Kramfors kommun

Kramfors kommun
Kommun
(c) Tone Bjerkli, CC BY 3.0
Centrala Kramfors
SloganMed Höga kusten
Kommunens vapen.
Kramfors kommunvapen
LandSverige
LandskapÅngermanland
LänVästernorrlands län
CentralortKramfors
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd17 631 ()[2]
Areal2 890,73 kvadratkilometer ()[3]
- därav land1 694,63 kvadratkilometer[3]
- därav vatten1 196,1 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet10,40 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater62°55′56″N 17°46′38″Ö / 62.932166666667°N 17.777166666667°Ö / 62.932166666667; 17.777166666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsÅngermanlands domkrets (–)
Härnösands domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2429[4]
Anställda2 575 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2282[6]
GeoNames2699393
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kramfors kommun är en kommun i Västernorrlands län. Centralort är Kramfors som också är kommunens största tätort.

De östra delarna av kommunen är en del av Höga kusten. Kustlinjen karakteriseras av djupa fjärdar, vilka sträcker sig flera mil in i landet. Öarna har branta stränder som kan vara över 200 m höga. Genom kommunen flyter Ångermanälven och området väster om Ångermanälven präglas av skogklädd moränmark. Skogsindustrin dominerande tidigare det lokala näringslivet men i och med Folksams etablering i kommunen har näringslivet allt mer kommit att präglas av tjänstesektorn.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit negativ. Kommunen har en lång tradition av socialdemokratiskt styre och partiet hade egen majoritet fram till 1998 då man tappade den egna majoriteten. Istället bildades en koalition med Vänsterpartiet och partiet kunde således fortsätta vid makten fram till valet 2022.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna Bjärtrå, Dal, Gudmundrå, Nora, Nordingrå, Skog, Styrnäs, Torsåker, Ullånger, Vibyggerå och Ytterlännäs. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Den 1 maj 1885 inrättades Nylands municipalsamhälle i Ytterlännäs landskommun och den 7 juni 1889 inrättades Kramfors municipalsamhälle i Gudmundrå landskommun. Kramfors municipalsamhälle upplöstes dock vid årsskiftet 1946/1947 då Kramfors stad bildades genom ombildning av hela landskommunen.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området ett antal "storkommuner": Bjärtrå (oförändrad), Boteå (av Boteå, Styrnäs, Sånga och Överlännäs), Noraström (av Nora och Skog), Nordingrå (oförändrad), Ullånger (av Ullånger och Vibyggerå) och Ytterlännäs (av Dal, Torsåker och Ytterlännäs). Den fem år tidigare bildade Kramfors stad berördes inte av den indelningsrefomen.

Kramfors kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Kramfors stad. Samtidigt med detta upplöstes Nylands municipalsamhälle, ett av landets sista municipalsamhällen. 1974 införlivades kommunerna Bjärtrå, Noraström, Nordingrå, Ullånger och Ytterlännäs samt en del ur Boteå kommun (Styrnäs församling).[7]

Kommunen ingick från bildandet till 25 februari 2002 i Härnösands domsaga och ingår sen dess i Ångermanlands domsaga.[8]

Kommunen ingår sedan 2019 i Förvaltningsområdet för finska. [9]

Geografi

Kommunen är belägen i Ådalen i de östra delarna av landskapet Ångermanland med Höga kusten och Bottenhavet i öster. Från nordväst till sydväst rinner Ångermanälven. I söder gränsar kommunen till Härnösands kommun, i väster till Sollefteå kommun och i norr till Örnsköldsviks kommun, alla i Västernorrlands län.

Topografi och hydrografi

De östra delarna av kommunen är en del av Höga kusten och har en kraftigt bruten relief. Kustlinjen karakteriseras av djupa fjärdar, vilka sträcker sig flera mil in i landet. Öarna har branta stränder som kan vara över 200 m höga. Ångermanälven mynnar i en av fjärdarna och har ett delta norr om tätorten Kramfors. Området som utgör kommunen har Sveriges kraftigaste landhöjning och vid Skuleberget når högsta kustlinjen 285 meter över havet. Landhöjningen har medfört att kalottberg har bildats och vågsvallet har bidragit till nästan vegetationsfria klapperstensbårder under de skogklädda topparna. Flera sydliga växtarter har sin nordgräns på några sydvästsluttningar. Skogklädd moränmark med en del bergsområden präglar området väster om Ångermanälven.[10]

I en av fjärdarna mynnar Ångermanälven med ett delta norr om tätorten Kramfors.

Naturskydd

Skuleskogens nationalpark löper över kommunerna Kramfors och Örnsköldsvik. Nationalparken skapades 1984 i syfte att "bevara ett starkt kuperat kustnära skogs- och hällmarksområde, så att växligheten och djurlivet skulle få utvecklas fritt". I nationalparken växer arter som fjälltorta, fjällklynne, björnbrott, fjällskära, fjällnejlika och långskägg.[11]

År 2022 fanns också 37 naturreservat i Kramfors kommun, varav 15 var en del av världsarvet Höga kusten.[12]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i de 10 församlingarna:

(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distrikt (socknar) inom Kramfors kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 11 distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[13]

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det tolv tätorter i Kramfors kommun.

NrTätortFolkmängd
1Kramfors&&&&&&&&&&&06582.&&&&&06 582
2Bollstabruk&&&&&&&&&&&01883.&&&&&01 883
3Nyland&&&&&&&&&&&&0892.&&&&&0892
4Ullånger&&&&&&&&&&&&0768.&&&&&0768
5Docksta&&&&&&&&&&&&0401.&&&&&0401
6Lunde&&&&&&&&&&&&0365.&&&&&0365
7Lugnvik&&&&&&&&&&&&0332.&&&&&0332
8Klockestrand&&&&&&&&&&&&0327.&&&&&0327
9Sandslån&&&&&&&&&&&&0313.&&&&&0313
10Nordingrå&&&&&&&&&&&&0282.&&&&&0282
11Mjällom&&&&&&&&&&&&0243.&&&&&0243
12Herrskog&&&&&&&&&&&&0211.&&&&&0211

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik

Kommunen har en lång tradition av socialdemokratiskt styre och partiet hade egen majoritet fram till 1998 då man tappade den egna majoriteten. Istället bildades en koalition med Vänsterpartiet och partiet kunde således fortsätta vid makten fram till valet 2022.[14]

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2018–2020
OrdförandeSPeter Hedberg
Förste vice ordförandeVEva Tånneryd
Andre vice ordförandeCClyde Lindström

Mandatfördelning i Kramfors kommun, valen 1970–2018

ValårVSMPAPKÖVRSDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970626621
62662
4192,5
347
1973633116113
633163
6193,7
56
1976332217214
332174
6193,6
5110
1979433116214
433164
6192,7
4615
19825351515
535155
6192,5
4318
1985533113216
533136
6191,1
4516
1988532312225
5323125
6187,3
3823
1991531212236
5311236
6186,2
3922
1994533312116
5333126
6186,5
3229
1998928211236
9281136
6180,49
3130
200252018223
5208223
4178,30
1922
200641918225
4198225
4179,04
2417
2010420217115
420275
4181,44
2318
2014420137114
420374
4182,43
2318
201861758113
617583
4183,48
2120
  • Övriga 1973 var Ådalsfolket.
  • Övriga 1976 var Arbetarfolket - Kommunisterna (1), Ådalsfolket (1).
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen utgörs av 15 ledamöter. Mandatperioden 2018–2022 är Malin Svanholm (S) kommunstyrelsens ordförande.[15] Kommunstyrelsens vice ordförande är Jon Björkman (V).

Övriga nämnder

I kommunen finns totalt fem nämnder.[16] Dess presidium presenteras nedan och avser mandatperioden 2018–2022.

NämndOrdförandeVice ordförandeAntal ledamöter
VälfärdsnämndenSGudrun Sjödin[17]VAnette Agrell13[17]
BildningsnämndenSThomas Näsholm[18]VPetra Ödling13[18]
ProduktionsnämndenSRainor Melander[19]VCamilla Öhresten9[19]
ÖverförmyndarnämndenSMalin Åhman[20]VIngmari Georgsson5[20]
ValnämndenSSusanne Viklund[21]VIngmari Georgsson5[21]

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Skogsindustrin dominerande tidigare det lokala näringslivet. I början av 2020-talet representerades den av säck- och kraftpapperstillverkaren Mondi Dynäs AB och SCA Timber AB, men dominerade inte näringslivet längre. Istället var fler sysselsatta inom verkstadsindustrin där tyngdpunkten låg på små och medelstora företag, och största företaget har Nordhydraulic AB. Skoindustrin i komminen har gamla anor och i början av 2020-talet återstod en fabrik. Men samtidigt som både skogs- och skoindustrin fått minskad betydelse har tjänstesektorn utvecklats vilket främst kan härledas till Folksams etablering.[10]

Infrastruktur

Från söder mot nordöst genomkorsas kommunen av E4 med Högakustenbron i söder. Högakustenbron, som är Sveriges längsta hängbro och dessutom en av världens längsta, sträcker sig över Ångermanälven mellan Kramfors och Härnösands kommuner. Riksväg 90 sträcker sig genom kommunen från söder mot nordväst. I Lunde avtar länsväg 332 åt öster och från denna avtar länsväg 334 åt norr. Vid Hallstahammar och Bollstabruk vägarna 90 och 334 av länsväg 333. Från söder mot norr genomkorsas kommunen av Ådalsbanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg med stopp i Kramfors samt Norrtågs regiontåg mellan Sundsvall och Umeå med stopp även vid Höga Kusten Airport.

I Lunde ligger också stora Sandöbron som invigdes 1943 efter att den tragiskt rasat 31 augusti 1939 med 18 människors död som följd. Bron var till 1964 världens största i sitt slag.

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 17 631 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 135:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Kramfors kommun 1970–2020[22]
ÅrFolkmängd
1970
 
29 005
1975
 
27 892
1980
 
26 611
1985
 
25 223
1990
 
24 555
1995
 
23 449
2000
 
21 382
2005
 
20 107
2010
 
18 911
2015
 
18 359
2020
 
18 133
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.
Kramfors kommun utökades den 1 januari 1974. Siffran för 1970 avser befolkningen för kommunens nuvarande område.

Civilstånd

Den 31 december 2016 fördelades Kramfors kommuns befolkning på följande sätt i avseende på civilstånd:[22]

Civilstånd 31 december 2016AntalAndelVarav mänKvinnor
Ogifta9 04548,42 %5 1063 939
Gifta6 45234,54 %3 2483 204
Skilda1 92310,29 %936987
Änkor/änklingar1 2616,75 %317944

Könsfördelning

Den 31 december 2016 fördelades Kramfors kommuns befolkning på följande sätt med avseende på kön:[22]

  • Män: 9 607; 51,43 %.
  • Kvinnor: 9 074; 48,57 %.

Åldersfördelning

Åldersfördelningen i Kramfors kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2016:[22]

Ålder 31 december 2016AntalAndelVarav mänKvinnor
0–14 år2 59913,91 %1 3371 262
15–24 år1 92710,32 %1 049878
25–54 år6 13532,84 %3 2222 913
55–64 år2 74414,59 %1 4221 322
65+ år5 27628,24 %2 5772 699

Utländsk och svensk bakgrund

Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 654, eller 14,21 % av befolkningen (hela befolkningen: 18 681 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 091, eller 5,27 % av befolkningen (hela befolkningen: 20 711 den 31 december 2002).[23]

Bakgrund den 31 december 2016AntalAndelVarav mänKvinnor
Utrikes födda2 31412,39 %1 2451 069
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar3401,82 %194146
Inrikes födda med en inrikes född förälder8595,12 %449410
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar15 16881,19 %7 7197 449

Invånare efter födelseland

Denna tabell redovisar födelseland för Kramfors kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[24]

Utländska medborgare

Den 31 december 2016 hade 1 599 invånare (8,56 %), varav 896 män och 703 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[25]

Kultur

Kulturarv

Rödviken i Ullånger, en del av Höga Kusten.

Området Höga kusten (från och med 2000 på UNESCOS:s världsarvslista) ligger till största delen inom Kramfors kommun. I Nordingrå, som ligger inom Höga Kusten, ligger bland annat Mannaminne, en museiby bestående av ett 50-tal hus som bygger på olika teman.

Det finns tre fornborgar i kommunen, dessa är också Ångermanlands enda fornborgar som är antikvariskt bedömda att vara en (fast) fornlämning.

Kommunvapen

Blasonering: I fält av silver en blå, genomgående bro i ett spann och däröver en blå fläkt kråka, med beväring av guld, därest dylik skall komma till användning.

Kramfors kommunvapen skapades för Kramfors stad inför dess bildande 1947. Fågeln är tagen ur ett sockensigill från 1600-talet och brospannet syftar på Sandöbron.

Inför och efter den nya kommunens bildande diskuterades vapenfrågan länge. Det fanns flera konkurrerande vapen och en viss opposition mot "kråkan" förelåg. Dock registrerades stadsvapnet för kommunen i PRV år 1984.

Vänorter

Se även

  • Personer med anknytning till Kramfors kommun

Källor

  • Kommunens statistiksammanställning "Fakta i fickformat 2004"
  • Resehandboken "Höga Kusten"

Noter

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Härnösands tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ ”SFS 2018:2068 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2018/2000-2099/d_3478843-sfs-2018_2068-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023. 
  10. ^ [a b] ”Kramfors - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kramfors. Läst 30 september 2022. 
  11. ^ ”Natur”. www.kramfors.se. https://www.kramfors.se/se--gora/visit-kramfors/besoksmal/natur.html. Läst 30 september 2022. 
  12. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 30 september 2022. 
  13. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  14. ^ ”Klart vilka som ska styra i Kramfors kommun”. SVT Nyheter. 14 november 2018. https://www.svt.se/nyheter/val2018/klart-vilka-som-ska-styra-i-kramfors-kommun. Läst 29 september 2022. 
  15. ^ ”Kommunstyrelsen”. www.kramfors.se. https://www.kramfors.se/kommun--demokrati/politik-och-demokrati/kommunstyrelsen.html. Läst 29 september 2022. 
  16. ^ ”Nämnder”. www.kramfors.se. https://www.kramfors.se/kommun--demokrati/politik-och-demokrati/namnder.html. Läst 29 september 2022. 
  17. ^ [a b] ”Välfärdsnämnden”. www.kramfors.se. https://www.kramfors.se/kommun--demokrati/politik-och-demokrati/namnder/valfardsnamnden.html. Läst 29 september 2022. 
  18. ^ [a b] ”Bildningsnämnden”. www.kramfors.se. https://www.kramfors.se/kommun--demokrati/politik-och-demokrati/namnder/bildningsnamnden.html. Läst 29 september 2022. 
  19. ^ [a b] ”Produktionsnämnden”. www.kramfors.se. https://www.kramfors.se/kommun--demokrati/politik-och-demokrati/namnder/produktionsnamnden.html. Läst 29 september 2022. 
  20. ^ [a b] ”Överförmyndarnämnden”. www.kramfors.se. https://www.kramfors.se/kommun--demokrati/politik-och-demokrati/namnder/overformyndarnamnden.html. Läst 29 september 2022. 
  21. ^ [a b] ”Valnämnd”. www.kramfors.se. https://www.kramfors.se/kommun--demokrati/politik-och-demokrati/namnder/valnamnden.html. Läst 29 september 2022. 
  22. ^ [a b c d] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 21 mars 2017. 
  23. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 21 mars 2017. 
  24. ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2016” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/utrikes-fodda-efter-lan-kommun-och-fodelseland-31-december/. Läst 23 mars 2017. 
  25. ^ ”Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/UtlmedbTotNK/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 21 mars 2017. 
  26. ^ ”Lappajärvellä vieraita kummikunnasta” (på finska). Järviseudun Sanomat: s. 16. 22 februari 1991. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Flag of Syria.svg
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Flag of Thailand.svg
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
  • Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
  • White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
  • Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Flag of Iran.svg
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Flag of Norway (ef2b2d for red & 002868 for blue).svg
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Yugoslavia (1946–1992).svg
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of Yugoslavia (1946-1992).svg
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of Yugoslavia (1992–2003).svg
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Distrikt Kramfors.jpg
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Kramfors kommun

World file:

120.70496653680227439 0 0 -120.70496653680227439 1904206.34611302893608809

9152791.7461374644190073
Kramfors, Sweden - panoramio.jpg
(c) Tone Bjerkli, CC BY 3.0
Kramfors, Sweden
Kramfors vapen.svg
Författare/Upphovsman: Marmelad
, Licens: CC BY-SA 2.5
See about CoA blazoning: [Expand]