Kramfors kommun
| Kramfors kommun Kommun | |
 (c) Tone Bjerkli, CC BY 3.0 Centrala Kramfors | |
| Slogan | Med Höga kusten |
|---|---|
 Kramfors kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Ångermanland |
| Län | Västernorrlands län |
| Centralort | Kramfors |
| Inrättad | 1 januari 1971[1] |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 17 604 ()[2] |
| Areal | 2 890,73 kvadratkilometer ()[3] |
| - därav land | 1 694,63 kvadratkilometer[3] |
| - därav vatten | 1 196,1 kvadratkilometer[3] |
| Bef.täthet | 10,39 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 62°55′56″N 17°46′38″Ö / 62.932166666667°N 17.777166666667°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Ångermanlands domkrets (–) Härnösands domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-2429[4] |
| Anställda | 2 575 ()[5] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 2282[6] |
| GeoNames | 2699393 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Kramfors kommun är en kommun i Västernorrlands län. Centralort är Kramfors som också är kommunens största tätort.
De östra delarna av kommunen är en del av Höga kusten. Kustlinjen karakteriseras av djupa fjärdar, vilka sträcker sig flera mil in i landet. Öarna har branta stränder som kan vara över 200 m höga. Genom kommunen flyter Ångermanälven och området väster om Ångermanälven präglas av skogklädd moränmark. Skogsindustrin dominerande tidigare det lokala näringslivet men i och med Folksams etablering i kommunen har näringslivet allt mer kommit att präglas av tjänstesektorn.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit negativ. Kommunen har en lång tradition av socialdemokratiskt styre och partiet hade egen majoritet fram till 1998 då man tappade den egna majoriteten. Istället bildades en koalition med Vänsterpartiet och partiet kunde således fortsätta vid makten fram till valet 2022.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna Bjärtrå, Dal, Gudmundrå, Nora, Nordingrå, Skog, Styrnäs, Torsåker, Ullånger, Vibyggerå och Ytterlännäs. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Den 1 maj 1885 inrättades Nylands municipalsamhälle i Ytterlännäs landskommun och den 7 juni 1889 inrättades Kramfors municipalsamhälle i Gudmundrå landskommun. Kramfors municipalsamhälle upplöstes dock vid årsskiftet 1946/1947 då Kramfors stad bildades genom ombildning av hela landskommunen.
Vid kommunreformen 1952 bildades i området ett antal "storkommuner": Bjärtrå (oförändrad), Boteå (av Boteå, Styrnäs, Sånga och Överlännäs), Noraström (av Nora och Skog), Nordingrå (oförändrad), Ullånger (av Ullånger och Vibyggerå) och Ytterlännäs (av Dal, Torsåker och Ytterlännäs). Den fem år tidigare bildade Kramfors stad berördes inte av den indelningsrefomen.
Kramfors kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Kramfors stad. Samtidigt med detta upplöstes Nylands municipalsamhälle, ett av landets sista municipalsamhällen. 1974 införlivades kommunerna Bjärtrå, Noraström, Nordingrå, Ullånger och Ytterlännäs samt en del ur Boteå kommun (Styrnäs församling).[7]
Kommunen ingick från bildandet till 25 februari 2002 i Härnösands domsaga och ingår sen dess i Ångermanlands domsaga.[8]
Kommunen ingår sedan 2019 i Förvaltningsområdet för finska. [9]
Geografi
Kommunen är belägen i Ådalen i de östra delarna av landskapet Ångermanland med Höga kusten och Bottenhavet i öster. Från nordväst till sydväst rinner Ångermanälven. I söder gränsar kommunen till Härnösands kommun, i väster till Sollefteå kommun och i norr till Örnsköldsviks kommun, alla i Västernorrlands län.
Topografi och hydrografi
De östra delarna av kommunen är en del av Höga kusten och har en kraftigt bruten relief. Kustlinjen karakteriseras av djupa fjärdar, vilka sträcker sig flera mil in i landet. Öarna har branta stränder som kan vara över 200 m höga. Ångermanälven mynnar i en av fjärdarna och har ett delta norr om tätorten Kramfors. Området som utgör kommunen har Sveriges kraftigaste landhöjning och vid Skuleberget når högsta kustlinjen 285 meter över havet. Landhöjningen har medfört att kalottberg har bildats och vågsvallet har bidragit till nästan vegetationsfria klapperstensbårder under de skogklädda topparna. Flera sydliga växtarter har sin nordgräns på några sydvästsluttningar. Skogklädd moränmark med en del bergsområden präglar området väster om Ångermanälven.[10]
I en av fjärdarna mynnar Ångermanälven med ett delta norr om tätorten Kramfors.
Naturskydd
Skuleskogens nationalpark löper över kommunerna Kramfors och Örnsköldsvik. Nationalparken skapades 1984 i syfte att "bevara ett starkt kuperat kustnära skogs- och hällmarksområde, så att växligheten och djurlivet skulle få utvecklas fritt". I nationalparken växer arter som fjälltorta, fjällklynne, björnbrott, fjällskära, fjällnejlika och långskägg.[11]
År 2022 fanns också 37 naturreservat i Kramfors kommun, varav 15 var en del av världsarvet Höga kusten.[12]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i de 10 församlingarna:
Från 2016 indelas kommunen istället i 11 distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[13]
Tätorter
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det tolv tätorter i Kramfors kommun.
| Nr | Tätort | Folkmängd |
|---|---|---|
| 1 | Kramfors | 6 582 |
| 2 | Bollstabruk | 1 883 |
| 3 | Nyland | 892 |
| 4 | Ullånger | 768 |
| 5 | Docksta | 401 |
| 6 | Lunde | 365 |
| 7 | Lugnvik | 332 |
| 8 | Klockestrand | 327 |
| 9 | Sandslån | 313 |
| 10 | Nordingrå | 282 |
| 11 | Mjällom | 243 |
| 12 | Herrskog | 211 |
Centralorten är i fet stil.
Styre och politik
Styre
Kommunen har en lång tradition av socialdemokratiskt styre och partiet hade egen majoritet fram till 1998 då man tappade den egna majoriteten. Istället bildades en koalition med Vänsterpartiet och partiet kunde således fortsätta vid makten fram till valet 2022.[14]
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2022–2024 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Peter Hedberg |
| Förste vice ordförande | S | Susanne Viklund |
| Andre vice ordförande | C | Peder Svensson |
Mandatfördelning 1970–2022
| Valår | V | S | MP | APK | ÖVR | SD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 6 | 26 | 6 | 2 | 1 |
| 41 | 92,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 6 | 33 | 1 | 16 | 1 | 1 | 3 |
| 61 | 93,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 3 | 32 | 2 | 17 | 2 | 1 | 4 |
| 61 | 93,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 4 | 33 | 1 | 16 | 2 | 1 | 4 |
| 61 | 92,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 5 | 35 | 15 | 1 | 5 |
| 61 | 92,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 5 | 33 | 1 | 13 | 2 | 1 | 6 |
| 61 | 91,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 5 | 32 | 3 | 12 | 2 | 2 | 5 |
| 61 | 87,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 5 | 31 | 2 | 12 | 2 | 3 | 6 |
| 61 | 86,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 5 | 33 | 3 | 12 | 1 | 1 | 6 |
| 61 | 86,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 9 | 28 | 2 | 11 | 2 | 3 | 6 |
| 61 | 80,49 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 5 | 20 | 1 | 8 | 2 | 2 | 3 |
| 41 | 78,30 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 4 | 19 | 1 | 8 | 2 | 2 | 5 |
| 41 | 79,04 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 4 | 20 | 2 | 1 | 7 | 1 | 1 | 5 |
| 41 | 81,44 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 4 | 20 | 1 | 3 | 7 | 1 | 1 | 4 |
| 41 | 82,43 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 6 | 17 | 5 | 8 | 1 | 1 | 3 |
| 41 | 83,48 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 4 | 18 | 7 | 6 | 2 | 4 |
| 41 | 79,93 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse
Kommunstyrelsen utgörs av 15 ledamöter. Mandatperioden 2018–2026 är Malin Svanholm (S) kommunstyrelsens ordförande.[15] Kommunstyrelsens vice ordförande är Jon Björkman (V).
Övriga nämnder
I kommunen finns totalt fem nämnder.[16] Dess presidium presenteras nedan och avser mandatperioden 2022–2026.
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | Antal ledamöter | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Välfärdsnämnden | S | Carl-Gunnar Krooks[17] | V | Anette Agrell | 13[17] |
| Bildningsnämnden | S | Thomas Näsholm[18] | S | Ulrike Schwinn | 13[18] |
| Produktionsnämnden | S | Rainor Melander[19] | V | Karin Högström | 9[19] |
| Överförmyndarnämnden | S | Krister Asplund[20] | V | Ingmari Georgsson | 5[20] |
| Valnämnden | S | Susanne Viklund[21] | S | Tommy Swärdh | 5[21] |
Vänorter
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Skogsindustrin dominerande tidigare det lokala näringslivet. I början av 2020-talet representerades den av säck- och kraftpapperstillverkaren Mondi Dynäs AB och SCA Timber AB, men dominerade inte näringslivet längre. Istället var fler sysselsatta inom verkstadsindustrin där tyngdpunkten låg på små och medelstora företag, och största företaget har Nordhydraulic AB. Skoindustrin i kommunen har gamla anor och i början av 2020-talet återstod en fabrik. Men samtidigt som både skogs- och skoindustrin fått minskad betydelse har tjänstesektorn utvecklats vilket främst kan härledas till Folksams etablering.[10]
Infrastruktur
Transporter
Från söder mot nordöst genomkorsas kommunen av E4 med Högakustenbron i söder. Högakustenbron, som är Sveriges längsta hängbro och dessutom en av världens längsta, sträcker sig över Ångermanälven mellan Kramfors och Härnösands kommuner. Riksväg 90 sträcker sig genom kommunen från söder mot nordväst. I Lunde avtar länsväg 332 åt öster och från denna avtar länsväg 334 åt norr. Vid Hallstahammar och Bollstabruk vägarna 90 och 334 av länsväg 333. Från söder mot norr genomkorsas kommunen av Ådalsbanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg med stopp i Kramfors samt Norrtågs regiontåg mellan Sundsvall och Umeå med stopp även vid Höga Kusten Airport.
I Lunde ligger också stora Sandöbron som invigdes 1943 efter att den tragiskt rasat 31 augusti 1939 med 18 människors död som följd. Bron var till 1964 världens största i sitt slag.
Befolkning
Demografi
Statistik
| Kramfors kommun | |
 Kung Carl XVI Gustaf inviger Botniabanan i Kramfors (2010). | |
| Civilstånd | |
|---|---|
| Ogifta | |
| Antal (Andel) | 9 045 st (48,42 %) varav 5 106 män och 3 939 kvinnor |
| Gifta | |
| Antal (Andel) | 6 452 st (34,54 %) varav 3 248 män och 3 204 kvinnor |
| Skilda | |
| Antal (Andel) | 1 923 st (10,29 %) varav 936 män och 987 kvinnor |
| Änkor/Änklingar | |
| Antal (Andel) | 1 261 st (6,75 %) varav 317 män och 944 kvinnor |
| Könsfördelning | |
| Män | 9 607 st (51,43 %) |
| Kvinnor | 9 074 st (48,57 %) |
| Åldersfördelning | |
| 0–14 år | 2 599 st (13,91 %) varav 1 337 män och 1 262 kvinnor |
| 15–24 år | 1 927 st (10,32 %) varav 1 049 män och 878 kvinnor |
| 25–54 år | 6 135 st (32,84 %) varav 3 222 män och 2 913 kvinnor |
| 55–64 år | 2 744 st (14,59 %) varav 1 422 män och 1 322 kvinnor |
| 65+ år | 5 276 st (28,24 %) varav 2 577 män och 2 699 kvinnor |
| Uppgifterna avser förhållandena den 31 december 2016 enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. Källa: [23] | |
Befolkningsutveckling
Kommunen har 17 604 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 135:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Kramfors kommun 1970–2020[23] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 29 005 | |||
| 1975 | 27 892 | |||
| 1980 | 26 611 | |||
| 1985 | 25 223 | |||
| 1990 | 24 555 | |||
| 1995 | 23 449 | |||
| 2000 | 21 382 | |||
| 2005 | 20 107 | |||
| 2010 | 18 911 | |||
| 2015 | 18 359 | |||
| 2020 | 18 133 | |||
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. Kramfors kommun utökades den 1 januari 1974. Siffran för 1970 avser befolkningen för kommunens nuvarande område. | ||||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 654, eller 14,21 % av befolkningen (hela befolkningen: 18 681 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 091, eller 5,27 % av befolkningen (hela befolkningen: 20 711 den 31 december 2002).[24]
| Bakgrund den 31 december 2016 | Antal | Andel | Varav män | Kvinnor |
|---|---|---|---|---|
| Utrikes födda | 2 314 | 12,39 % | 1 245 | 1 069 |
| Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar | 340 | 1,82 % | 194 | 146 |
| Inrikes födda med en inrikes född förälder | 859 | 5,12 % | 449 | 410 |
| Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar | 15 168 | 81,19 % | 7 719 | 7 449 |
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Denna tabell redovisar födelseland för Kramfors kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[25]
| Födelseland 31 december 2016[25] | ||||
|---|---|---|---|---|
| Nr | Land/världsdel | Antal | Andel | Andel i hela riket |
| 1 |  Sverige | 16 367 | 87,61 % | 82,15 % |
| 2 |  Finland | 364 | 1,95 % | 1,54 % |
| 3 |  Syrien | 334 | 1,79 % | 1,49 % |
| 4 |  Eritrea | 329 | 1,76 % | 0,35 % |
| 5 |  Europeiska unionen: Övriga länder | 180 | 0,96 % | 2,07 % |
| 6 |  Tyskland | 156 | 0,84 % | 0,50 % |
| 7 | Afrika: Övriga länder | 153 | 0,82 % | 0,96 % |
| 8 | Asien: Övriga länder | 139 | 0,74 % | 2,09 % |
| 9 | Europa utom EU: Övriga länder | 84 | 0,45 % | 0,72 % |
| 10 |  Afghanistan | 73 | 0,39 % | 0,35 % |
| 11 |  Somalia | 70 | 0,37 % | 0,64 % |
| 12 |  Thailand | 61 | 0,33 % | 0,40 % |
| 13 | Sydamerika | 56 | 0,30 % | 0,70 % |
| 14 |  Turkiet | 51 | 0,27 % | 0,47 % |
| 15 |  Iran | 41 | 0,22 % | 0,71 % |
| 16 |  Norge | 38 | 0,20 % | 0,42 % |
| 16 |  Polen | 38 | 0,20 % | 0,89 % |
| 18 |  Irak | 37 | 0,20 % | 1,35 % |
| 19 | Nordamerika | 32 | 0,17 % | 0,37 % |
| 20 |  Danmark | 30 | 0,16 % | 0,41 % |
| 21 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 17 | 0,09 % | 0,67 % |
| 22 |  Bosnien och Hercegovina | 15 | 0,08 % | 0,58 % |
| 23 |  Sovjetunionen | 6 | 0,03 % | 0,06 % |
| 24 | Okänt födelseland | 5 | 0,03 % | 0,01 % |
| 25 |  Island | 3 | 0,02 % | 0,06 % |
| 26 | Oceanien | 2 | 0,01 % | 0,06 % |
Utländska medborgare
Den 31 december 2016 hade 1 599 invånare (8,56 %), varav 896 män och 703 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[26]
Kultur
Kulturarv
Området Höga kusten (från och med 2000 på UNESCOS:s världsarvslista) ligger till största delen inom Kramfors kommun. I Nordingrå, som ligger inom Höga Kusten, ligger bland annat Mannaminne, en museiby bestående av ett 50-tal hus som bygger på olika teman.
Det finns tre fornborgar i kommunen, dessa är också Ångermanlands enda fornborgar som är antikvariskt bedömda att vara en (fast) fornlämning.
Kommunvapen
Blasonering: I fält av silver en blå, genomgående bro i ett spann och däröver en blå fläkt kråka, med beväring av guld, därest dylik skall komma till användning.
Kramfors kommunvapen skapades för Kramfors stad inför dess bildande 1947. Fågeln är tagen ur ett sockensigill från 1600-talet och brospannet syftar på Sandöbron.
Inför och efter den nya kommunens bildande diskuterades vapenfrågan länge. Det fanns flera konkurrerande vapen och en viss opposition mot "kråkan" förelåg. Dock registrerades stadsvapnet för kommunen i PRV år 1984.
Se även
- Personer med anknytning till Kramfors kommun
- Kramfors Kommunhus Aktiebolag
Källor
- Kommunens statistiksammanställning "Fakta i fickformat 2004"
- Resehandboken "Höga Kusten"
Noter
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Härnösands tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”SFS 2018:2068 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2018/2000-2099/d_3478843-sfs-2018_2068-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023.
- ^ [a b] ”Kramfors - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kramfors. Läst 30 september 2022.
- ^ ”Natur”. www.kramfors.se. https://www.kramfors.se/se--gora/visit-kramfors/besoksmal/natur.html. Läst 30 september 2022.
- ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 30 september 2022.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Klart vilka som ska styra i Kramfors kommun”. SVT Nyheter. 14 november 2018. https://www.svt.se/nyheter/val2018/klart-vilka-som-ska-styra-i-kramfors-kommun. Läst 29 september 2022.
- ^ ”Kommunstyrelsen”. www.kramfors.se. https://www.kramfors.se/kommun--demokrati/politik-och-demokrati/kommunstyrelsen.html. Läst 1 juni 2024.
- ^ ”Nämnder”. www.kramfors.se. https://www.kramfors.se/kommun--demokrati/politik-och-demokrati/namnder.html. Läst 29 september 2022.
- ^ [a b] ”Välfärdsnämnden”. www.kramfors.se. https://politiker.kramfors.se/BoardRepresentatives.aspx?boardid=65. Läst 1 juni 2024.
- ^ [a b] ”Bildningsnämnden”. www.kramfors.se. https://politiker.kramfors.se/BoardRepresentatives.aspx?boardid=93. Läst 1 juni 2024.
- ^ [a b] ”Produktionsnämnden”. www.kramfors.se. https://politiker.kramfors.se/BoardRepresentatives.aspx?boardid=88. Läst 1 juni 2024.
- ^ [a b] ”Överförmyndarnämnden”. www.kramfors.se. https://politiker.kramfors.se/BoardRepresentatives.aspx?boardid=84. Läst 1 juni 2024.
- ^ [a b] ”Valnämnd”. www.kramfors.se. https://politiker.kramfors.se/BoardRepresentatives.aspx?boardid=94. Läst 1 juni 2024.
- ^ ”Lappajärvellä vieraita kummikunnasta” (på finska). Järviseudun Sanomat: s. 16. 22 februari 1991.
- ^ [a b] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 21 mars 2017.
- ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 21 mars 2017.
- ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2016” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/utrikes-fodda-efter-lan-kommun-och-fodelseland-31-december/. Läst 23 mars 2017.
- ^ ”Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/UtlmedbTotNK/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 21 mars 2017.
Externa länkar
- kommunens webbplats
Wikimedia Commons har media som rör Kramfors kommun.
| ||||||||||||||||
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Kramfors kommun
World file:
120.70496653680227439 0 0 -120.70496653680227439 1904206.34611302893608809
9152791.7461374644190073
.svg)
Författare/Upphovsman: Marmelad
, Licens: CC BY-SA 2.5
See about CoA blazoning: [Expand]
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0
Författare/Upphovsman: Leojth, Licens: CC BY-SA 3.0
Kung Carl XVI Gustaf inviger Botniabanan i Kramfors.
.svg){kind=link}
