Koptiska
Koptiska | |
Μετ.Ρεμενκημι, Met.Remenkēmi | |
Talas i | Talades i Egypten |
---|---|
Antal talare | inga kända modersmålstalare[1] |
Status | Sovande[1] |
Språkfamilj | Afroasiatiska språk
|
Koptiska alfabetet | |
Språkkoder | |
ISO 639‐1 | Ingen |
ISO 639‐2 | cop |
ISO 639‐3 | cop |
Koptiska (ⲙⲛⲧⲣⲙⲛⲕⲏⲙⲉ) är ett senegyptiskt språk som tillhör de afroasiatiska språken liksom dess föregångare fornegyptiskan.[2] Koptiskan förlorade i betydelse under 600-talet när Egypten kom under arabiskt styre[3] och dog troligen ut som talat språk på 1600-talet. Arabiskan tog över som kopternas modersmål. Koptiskan har levt kvar som liturgiskt språk i den Koptiska kyrkan fast arabiska har blivit populärare.[4] Grupper i Egypten försöker återuppliva koptiskan som talspråk.[5]
År 1945 hittades en samling tidiga gnostiska handskrifter skrivna på koptiska i närheten av Nag Hammadi - Nag Hammadi biblioteket – där det fullständiga Tomasevangeliet är den mest kända skriften. Språket spelade också en stor roll i arbetet med att tolka de egyptiska hieroglyferna.
Dialekter
Några koptiska dialekter:[6][7]
- Akhmimiska
- Bohairiska talades i deltat i norra Egypten och är den dialekt som främst bevarats i koptisk liturgi.[7]
- Fajjumiska
- Sahidiska är en dialekt som använts i många av de kända koptiska handskrifterna.
- Subakhmimiska
Fonologi
Konsonanter
Labial | Alveolar | Palatal | Velar | Faryngal | Glottal | ||
---|---|---|---|---|---|---|---|
norm. | palataliserad | ||||||
Nasal | m | n | ŋ | ||||
Klusil | p ~ pʰ | t ~ tʰ | k ~ kʰ | kʲ | ʔ | ||
Affrikat | ps | ʧ ~ ʧʰ | ʤ | ks | ||||
Frikativ | f | v ~ β | s | z | ʃ | x | xʲ | ħ | ʕ | h |
Approximant | l | j | w | ||||
Tremulant | r |
Källa:[8]
Vokaler
Främre | Bakre | |
---|---|---|
Sluten | i | u |
Halvöppen | e | o |
Öppen | a |
Källa:[8]
Skriftspråk
Koptiska skrevs med det grekiska alfabetet plus sju tecken från den demotiska skriften (en handstilsartad form av den fornegyptiska skriften). De demotiska tecknen behövdes för att representera ljud som saknades i det grekiska alfabetet. En anledning till att det koptiska alfabetet kom till var att de som inte hade någon stor kunskap om det grekiska skrift- och talspråket (grekiska var det språk som talades i Egypten efter helleniseringen) behövde få kunskap om den kristna läran. Man kunde översatt kristna texter till egyptiska, men det gamla hieroglyfsystemet var alldeles för komplicerat för att användas som ett liturgiskt språk inom kristendomen (Egypten var ett av de första länderna som kristendomen spred sig till).[9]
Referenser
- ^ [a b] ”Coptic”. Ethnologue. http://www.ethnologue.com/language/cop. Läst 3 september 2013.
- ^ ”Glottolog 4.3 - Coptic”. glottolog.org. https://glottolog.org/resource/languoid/id/copt1239. Läst 10 januari 2021.
- ^ ”Coptic Language, Spoken”. Claremont Coptic Encyclopedia. http://cdm15831.contentdm.oclc.org/cdm/ref/collection/cce/id/520. Läst 3 september 2013.
- ^ ”BBC - Religions - Christianity: Coptic Orthodox Church” (på brittisk engelska). www.bbc.co.uk. https://www.bbc.co.uk/religion/religions/christianity/subdivisions/coptic_1.shtml. Läst 10 januari 2021.
- ^ Wikander, Ola (2006). I döda språks sällskap: en bok om väldigt gamla språk. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 105. Libris 10025043. ISBN 91-46-21333-3 (inb.)
- ^ ”Koptiska”. Nationalencykopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/koptiska. Läst 17 juli 2015.
- ^ [a b] ”Här lever hieroglyfernas språk”. Språktidningen. http://spraktidningen.se/artiklar/2009/10/har-lever-hieroglyfernas-sprak. Läst 4 september 2013.
- ^ [a b] ”Coptic alphabet, pronunciation and language”. omniglot.com. https://omniglot.com/writing/coptic.htm. Läst 10 januari 2021.
- ^ Wikander, Ola (2018). I döda språks sällskap: en bok om väldigt gamla språk. sid. 103. Läst 30/12-2018
Vidare läsning
- Wikander, Ola (2006). I döda språks sällskap : en bok om väldigt gamla språk. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 101–118. Libris 10025043. ISBN 91-46-21333-3
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Koptiska.
|
Media som används på denna webbplats
Gospel of Thomas and The Secret Book of John ( Apocryphon of John), Codex II The Nag Hammadi manuscripts. Early Christian Gnostic texts.