Korgsidenbi

	Korgsidenbi
	(c) James Lindsey at Ecology of Commanster, CC BY-SA 3.0 Korgsidenbi (Colletes similis)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Leddjur; Arthropoda
Understam	Sexfotingar; Hexapoda
Klass	Insekter; Insecta
Ordning	Steklar; Hymenoptera
Överfamilj	Bin; Apoidea
Familj	Korttungebin; Colletidae
Släkte	Sidenbin; Colletes
Vetenskapligt namn
	§ Colletes similis
Auktor	Schenck, 1853
	Korgsidenbi, hona.
	Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Korgsidenbi, Colletes similis, är ett bi som är medlem av familjen korttungebin och släktet sidenbin.^[1]^[2]

Beskrivning

Arten har en svart grundfärg med rödbrun päls på huvudet och mellankroppens ovansida, medan undersidan är krämfärgad. På bakkroppen har tergiternas^[a] bakkanter breda, täta, vitaktiga hårband utom på den första tergiten, där hårbandet är ersatt av en hårfläck på vardera sidan. I övrigt finns nästan ingen behåring på bakkroppen. Förväxlingsarter är väggsidenbi och hedsidenbi. Kroppslängden är 8 till 10 mm.^[3]

Ekologi

Korgsidenbiet föredrar habitat som hedar och andra gräsmarker, gärna på kalkjord, glesa skogar, buskterräng, backar, vägkanter, ruderatområden som bangårdar och övergivna sand- och grustag samt klippstränder och dyner.^[3]^[4]^[5] Flygtiden varar från juni till september. Arten är specialiserad på korgblommiga växter som pollenkälla, framför allt renfana.^[6] För att hämta nektar är den mindre specialiserad, och besöker rosväxter som brudbröd; resedaväxter som gulreseda; flockblommiga växter som strätta, vild morot och björnloka; klockväxter som Bryonia dioica och blåmunkar, törelväxter som törel samt korgblommiga växter som renfana, korsörter, krisslor, loppört, röllikesläktet, fibblor, höstfibbla, åkertistel, molke och mariatistel.^[4]

Larvbona grävs ut i lerbranter och på vegetationsfattga, sandiga områden; de kan bli parasiterade av ängsfiltbi.^[3]

Utbredning

Arten finns i större delen av Europa från de Brittiska öarna (främst Irland, Wales, och England^[4]) samt den Iberiska halvön i väster, över Turkiet, Mellanöstern och Centralasien till västra Kina i öster, samt från de södra delarna av Norden i norr till Medelhavsområdet inklusive Nordafrika i söder.^[5]

I Sverige förekommer arten från Skåne till Medelpad och Jämtland inklusive Öland och Gotland.^[3]'

I Finland finns arten från Åland och sydkusten norrut till Österbotten, Norra Savolax och Norra Karelen, med ett fåtal observationer längre norrut (i västra Norra Österbotten, nära Uleåborg).^[7]

Kommentarer

^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.

Referenser

^ [a b] ”Colletes succinctus Schenck, 1853” (på engelska). ITIS. https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=655015#null. Läst 15 maj 2023.
^ Amiet, F., Müller, A. & Neumeyer, R. (2014). ”Colletes similis Schenck, 1853 | korgsidenbi”. Namn och släktskap. Artdatabanken. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/103082/details?lang=sv. Läst 15 maj 2023.
^ [a b c d] Cederberg, B., Holmström, G., Hall, K. & Berg, A. (2022). ”Korgsidenbi Colletes similis”. Artbestämning. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/colletes-similis-103082. Läst 15 maj 2023.
^ [a b c] G R Else (2013). ”Colletes similis Schenck, 1853” (på engelska). Bees Wasps & Ants Recording Society. http://www.bwars.com/index.php?q=bee/colletidae/colletes-similis. Läst 15 maj 2023.
^ [a b] Kuhlmann, M. 2013 Colletes similis . Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 15 maj 2023.
^ ”Seidenbienen: Colletes similis” (på tyska). Tier und Natur. http://www.wildbienen.de/eb-csimi.htm. Läst 1 juni 2013.
^ Juho Paukkunen (2019). ”korgsidenbi – Colletes similis”. Finlands Artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204387. Läst 15 maj 2023.

Externa länkar

[bakkropp-3] Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.

[ITIS-1] [a b] ”Colletes succinctus Schenck, 1853” (på engelska). ITIS. https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=655015#null. Läst 15 maj 2023.

[dyn-2] Amiet, F., Müller, A. & Neumeyer, R. (2014). ”Colletes similis Schenck, 1853 | korgsidenbi”. Namn och släktskap. Artdatabanken. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/103082/details?lang=sv. Läst 15 maj 2023.

[ADB-4] [a b c d] Cederberg, B., Holmström, G., Hall, K. & Berg, A. (2022). ”Korgsidenbi Colletes similis”. Artbestämning. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/colletes-similis-103082. Läst 15 maj 2023.

[BW-5] [a b c] G R Else (2013). ”Colletes similis Schenck, 1853” (på engelska). Bees Wasps & Ants Recording Society. http://www.bwars.com/index.php?q=bee/colletidae/colletes-similis. Läst 15 maj 2023.

[IUCN-6] [a b] Kuhlmann, M. 2013 Colletes similis . Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 15 maj 2023.

[TN-7] ”Seidenbienen: Colletes similis” (på tyska). Tier und Natur. http://www.wildbienen.de/eb-csimi.htm. Läst 1 juni 2013.

[FAC-8] Juho Paukkunen (2019). ”korgsidenbi – Colletes similis”. Finlands Artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204387. Läst 15 maj 2023.

[1]

[2]

[a]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

Navigation

Navigering

Temaportaler