Krapp

Krapp
Rubia tinctorum - Köhler–s Medizinal-Pflanzen-123.jpg
Rubia tinctoria
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningGentianaordningen
Gentianales
FamiljMåreväxter
Rubiaceae
SläkteRubia
ArtKrapp
R. tinctoria
Vetenskapligt namn
§ Rubia tinctoria
AuktorLinné
Hitta fler artiklar om växter med
Växtindex

Krapp (Rubia tinctoria) är en 50-100 cm hög kulturväxt från Central- och Sydeuropa som användes förr för växtfärgning. Den växer bäst på varm öppen kulturmark med fuktig och lersandig jordmån.

Växten blommar under juni-september med 2-3 mm breda gulgröna blommor där ståndarknapparna är 0,5-0,6 mm långa och 5-6 gånger så långa som breda. Frukten är kal och rödbrun till närmast svart i färgen. Stjälken är kal men med bakåtriktade korta borst och den är skarpt 4-kantig och klättrande. De 4-6 bladen sitter i krans och är ovala till lansettlika och bredast nedanför mitten. På undersidan har de framträdande nerver.

Krapp odlades förr i södra Sverige men återfinns kring 2020 sällsynt i vild form endast i södra Kalmar och östra Blekinge län.


Färgväxt

Krapp är en färgväxt vars rötter ger röd färg. Färgämnet som utvinns, krapprött, kan även användas för att framställa pigmentet krapplack.

Referenser

Mossberg, Bo; Stenberg, Lennart (2003). Den nya nordiska Floran: Krapp. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 481. ISBN 91-46-21319-8 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Rubia tinctorum - Köhler–s Medizinal-Pflanzen-123.jpg
Färberkrapp. A Rhizom der Pflanze. B Blühende Stengelspitze. 1 Blüte; 2 dieselbe im Längsschnitt; 3 Pistill; 4 Ovar im Querschnitt; 5 Frucht. A, B und 5 in natürlicher Grösse; 1, 2, 3, 4 vergrössert.