Kreditivbrev
Kreditivbrev (franska: Lettre de créance) är en fullmakt från en statschef till en ambassadör eller envoyé att representera sitt land hos främmande makt.[1]
Kreditivbrevet lämnas till mottagarlandets statschef i samband med att ambassadören tillträder sitt uppdrag. Överlämnandet kallas ackreditering och sker normalt under högtidliga och ceremoniella former.[2]
En återkallelse av ambassadörsfullmakt kallas rappellbrev (även lettre de rappel).[2]
Formuleringar
Kreditivbrev från en monark till en annan monark (på samma nivå som kung eller regerande drottning) skrivs i första person och de tillskriver varandra som syskon (t.ex. "er broder" eller "er syster").[3] När en kung eller drottning skriver till en monark med lägre titel som storhertig eller furste används istället "er kusin".[3]
I kreditivbrev som ställs från en monark till en icke-monarkisk statschef används däremot pluralis majestatis och "er vän".[3]
Se även
Referenser
- ^ ”kreditivbrev”. www.ne.se. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kreditivbrev. Läst 27 februari 2024.
- ^ [a b] ”Högtidliga audienser”. www.kungahuset.se. Kungliga Hovstaterna. https://www.kungahuset.se/sveriges-monarki/ceremonier-och-hogtider#h-Hogtidligaaudienser. Läst 27 februari 2024.
- ^ [a b c] Satow, Ernest (1932). ”A guide to diplomatic practice” (på engelska) (Internet Archive). archive.org. London, Longmans. sid. 72-86. https://archive.org/details/guidetodiplomati00satouoft/page/72/mode/2up. Läst 28 februari 2024.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Kreditivbrev.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
The letter of credence by Václav Havel grants diplomatic accreditation to Juraj Nemeš as ambassador of the Czech and Slovak Federative Republic to Lithuania. 1992
King Edward VII sent the letter of credence for Claude Maxwell MacDonald, Ambassador to Japan, to Emperor Mutsuhito on November 1, 1905.