Kortörad gransork
Kortörad gransork Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Däggdjur Mammalia |
Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
Ordning | Gnagare Rodentia |
Familj | Hamsterartade gnagare Cricetidae |
Underfamilj | Sorkar Arvicolinae |
Släkte | Åkersorkar Microtus |
Art | Kortörad gransork M. subterraneus |
Vetenskapligt namn | |
§ Microtus subterraneus | |
Auktor | (Selys-Longchamps, 1836) |
Hitta fler artiklar om djur med |
Kortörad gransork (Microtus subterraneus)[2][3][4] är en däggdjursart som först beskrevs av Selys-Longchamps 1836. Den ingår i släktet åkersorkar, och familjen hamsterartade gnagare.[5][6] Inga underarter finns listade.[5]
Beskrivning
En gransork med mörkgrå till gulbrun ryggpäls som gradvis övergår till rent grå på buken. Även den tämligen korta svansen är otydligt tvåfärgad. Kroppslängden varierar från 7,5 till 11 cm exklusive den 2,5 till 3,5 cm långa svansen. Som alla gransorkar har den en cylindrisk kroppsform med små ögon.[7] Speciellt hos denna art är öronen mycket små och nästan helt dolda i pälsen.[8]
Ekologi
En nattaktiv, övervägande underjordiskt levande gransork som bygger omfattande tunnelsystem av gräs och mossa. Födan består till stor del av underjordiska växtdelar som rötter, jordstammar och lökar; den kan emellertid även äta gröna växtdelar.[7] Den kortörade gransorken förekommer i många olika habitat, som skogsbryn, gläntor, speciellt i lövskog, ängar samt klippterräng upp till 2 300 m (dock inte gärna över trädgränsen). Den föredrar kraftiga jordlager, gärna med en viss fuktighet, även om den också förekommer på torra marker.[1][7]
Fortplantning
Parningstiden infaller vanligen mellan april och oktober, även om arten kan para sig också under andra månader. Honan får mellan 2 och 9 kullar årligen; de 2 till 3 ungarna föds efter en dräktighet på 21 dagar, och är könsmogna efter ungefär 2 månader.[8]
Utbredning
Artens utbredningsområde sträcker sig från Frankrike (med undantag för den sydligaste delen) i väster över Centraleuropa till västra Ryssland i öster och nordvästra Turkiet i sydöst. Isolat finns även i Estland och Sankt Petersburgområdet i Ryssland.[1]
Status
IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig. Arten är vanlig och ohotad i hela utbredningsområdet, och trots fluktuationer förefaller populationen vara stabil.[1]
Källor
- ^ [a b c d] Amori, G., Hutterer, R., Yigit, N., Mitsain, G., Kryštufek, B., Vohralík, V., Zima, J. & Zagorodnyuk, I. 2016 Microtus subterraneus . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 25 februari 2023.
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
- ^ (1998) , website, Mammal Species of the World
- ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
- ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (red.) (2014). p ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/search/all/key/microtus+subterraneus/match/1 p. Läst 10 juli 2014.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ [a b c] S. Aulangnier, P. Haffner, A.J. Mitchell-Jones, F. Moutou & J. Zima (2008). Mammals of Europe, North Africa and the Middle East. London: A&C Black Publishers. sid. 200, 204–205. ISBN 978-1-4081-1399-8
- ^ [a b] Hofmann, Helga (1992). Däggdjur: Bestämningsbok för Europas viktigaste däggdjur. Bonnier Fakta Bokförlag AB. sid. 74–75. ISBN 91-34-51177-6
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Kortörad gransork.
- Wikispecies har information om Microtus subterraneus.
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 3.0
juvenile Bank vole, Myodes glareoulus; Germany, Cologne