Kramfors kommun

	Kramfors kommun; Kommun
	(c) Tone Bjerkli, CC BY 3.0 Centrala Kramfors
Slogan	Med Höga kusten
	; Kramfors kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Ångermanland
Län	Västernorrlands län
Centralort	Kramfors
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	17 631 (2023-12-31)
Areal	2 890,73 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	1 694,63 kvadratkilometer
- därav vatten	1 196,1 kvadratkilometer
Bef.täthet	10,40 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	62°55′56″N 17°46′38″Ö / 62.932166666667°N 17.777166666667°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Ångermanlands domkrets (2002-02-25–); Härnösands domsaga (–2002-02-25)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-2429
Anställda	2 575 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	2282
GeoNames	2699393
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Kramfors kommun är en kommun i Västernorrlands län. Centralort är Kramfors som också är kommunens största tätort.

De östra delarna av kommunen är en del av Höga kusten. Kustlinjen karakteriseras av djupa fjärdar, vilka sträcker sig flera mil in i landet. Öarna har branta stränder som kan vara över 200 m höga. Genom kommunen flyter Ångermanälven och området väster om Ångermanälven präglas av skogklädd moränmark. Skogsindustrin dominerande tidigare det lokala näringslivet men i och med Folksams etablering i kommunen har näringslivet allt mer kommit att präglas av tjänstesektorn.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit negativ. Kommunen har en lång tradition av socialdemokratiskt styre och partiet hade egen majoritet fram till 1998 då man tappade den egna majoriteten. Istället bildades en koalition med Vänsterpartiet och partiet kunde således fortsätta vid makten fram till valet 2022.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna Bjärtrå, Dal, Gudmundrå, Nora, Nordingrå, Skog, Styrnäs, Torsåker, Ullånger, Vibyggerå och Ytterlännäs. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Den 1 maj 1885 inrättades Nylands municipalsamhälle i Ytterlännäs landskommun och den 7 juni 1889 inrättades Kramfors municipalsamhälle i Gudmundrå landskommun. Kramfors municipalsamhälle upplöstes dock vid årsskiftet 1946/1947 då Kramfors stad bildades genom ombildning av hela landskommunen.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området ett antal "storkommuner": Bjärtrå (oförändrad), Boteå (av Boteå, Styrnäs, Sånga och Överlännäs), Noraström (av Nora och Skog), Nordingrå (oförändrad), Ullånger (av Ullånger och Vibyggerå) och Ytterlännäs (av Dal, Torsåker och Ytterlännäs). Den fem år tidigare bildade Kramfors stad berördes inte av den indelningsrefomen.

Kramfors kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Kramfors stad. Samtidigt med detta upplöstes Nylands municipalsamhälle, ett av landets sista municipalsamhällen. 1974 införlivades kommunerna Bjärtrå, Noraström, Nordingrå, Ullånger och Ytterlännäs samt en del ur Boteå kommun (Styrnäs församling).^[7]

Kommunen ingick från bildandet till 25 februari 2002 i Härnösands domsaga och ingår sen dess i Ångermanlands domsaga.^[8]

Kommunen ingår sedan 2019 i Förvaltningsområdet för finska. ^[9]

Geografi

Kommunen är belägen i Ådalen i de östra delarna av landskapet Ångermanland med Höga kusten och Bottenhavet i öster. Från nordväst till sydväst rinner Ångermanälven. I söder gränsar kommunen till Härnösands kommun, i väster till Sollefteå kommun och i norr till Örnsköldsviks kommun, alla i Västernorrlands län.

Topografi och hydrografi

De östra delarna av kommunen är en del av Höga kusten och har en kraftigt bruten relief. Kustlinjen karakteriseras av djupa fjärdar, vilka sträcker sig flera mil in i landet. Öarna har branta stränder som kan vara över 200 m höga. Ångermanälven mynnar i en av fjärdarna och har ett delta norr om tätorten Kramfors. Området som utgör kommunen har Sveriges kraftigaste landhöjning och vid Skuleberget når högsta kustlinjen 285 meter över havet. Landhöjningen har medfört att kalottberg har bildats och vågsvallet har bidragit till nästan vegetationsfria klapperstensbårder under de skogklädda topparna. Flera sydliga växtarter har sin nordgräns på några sydvästsluttningar. Skogklädd moränmark med en del bergsområden präglar området väster om Ångermanälven.^[10]

I en av fjärdarna mynnar Ångermanälven med ett delta norr om tätorten Kramfors.

Naturskydd

Skuleskogens nationalpark löper över kommunerna Kramfors och Örnsköldsvik. Nationalparken skapades 1984 i syfte att "bevara ett starkt kuperat kustnära skogs- och hällmarksområde, så att växligheten och djurlivet skulle få utvecklas fritt". I nationalparken växer arter som fjälltorta, fjällklynne, björnbrott, fjällskära, fjällnejlika och långskägg.^[11]

År 2022 fanns också 37 naturreservat i Kramfors kommun, varav 15 var en del av världsarvet Höga kusten.^[12]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i de 10 församlingarna:

Från 2016 indelas kommunen istället i 11 distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:^[13]

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det tolv tätorter i Kramfors kommun.

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Kramfors	&&&&&&&&&&&06582.&&&&&06 582
2	Bollstabruk	&&&&&&&&&&&01883.&&&&&01 883
3	Nyland	&&&&&&&&&&&&0892.&&&&&0892
4	Ullånger	&&&&&&&&&&&&0768.&&&&&0768
5	Docksta	&&&&&&&&&&&&0401.&&&&&0401
6	Lunde	&&&&&&&&&&&&0365.&&&&&0365
7	Lugnvik	&&&&&&&&&&&&0332.&&&&&0332
8	Klockestrand	&&&&&&&&&&&&0327.&&&&&0327
9	Sandslån	&&&&&&&&&&&&0313.&&&&&0313
10	Nordingrå	&&&&&&&&&&&&0282.&&&&&0282
11	Mjällom	&&&&&&&&&&&&0243.&&&&&0243
12	Herrskog	&&&&&&&&&&&&0211.&&&&&0211

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik

Kommunen har en lång tradition av socialdemokratiskt styre och partiet hade egen majoritet fram till 1998 då man tappade den egna majoriteten. Istället bildades en koalition med Vänsterpartiet och partiet kunde således fortsätta vid makten fram till valet 2022.^[14]

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2018–2020
Ordförande	S	Peter Hedberg
Förste vice ordförande	V	Eva Tånneryd
Andre vice ordförande	C	Clyde Lindström

Mandatfördelning i Kramfors kommun, valen 1970–2018

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

6

26

6

2

1

6

26

6

2

41

92,5

34

7

1973

6

33

1

16

1

3

6

33

16

3

61

93,7

56

1976

3

32

2

17

2

1

4

3

32

17

4

61

93,6

51

10

1979

4

33

1

16

2

1

4

33

16

4

61

92,7

46

15

1982

5

35

15

1

5

35

15

5

61

92,5

43

18

1985

5

33

1

13

2

1

6

5

33

13

6

61

91,1

45

16

1988

5

32

3

12

2

5

32

3

12

5

61

87,3

38

23

1991

5

31

2

12

2

3

6

5

31

12

3

6

61

86,2

39

22

1994

5

33

3

12

1

6

5

33

3

12

6

61

86,5

32

29

1998

9

28

2

11

2

3

6

9

28

11

3

6

61

80,49

31

30

2002

5

20

1

8

2

3

5

20

8

2

3

41

78,30

19

22

2006

4

19

1

8

2

5

4

19

8

2

5

41

79,04

24

17

2010

4

20

2

1

7

1

5

4

20

2

7

5

41

81,44

23

18

2014

4

20

1

3

7

1

4

20

3

7

4

41

82,43

23

18

2018

6

17

5

8

1

3

6

17

5

8

3

41

83,48

21

20

Övriga 1973 var Ådalsfolket.
Övriga 1976 var Arbetarfolket - Kommunisterna (1), Ådalsfolket (1).

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen utgörs av 15 ledamöter. Mandatperioden 2018–2022 är Malin Svanholm (S) kommunstyrelsens ordförande.^[15] Kommunstyrelsens vice ordförande är Jon Björkman (V).

Övriga nämnder

I kommunen finns totalt fem nämnder.^[16] Dess presidium presenteras nedan och avser mandatperioden 2018–2022.

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande		Antal ledamöter
Välfärdsnämnden	S	Gudrun Sjödin^[17]	V	Anette Agrell	13^[17]
Bildningsnämnden	S	Thomas Näsholm^[18]	V	Petra Ödling	13^[18]
Produktionsnämnden	S	Rainor Melander^[19]	V	Camilla Öhresten	9^[19]
Överförmyndarnämnden	S	Malin Åhman^[20]	V	Ingmari Georgsson	5^[20]
Valnämnden	S	Susanne Viklund^[21]	V	Ingmari Georgsson	5^[21]

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Skogsindustrin dominerande tidigare det lokala näringslivet. I början av 2020-talet representerades den av säck- och kraftpapperstillverkaren Mondi Dynäs AB och SCA Timber AB, men dominerade inte näringslivet längre. Istället var fler sysselsatta inom verkstadsindustrin där tyngdpunkten låg på små och medelstora företag, och största företaget har Nordhydraulic AB. Skoindustrin i komminen har gamla anor och i början av 2020-talet återstod en fabrik. Men samtidigt som både skogs- och skoindustrin fått minskad betydelse har tjänstesektorn utvecklats vilket främst kan härledas till Folksams etablering.^[10]

Infrastruktur

Från söder mot nordöst genomkorsas kommunen av E4 med Högakustenbron i söder. Högakustenbron, som är Sveriges längsta hängbro och dessutom en av världens längsta, sträcker sig över Ångermanälven mellan Kramfors och Härnösands kommuner. Riksväg 90 sträcker sig genom kommunen från söder mot nordväst. I Lunde avtar länsväg 332 åt öster och från denna avtar länsväg 334 åt norr. Vid Hallstahammar och Bollstabruk vägarna 90 och 334 av länsväg 333. Från söder mot norr genomkorsas kommunen av Ådalsbanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg med stopp i Kramfors samt Norrtågs regiontåg mellan Sundsvall och Umeå med stopp även vid Höga Kusten Airport.

I Lunde ligger också stora Sandöbron som invigdes 1943 efter att den tragiskt rasat 31 augusti 1939 med 18 människors död som följd. Bron var till 1964 världens största i sitt slag.

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 17 631 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 135:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Kramfors kommun 1970–2020^[22]

År			Folkmängd
1970			29 005
1975			27 892
1980			26 611
1985			25 223
1990			24 555
1995			23 449
2000			21 382
2005			20 107
2010			18 911
2015			18 359
2020			18 133
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. Kramfors kommun utökades den 1 januari 1974. Siffran för 1970 avser befolkningen för kommunens nuvarande område.

Civilstånd

Den 31 december 2016 fördelades Kramfors kommuns befolkning på följande sätt i avseende på civilstånd:^[22]

Civilstånd 31 december 2016	Antal	Andel	Varav män	Kvinnor
Ogifta	9 045	48,42 %	5 106	3 939
Gifta	6 452	34,54 %	3 248	3 204
Skilda	1 923	10,29 %	936	987
Änkor/änklingar	1 261	6,75 %	317	944

Könsfördelning

Den 31 december 2016 fördelades Kramfors kommuns befolkning på följande sätt med avseende på kön:^[22]

Män: 9 607; 51,43 %.
Kvinnor: 9 074; 48,57 %.

Åldersfördelning

Åldersfördelningen i Kramfors kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2016:^[22]

Ålder 31 december 2016	Antal	Andel	Varav män	Kvinnor
0–14 år	2 599	13,91 %	1 337	1 262
15–24 år	1 927	10,32 %	1 049	878
25–54 år	6 135	32,84 %	3 222	2 913
55–64 år	2 744	14,59 %	1 422	1 322
65+ år	5 276	28,24 %	2 577	2 699

Utländsk och svensk bakgrund

Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 654, eller 14,21 % av befolkningen (hela befolkningen: 18 681 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 091, eller 5,27 % av befolkningen (hela befolkningen: 20 711 den 31 december 2002).^[23]

Bakgrund den 31 december 2016	Antal	Andel	Varav män	Kvinnor
Utrikes födda	2 314	12,39 %	1 245	1 069
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar	340	1,82 %	194	146
Inrikes födda med en inrikes född förälder	859	5,12 %	449	410
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar	15 168	81,19 %	7 719	7 449

Invånare efter födelseland

Denna tabell redovisar födelseland för Kramfors kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.^[24]

Födelseland 31 december 2016^[24]
Nr	Land/världsdel	Antal	Andel	Andel i hela riket
1	Sverige	&&&&&&&&&&016367.&&&&&016 367	87,61 %	82,15 %
2	Finland	&&&&&&&&&&&&0364.&&&&&0364	1,95 %	1,54 %
3	Syrien	&&&&&&&&&&&&0334.&&&&&0334	1,79 %	1,49 %
4	Eritrea	&&&&&&&&&&&&0329.&&&&&0329	1,76 %	0,35 %
5	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0180.&&&&&0180	0,96 %	2,07 %
6	Tyskland	&&&&&&&&&&&&0156.&&&&&0156	0,84 %	0,50 %
7	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0153.&&&&&0153	0,82 %	0,96 %
8	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0139.&&&&&0139	0,74 %	2,09 %
9	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&084.&&&&&084	0,45 %	0,72 %
10	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&&073.&&&&&073	0,39 %	0,35 %
11	Somalia	&&&&&&&&&&&&&070.&&&&&070	0,37 %	0,64 %
12	Thailand	&&&&&&&&&&&&&061.&&&&&061	0,33 %	0,40 %
13	Sydamerika	&&&&&&&&&&&&&056.&&&&&056	0,30 %	0,70 %
14	Turkiet	&&&&&&&&&&&&&051.&&&&&051	0,27 %	0,47 %
15	Iran	&&&&&&&&&&&&&041.&&&&&041	0,22 %	0,71 %
16	Norge	&&&&&&&&&&&&&038.&&&&&038	0,20 %	0,42 %
16	Polen	&&&&&&&&&&&&&038.&&&&&038	0,20 %	0,89 %
18	Irak	&&&&&&&&&&&&&037.&&&&&037	0,20 %	1,35 %
19	Nordamerika	&&&&&&&&&&&&&032.&&&&&032	0,17 %	0,37 %
20	Danmark	&&&&&&&&&&&&&030.&&&&&030	0,16 %	0,41 %
21	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&&&017.&&&&&017	0,09 %	0,67 %
22	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&&&015.&&&&&015	0,08 %	0,58 %
23	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06	0,03 %	0,06 %
24	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05	0,03 %	0,01 %
25	Island	&&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03	0,02 %	0,06 %
26	Oceanien	&&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02	0,01 %	0,06 %

Utländska medborgare

Den 31 december 2016 hade 1 599 invånare (8,56 %), varav 896 män och 703 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.^[25]

Kultur

Kulturarv

Området Höga kusten (från och med 2000 på UNESCOS:s världsarvslista) ligger till största delen inom Kramfors kommun. I Nordingrå, som ligger inom Höga Kusten, ligger bland annat Mannaminne, en museiby bestående av ett 50-tal hus som bygger på olika teman.

Det finns tre fornborgar i kommunen, dessa är också Ångermanlands enda fornborgar som är antikvariskt bedömda att vara en (fast) fornlämning.

Kommunvapen

Blasonering: I fält av silver en blå, genomgående bro i ett spann och däröver en blå fläkt kråka, med beväring av guld, därest dylik skall komma till användning.

Kramfors kommunvapen skapades för Kramfors stad inför dess bildande 1947. Fågeln är tagen ur ett sockensigill från 1600-talet och brospannet syftar på Sandöbron.

Inför och efter den nya kommunens bildande diskuterades vapenfrågan länge. Det fanns flera konkurrerande vapen och en viss opposition mot "kråkan" förelåg. Dock registrerades stadsvapnet för kommunen i PRV år 1984.

Vänorter

Lappajärvi, Finland ^[26]

Se även

Personer med anknytning till Kramfors kommun

Källor

Kommunens statistiksammanställning "Fakta i fickformat 2004"
Resehandboken "Höga Kusten"

Noter

^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Härnösands tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ ”SFS 2018:2068 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2018/2000-2099/d_3478843-sfs-2018_2068-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023.
^ [a b] ”Kramfors - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kramfors. Läst 30 september 2022.
^ ”Natur”. www.kramfors.se. https://www.kramfors.se/se--gora/visit-kramfors/besoksmal/natur.html. Läst 30 september 2022.
^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 30 september 2022.
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Klart vilka som ska styra i Kramfors kommun”. SVT Nyheter. 14 november 2018. https://www.svt.se/nyheter/val2018/klart-vilka-som-ska-styra-i-kramfors-kommun. Läst 29 september 2022.
^ ”Kommunstyrelsen”. www.kramfors.se. https://www.kramfors.se/kommun--demokrati/politik-och-demokrati/kommunstyrelsen.html. Läst 29 september 2022.
^ ”Nämnder”. www.kramfors.se. https://www.kramfors.se/kommun--demokrati/politik-och-demokrati/namnder.html. Läst 29 september 2022.
^ [a b] ”Välfärdsnämnden”. www.kramfors.se. https://www.kramfors.se/kommun--demokrati/politik-och-demokrati/namnder/valfardsnamnden.html. Läst 29 september 2022.
^ [a b] ”Bildningsnämnden”. www.kramfors.se. https://www.kramfors.se/kommun--demokrati/politik-och-demokrati/namnder/bildningsnamnden.html. Läst 29 september 2022.
^ [a b] ”Produktionsnämnden”. www.kramfors.se. https://www.kramfors.se/kommun--demokrati/politik-och-demokrati/namnder/produktionsnamnden.html. Läst 29 september 2022.
^ [a b] ”Överförmyndarnämnden”. www.kramfors.se. https://www.kramfors.se/kommun--demokrati/politik-och-demokrati/namnder/overformyndarnamnden.html. Läst 29 september 2022.
^ [a b] ”Valnämnd”. www.kramfors.se. https://www.kramfors.se/kommun--demokrati/politik-och-demokrati/namnder/valnamnden.html. Läst 29 september 2022.
^ [a b c d] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 21 mars 2017.
^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 21 mars 2017.
^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2016” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/utrikes-fodda-efter-lan-kommun-och-fodelseland-31-december/. Läst 23 mars 2017.
^ ”Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/UtlmedbTotNK/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 21 mars 2017.
^ ”Lappajärvellä vieraita kummikunnasta” (på finska). Järviseudun Sanomat: s. 16. 22 februari 1991.

Externa länkar

kommunens webbplats
Wikimedia Commons har media som rör Kramfors kommun.
Bilder & media

[b2589a8c77953393abf3cf51ede6160462ae3a52-1] Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.^{[källa från Wikidata]}

[a39278c0e7610a8adc66d744b76af930ba1cae16-2] [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-3] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-4] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-5] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[8cc62ae7e45544893dd9771ca86feba667a11fdf-6] Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[7] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[8] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Härnösands tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[9] ”SFS 2018:2068 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2018/2000-2099/d_3478843-sfs-2018_2068-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023.

[:5-10] [a b] ”Kramfors - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kramfors. Läst 30 september 2022.

[11] ”Natur”. www.kramfors.se. https://www.kramfors.se/se--gora/visit-kramfors/besoksmal/natur.html. Läst 30 september 2022.

[12] ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 30 september 2022.

[13] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[14] ”Klart vilka som ska styra i Kramfors kommun”. SVT Nyheter. 14 november 2018. https://www.svt.se/nyheter/val2018/klart-vilka-som-ska-styra-i-kramfors-kommun. Läst 29 september 2022.

[15] ”Kommunstyrelsen”. www.kramfors.se. https://www.kramfors.se/kommun--demokrati/politik-och-demokrati/kommunstyrelsen.html. Läst 29 september 2022.

[16] ”Nämnder”. www.kramfors.se. https://www.kramfors.se/kommun--demokrati/politik-och-demokrati/namnder.html. Läst 29 september 2022.

[:0-17] [a b] ”Välfärdsnämnden”. www.kramfors.se. https://www.kramfors.se/kommun--demokrati/politik-och-demokrati/namnder/valfardsnamnden.html. Läst 29 september 2022.

[:1-18] [a b] ”Bildningsnämnden”. www.kramfors.se. https://www.kramfors.se/kommun--demokrati/politik-och-demokrati/namnder/bildningsnamnden.html. Läst 29 september 2022.

[:2-19] [a b] ”Produktionsnämnden”. www.kramfors.se. https://www.kramfors.se/kommun--demokrati/politik-och-demokrati/namnder/produktionsnamnden.html. Läst 29 september 2022.

[:3-20] [a b] ”Överförmyndarnämnden”. www.kramfors.se. https://www.kramfors.se/kommun--demokrati/politik-och-demokrati/namnder/overformyndarnamnden.html. Läst 29 september 2022.

[:4-21] [a b] ”Valnämnd”. www.kramfors.se. https://www.kramfors.se/kommun--demokrati/politik-och-demokrati/namnder/valnamnden.html. Läst 29 september 2022.

[SCBCivÅldKön-22] [a b c d] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 21 mars 2017.

[23] ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 21 mars 2017.

[Scbfödelseland-24] [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2016” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/utrikes-fodda-efter-lan-kommun-och-fodelseland-31-december/. Läst 23 mars 2017.

[25] ”Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/UtlmedbTotNK/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 21 mars 2017.

[26] ”Lappajärvellä vieraita kummikunnasta” (på finska). Järviseudun Sanomat: s. 16. 22 februari 1991.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]

[25]

[26]

Navigation

Navigering

Temaportaler