesland (danska: Nordfrisland, frisiska: Nordfraschlönj) är en Landkreis i det tyska förbundslandet Schleswig-Holstein. Det är Tysklands allra nordligaste Landkreis och har Husum som huvudort. Bilarna har NF på registreringsskyltarna. Här bodde 162 237 människor i december 2012.
Geografi
Kreis Nordfriesland gränsar i norr till det danska landskapet Sønderjylland, i öster Kreis Schleswig-Flensburg (floden Treene bildar delvis naturlig gräns) och i söder Kreis Dithmarschen (floden Eider bildar delvis naturlig gräns). I väst ligger Nordsjön.
Ön Sylts nordligaste udde, Ellenbogen, är Tysklands nordligaste punkt.
De högsta "bergen" är Sandesberg i Gemeinde Ostenfeld, Husum vid Husum med 54 meter över havet och Uwe-Düne i Kampen på Sylt med 52,5 meter över havet.
Nordfrisisk flagga
Stigande tidvatten
Administrativ indelning
I förvaltningsrättslig mening finns i modern tid ingen skillnad mellan begreppet Stadt (stad) gentemot Gemeinde (kommun).
Amtsfria städer och kommuner
- Friedrichstadt (stad)
- Husum (stad)
- Reußenköge
- Tönning (stad)
- Sylt
Amt i Kreis Nordfriesland
- Amt Eiderstedt
- Amt Föhr-Amrum
- Amt Landschaft Sylt
- Amt Mittleres Nordfriesland
- Amt Nordsee-Treene
- Amt Pellworm
- Amt Südtondern
- Amt Viöl
Historia
Friser, som vid perioden kring Kristi födelse bott i trakterna av Friesland, expanderade under 700-talet sitt område och slog sig ned bland annat i Nordfrisland. Det nordfrisiska språket är närmast släkt med östfrisisiskan. Under det att frisernas kärnområde på 700-talet införlivades med Frankerriket förblev nordfrisernas område självständigt. Den omkring 802 instiftade Lex frisionum gällde ännu på 1400-talet i området.[3]
Det har alltid funnits en stark havskultur i regionen. På medeltiden gjorde de många stormarna att livet här var ganska farligt. Det är endast på senare tid som man har kunnat rädda liv och land genom att bygga kraftiga barriärer. Många gamla byar som låg här förr i tiden har slukats av havet. Ett av de mest kända exemplen är den handelsstaden Rungholt, som ödelades av en av kraftig flodvåg 1362. Ön Strand förstördes i en förödande storm 1634, och sedan dess finns där ön Strand en gång låg finns nu flera små kobbar, kallade Hallig istället.
Nordfrisernas område, som ursprungligen sträckte sig från Vidå i norr till Eider i söder, delades under medeltiden i två huvuddelar: Utland som omfattade kustområdet efter ön Strand. Dessa friser kallades även strandfriser, vilket senare kom att beteckna alla nordfriser. Ett östligare områden uppe på geesten omfattande tre härad: Südergosharde, Nordergosharde och Karrharde. Under det att utlandsfriserna lydde direkt under danske kungen lydde geestfriserna under hertigen av Schleswig.[4]
Medan geestfriserna stod under dansk lag tillämpades den frisiska lagen i Utland. Efter freden i Vordingborg 1435 införlivades hela nordfrisernas område, sånär som på västra delen av Föhr och List på Sylt i hertigdömet Schleswig.[4]
Nordfriserna började tidigt överge det frisiska språket och övergå till lågtyska.[4]
När området 1864 blev en del av Tyskland delades det upp i tre områden: Südtondern i norr, Husum i mitten och Eiderstedt i söder. 1970 slogs de tre områdena ihop.
Språk
Än idag är Nordfriesland ett område där flera olika språk talas; tyska, lågtyska, nordfrisiska och danska (inklusive sydjylländska). Det finns nio olika dialekter av nordfrisiska, men används mest av äldre personer.
Referenser
- ^ läs online, www.destatis.de .[källa från Wikidata]
- ^ hämtat från: tyskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
- ^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 56
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Kreis Nordfriesland.
| |||||||||
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Författare/Upphovsman: TittiNF, Licens: CC BY-SA 4.0
Unterschied zwischen der Region Nordfriesland (=nordfriesisches Siedlungs- und Sprachgebiet) und dem größeren Kreis Nordfriesland als Verwaltungseinheit unter Einbeziehung der jütisch-friesischen Kontaktzone und der ungefähren Grenze der Uthlande.
Quellen: Nils Århammar: Das Nordfriesische im Sprachkontakt (unter Einschluss der nordfriesischen Lexikologie). In: Horst Haider Munske (Hrsg.): Handbuch des Friesischen, Tübingen 2001, S. 313–353.
Anders Bjerrum: Vort sprogs gamle sydgrænse. In: Poul Kürstein: Nørre- og Sønder Gøs Herred, Flensborg 1969, S. 44-58
Författare/Upphovsman: Dirk Ingo Franke, Licens: CC BY-SA 2.0 de
Rising Tide, Schobüll, Nordfriesland
Flag of Kreis Nordfriesland