Korsikansk nötväcka
Korsikansk nötväcka Status i världen: Sårbar[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Tättingar Passeriformes |
Familj | Nötväckor Sittidae |
Släkte | Sitta |
Art | Korsikansk nötväcka S. whiteheadi |
Vetenskapligt namn | |
§ Sitta whiteheadi | |
Auktor | Sharpe, 1884 |
Utbredning | |
Korsikansk nötväcka[2] (Sitta whiteheadi) är en tätting i familjen nötväckor.[3] Den förekommer enbart på Korsika. Arten är fåtalig och minskar i antal. Den är därför upptagen på IUCN:s lista över hotade arter.
Utseende och läte
Korsikansk nötväcka är med sina 11–12 centimeter i längd en ovanligt liten nötväcka, med ett litet huvud och kort näbb. Den har som övriga nötväckor blågrå ovansida och smutgrå undersida. Karakteristiskt är dock ett kraftigt vitt ögonbrynsstreck som hos hanen kontrasterar mot svart ögonstreck och svart hätta (båda grå hos honan). Till skillnad från de flesta nötväckor saknar den rödbrunt i dräkten. Sången är klar och snabb drill.[4]
Utbredning och systematik
Fågeln är endemisk för bergstallskogar på Korsika.[3] Den är närmast släkt med kinesisk nötväcka och nordamerikanska rödbröstad nötväcka.[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Levnadssätt
Korsikansk nötväcka återfinns i gammal tallskog på 1 000–1 500 meter över havet med den korsikanska underarten av svarttall (Pinus nigra laricio) med tillgång på döda och ruttnande stammar för att kunna bygga bo.[1]
Fågeln födosöker meslikt högt upp i tallarnas grentoppar efter insekter maj till oktober.[1][4] Under resten av året intar den istället tallfrön som den gärna samlar in och gömmer soliga dagar (när tallkottarna är öppna och fröna åtkomliga) för att förtäras under kall eller våt väderlek.[1] Den häckar från april till maj, men paret försvarar reviret året runt. Honan lägger fyra till sex ägg i boet som fågeln själv hackar ut[6] och ruvar dem 14–16 dagar medan hon matas av hanen. Efter kläckningen matas ungarna av båda föräldrarna och är flygga efter ungefär 20 dagar.[7]
Status och hot
IUCN kategoriserar arten som sårbar på grund av den lilla och fragmentiserade världspopulationen på endast 3 000-4 400 individer. Den minskar dessutom i antal på grund av skogsbrand och avverkning.[1]
Namn
Fågelns vetenskapliga namn hedrar den brittiske upptäcktsresanden John Whitehead (1860-1899).[8]
Referenser
- ^ [a b c d e] Birdlife International 2016 Sitta whiteheadi Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
- ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
- ^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 292. ISBN 978-91-7424-039-9
- ^ Pasquet, E., F.K. Barker, J. Martens, A. Tillier, C. Cruaud, and A. Cibois (2014), Evolution within the nuthatches (Sittidae: Aves, Passeriformes): molecular phylogeny, biogeography, and ecological perspectives, J. Ornith. 155, 755-765.
- ^ Thibault, Jean-Claude; Villard, Pascal (2005). ”Reproductive ecology of the Corsican Nuthatch Sitta whiteheadi”. Bird Study 52 (3): sid. 282–288. doi:. http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/00063650509461401.
- ^ Villard, Pascal; Thibault, Jean-Claude (2001). ”Données sur les nids, la croissance des poussins et les soins parentaux chez la Sittelle corse Sitta whiteheadi” (på franska). Alauda 69 (4): sid. 465–474.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör korsikansk nötväcka.
- Wikispecies har information om Sitta whiteheadi.
- Läten på xeno-canto.org
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Àlex Milian, Licens: CC BY 2.0
Una espècie endèmica de Còrsega, el Pica-soques cors. A la Vall de Restonica, aprop de Corte (Còrsega). En cors l'anomenen Furmicula, Pichja sorda, pichjarina i capinera.
Female individual.Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 4.0
Eggs of grey hypocolius ; collection of Jacques Perrin de Brichambaut.
Författare/Upphovsman:
- Blank_Map_of_Corse,_France,_with_Communes.svg: Poulpy for the original works; (:Julien:) for the derived work.
- derivative work: Totodu74
Distribution of the Corsican Nuthatch (Sitta whiteheadi) from IUCN data.
Författare/Upphovsman: Mike Prince from Bangalore, India, Licens: CC BY 2.0
Corsican Nuthatch