Korgsidenbi

Korgsidenbi
(c) James Lindsey at Ecology of Commanster, CC BY-SA 3.0 Korgsidenbi (Colletes similis)
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Leddjur Arthropoda
Understam	Sexfotingar Hexapoda
Klass	Insekter Insecta
Ordning	Steklar Hymenoptera
Överfamilj	Bin Apoidea
Familj	Korttungebin Colletidae
Släkte	Sidenbin Colletes
Vetenskapligt namn
§ Colletes similis
Auktor	Schenck, 1853[1]
Korgsidenbi, hona.
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Korgsidenbi, Colletes similis, är ett bi som är medlem av familjen korttungebin och släktet sidenbin.^[1][2]

Arten har en svart grundfärg med rödbrun päls på huvudet och mellankroppens ovansida, medan undersidan är krämfärgad. På bakkroppen har tergiternas^[a] bakkanter breda, täta, vitaktiga hårband utom på den första tergiten, där hårbandet är ersatt av en hårfläck på vardera sidan. I övrigt finns nästan ingen behåring på bakkroppen. Förväxlingsarter är väggsidenbi och hedsidenbi. Kroppslängden är 8 till 10 mm.^[3]

Korgsidenbiet föredrar habitat som hedar och andra gräsmarker, gärna på kalkjord, glesa skogar, buskterräng, backar, vägkanter, ruderatområden som bangårdar och övergivna sand- och grustag samt klippstränder och dyner.^[3][4][5] Flygtiden varar från juni till september. Arten är specialiserad på korgblommiga växter som pollenkälla, framför allt renfana.^[6] För att hämta nektar är den mindre specialiserad, och besöker rosväxter som brudbröd; resedaväxter som gulreseda; flockblommiga växter som strätta, vild morot och björnloka; klockväxter som Bryonia dioica och blåmunkar, törelväxter som törel samt korgblommiga växter som renfana, korsörter, krisslor, loppört, röllikesläktet, fibblor, höstfibbla, åkertistel, molke och mariatistel.^[4]

Larvbona grävs ut i lerbranter och på vegetationsfattga, sandiga områden; de kan bli parasiterade av ängsfiltbi.^[3]

Arten finns i större delen av Europa från de Brittiska öarna (främst Irland, Wales, och England^[4]) samt den Iberiska halvön i väster, över Turkiet, Mellanöstern och Centralasien till västra Kina i öster, samt från de södra delarna av Norden i norr till Medelhavsområdet inklusive Nordafrika i söder.^[5]

I Sverige förekommer arten från Skåne till Medelpad och Jämtland inklusive Öland och Gotland.^[3]'

I Finland finns arten från Åland och sydkusten norrut till Österbotten, Norra Savolax och Norra Karelen, med ett fåtal observationer längre norrut (i västra Norra Österbotten, nära Uleåborg).^[7]