Kopparkis
Kopparkis | |
(c) Rob Lavinsky, iRocks.com – CC-BY-SA-3.0 | |
Kategori | Sulfidmineral |
---|---|
Strunz klassificering | 02.CB.10a |
Kemisk formel | CuFeS2 |
Färg | Mässingsgul med matt lila skimmer |
Kristallstruktur | Tetragonala |
Tvillingbildning | Penetrerande |
Spaltning | Otydlig utefter {011} och {111} |
Brott | Oregelbundet, ojämnt |
Hållbarhet | Skör |
Hårdhet (Mohs) | 3½–4 |
Glans | Metallisk |
Streckfärg | Grönsvart |
Specifik vikt | 4,1–4,3 |
Referenser | [1] |
Kopparkis, kallas även kalkopyrit, CuFeS2 , är ett mineral som består av koppar (34,5 %), järn (30,5 %) och svavel. Mineralet kristalliserar tetragonalt. Kopparkis kan vara förorenat av Ag, Au, In, Tl, Se, Te.[1]
Egenskaper
Kopparkis smälter ganska lätt och avger svaveldioxid vid lufttillträde. Återstoden blir magnetiskt. Mineralet sönderdelas av kungsvatten och, om än med svårighet, av salpetersyra, varvid svavel skiljs ut.
Förekomst
Kopparkis förekommer vanligen i lager eller gångar, ofta tillsammans med svavelkis, som till viss del liknar kopparkis, men kopparkis är mjukare och har en grön färgton. Den vanligaste förekomsten är dock i hydrotermala och metasomatiska mineraliseringar tillsammans med zinkblände, blyglans, magnetkis, magnetit och eventuellt baryt.
Mineralet förekommer i hela Sverige, speciellt i Bergslagen och i Skelleftefältet.
Förekomster finns även allmänt i Mellaneuropa, Spanien, Portugal och på många håll i övriga världsdelar.
Kopparkis är Västerbottens landskapssten.
Användning
Kopparkis finns i naturen och är den vanligaste mineralet i alla kopparmalmer, trots att kopparhalten ibland är så låg som en halv procent. Man bryter, eller har brutit, kopparkis i Falu koppargruva, Saxberget, Riddarhyttan, Ljusnarsbergs socken och Aitik koppargruva för framställning av koppar och kopparvitriol.
Se även
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Chalcopyrite, 11 december 2011.
Allmänna källor
- Meyers varulexikon, Forum, 1952
- Erich Spicar, Mineral och bergarter, ICA Bokförlag, 1995
Noter
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
(c) Rob Lavinsky, iRocks.com – CC-BY-SA-3.0
Chalcopyrite
- Locality: Ballard Mine, Baxter Springs, Picher Field, Tri-State District, Cherokee County, Kansas, USA (Locality at mindat.org)
- Size: 6.9 x 4.8 x 2.8 cm.
- An old Treece chalcopyrite specimen out of the Feist Collection, with very sharp, bright brassy crystals to one centimeter. In one place is a beautiful complex cluster of interpenetrating crystals. The crystals are nicely isolated on the matrix. Probably collected prior to the 1960s.
Författare/Upphovsman: Photo: Anders Damberg, Geological Survey of Sweden SGU from Sweden, Licens: CC BY 2.0
Västerbottens landskapssten, kopparkismalmen, har stor utbredning i Skelleftefältet där den uppträder med andra sulfidmalmer.
Malmerna i Skelleftefältet har troligen bildats i en vulkanisk öbåge när stora mängder havsvatten cirkulerat i sprickor i berggrunden, värmts upp av underliggande magma och lakat metaller ur berget. När vattnet sedan strömmat ut på havsbottnen har metallerna fällts ut och bildat en linsformad malmkropp som bäddats in i omgivande sediment för kanske 1900 miljoner år sedan.
Den genom tiderna mest kända fyndigheten är Boliden, där också mycket guld funnits, särskilt i arsenikkis.