Krüpers nötväcka

	Krüpers nötväcka; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Nötväckor; Sittidae
Släkte	Sitta
Art	Krüpers nötväcka; S. krueperi
Vetenskapligt namn
	§ Sitta krueperi
Auktor	Pelzeln, 1863
Utbredning

Krüpers nötväcka^[2] (Sitta krueperi) är en tätting i familjen nötväckor som förekommer huvudsakligen i Turkiet.^[3]

Utseende och läten

Krüpers nötväcka är en relativt liten nötväcka, endast 11,5-12,5 centimeter. Liksom övriga nötväckor är ovansidan blågrå och undersidan smutsvit. Denna art kännetecknas dock av kombinationen svart framhjässa, vitt ögonbrynsstreck och en stor roströd fläck på bröstet. Könen är i princip lika, honan har något mindre svart på huvudet än hanen som dessutom är mindre avgränsat mot både ögonbrynet och den blågrå nacken.^[4]

Fågeln lockar mjukt dvuii, likt grönfinken. Sången är en gäll ramsa som liknats vid en gammaldags cykeltuta eller leksakstrumpet.^[4]

Utbredning och systematik

Arten är stannfågel eller höjdledsflyttare i Mindre Asien från Turkiet till Kaukasusbergen,^[3] men också på den grekiska ön Lesbos utanför det turkiska fastlandet.^[1] Arten är närmast släkt med en annan art med mycket begränsad utbredning, den algeriska kabylnötväckan (Sitta ledanti) som upptäcktes först 1975.^[5]

Ekologi

Krüpers nötväcka bebor tempererade barrskogar från havsnivån till 2400 meter över havet, i Turkiet huvudsakligen med svarttall (Pinus nigra), ädelgranen Abies cilicica, tallarten Pinus brutia, en samt cederarten Cedrus libani. I Kaukasus återfinns den istället i granskog mellan 1000 och 2000 meter, framför allt i gamla bestånd av nordmannsgran (Abies nordmannia) men också i tallskog. Den bygger sitt bo i halvdöda trädstammar redan utgrävda av hackspettar. Fågeln lever huvudsakligen av insekter och spindlar under häckningstid, under höst och vinter av barrträdsfrön som den gärna lagrar.^[1] Endast honan ruvar äggen.^[6]

Status och hot

Världspopulationen uppskattas till 121.000-451.000 par, varav den absoluta merparten häckar i Turkiet. Den minskar i antal, men från och med 2015 kategoriseras den ändå som livskraftig av internationella naturvårdsunionen IUCN från att tidigare ha betraktats som nära hotad.^[1]

Namn

Fågelns svenska och vetenskapliga artnamn hedrar Theobald Johannes Krüper (1829-1921), tysk ornitolog och samlare.^[7]

(c) Jimfbleak at en.wikipedia, CC BY-SA 3.0

Noter

^ [a b c d] Birdlife International 2012 Sitta krueperi Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 348. ISBN 978-91-7424-039-9
^ Pasquet, E., F.K. Barker, J. Martens, A. Tillier, C. Cruaud, and A. Cibois (2014), Evolution within the nuthatches (Sittidae: Aves, Passeriformes): molecular phylogeny, biogeography, and ecological perspectives, J. Ornith. 155, 755-765.
^ Polivanov, V.M. and Polivanova, N.N. 1986. Sitta krueperi Pelz. Trudy Teberdinsk. Gos. Zapoved. 10: 115-121.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Krüpers nötväcka.
Bilder & media
Wikispecies har information om Sitta krueperi.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c d] Birdlife International 2012 Sitta krueperi Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[Fågelguiden-4] [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 348. ISBN 978-91-7424-039-9

[5] Pasquet, E., F.K. Barker, J. Martens, A. Tillier, C. Cruaud, and A. Cibois (2014), Evolution within the nuthatches (Sittidae: Aves, Passeriformes): molecular phylogeny, biogeography, and ecological perspectives, J. Ornith. 155, 755-765.

[6] Polivanov, V.M. and Polivanova, N.N. 1986. Sitta krueperi Pelz. Trudy Teberdinsk. Gos. Zapoved. 10: 115-121.

[7] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

Navigation

Navigering

Temaportaler