Kopparbergs läns östra valkrets

Kopparbergs läns östra valkrets var vid valen 19111920 till andra kammaren en egen valkrets med tre mandat. Valkretsen avskaffades inför valet 1921, då hela Kopparbergs län bildade Kopparbergs läns valkrets.

Valkretsen omfattade Falu domsagas norra tingslag, Folkare härad, Hedemora tingslag samt städerna Falun, Hedemora och Säter.[1]

Riksdagsmän

1912–vårsessionen 1914

Höstsessionen 1914

1915–1917

1918–1920

1921

Valresultat

1911

PartiRösterMandatfördelning
Antal%+− %Antal+−
 Liberala samlingspartiet3 19239,711
 Sveriges socialdemokratiska arbetareparti3 07038,201
 Allmänna valmansförbundet1 77522,081
 Övriga partier10,01
Antal giltiga röster8 038100,0 3
Ogiltiga röster18 
Totalt8 056
(53,9 %)

Allmänna valmansförbundet (M) ställde upp till val med partibeteckningen De borgerliga.

Liberalerna (L) ställde upp till val med partibeteckningen De frisinnade.

Socialdemokraterna (S) ställde upp till val med partibeteckningen Arbetarepartiet.

Rösterna på övriga partier hade beteckningen Fria gruppen.

Inför valet upptogs 18 695 personer i röstlängden. Av dessa var 14 952 (80,0 %) personer röstberättigade och 3 743 (20,0 %) icke röstberättigade.[2]

Våren 1914

PartiRösterMandatfördelning
Antal%+− %Antal+−
 Sveriges socialdemokratiska arbetareparti4 87346,23+8,0310
 Liberala samlingspartiet2 92827,78-11,9310
 Allmänna valmansförbundet2 73925,98+3,9010
 Övriga partier10,010
Antal giltiga röster10 541100,0 3
Ogiltiga röster10 
Totalt10 551
(68,9 %)

Allmänna valmansförbundet (M) ställde upp till val med partibeteckningen Försvarsvännerna. 1 röst hade partibeteckningen De moderata.

Liberalerna (L) ställde upp till val med partibeteckningen Frisinnade och nykterhetsvänner. 1 röst hade partibeteckningen De frisinnade.

Socialdemokraterna (S) ställde upp till val med partibeteckningen Arbetarpartiet.

Rösterna på övriga partier hade beteckningen Fria gruppen.

Inför valet upptogs 19 243 personer i röstlängden. Av dessa var 15 303 (79,5 %) personer röstberättigade och 3 940 (20,5 %) icke röstberättigade.[2]

Källor

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 34

Noter

  1. ^ SCB: Riksdagsmannavalen 1909–1911 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. Läst 19 maj 2015
  2. ^ [a b] SCB: Riksdagsmannavalen våren 1914 Läst 19 maj 2015