Korsvirke
Korsvirke, ett fackverk av trä, utgör en stomme av varandra korsande bjälkar och stöd, ofta förstärkta med snedstöttor. De härigenom bildade fyr- eller trekantiga facken fylls ut (utfackas) med murverk eller lerklinat flätverk. Att bygga med korsvirke var ett virkesbesparande sätt. Snedstyvor behövs egentligen bara i hörnen, men det gick mode i att sätta dessa i nästan varje fack.
Korsvirkeshuset uppträdde troligen första gången i medelhavsområdet. Man har påträffat korsvirkeshus från romersk tid bland annat i Pompeji. Under medeltiden började korsvirkeshusen att uppträda i Mellaneuropa och spred sig därifrån till England och Skandinavien. Dess konkurrenskraft låg främst i den minskade virkesåtgången.[1]
I Sverige som det var före 1658 och 1645 års gränsförändringar förekom i stort sett ingen korsvirkesbebyggelse på landsbygden. Skåneland och Danmark skilde sig vitt från den svenska trähustraditionen och det var i och med de gamla östdanska landskapens inkorporeringar som Sverige fick en tradition av korsvirkesbebyggelse.
I vissa av de svenska städerna efter östkusten upp till Stockholm förekom dock enstaka korsvirkeshus även före 1600-talet.[1]
Korsvirket fortsatte att vara det dominerande byggnadssättet på Skånes slätter tills 1800-talet öppnade upp för nya stilar och material i husbyggandet. Korsvirke kom då att ses som fattigmanstecken och många korsvirkeshus fick en putsad fasad över eller revs för att ersättas av hus byggda av sten i innerstadskärnorna.
Svenska korsvirkesstäder
Ystad utgör ett framstående exempel på välbevarad korsvirkesstad. I centrala Ystad finns cirka 300 olika korsvirkesbyggnader registrerade.
Halmstad är Europas nordligaste stad med konsekvent genomförd korsvirkesarkitektur.[2] Fastän många korsvirkeshus revs i början av 1900-talet och senast på 1960-talet så finns det några bevarade i stadens centrum.
I Visby finns även flera korsvirkeshus med medeltida anor, vilka är belägna innanför ringmuren.
Sveriges nordligast belägna korsvirkeshus torde vara det ungerska huset importerat från en ungersk bondgård på Mannaminne i Nordingrå, Kramfors kommun, Västernorrlands län.
Se även
Rubriker
- ^ [a b] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
- ^ ”Korsvirkeshusen präglade staden. Hallandsposten”. Arkiverad från originalet den 24 oktober 2007. https://archive.is/20071024104609/http://www.hallandsposten.se/skrivut.asp?oid=218875. Läst 24 oktober 2007.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Korsvirke.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Fredrik Tersmeden (= User:FredrikT), Licens: CC BY-SA 3.0
sv:Locus Peccatorum (Swedish: "Syndernas hus", English: "The House of Sins"), a 18th century building at Krafts Torg in en:Lund, Sweden. The house, which was for a long time used to house students (as a so called "studentkasern") is now a part of the open-air museum en:Kulturen. The name of the house comes from 1829 when a student murdered a fellow student in one of its chambers.
Författare/Upphovsman:
|
Kyrka i Kłanino i Västpommern i Polen.