Konvex mängd
En mängd i ett reellt eller komplext vektorrum är konvex om varje punkt längs en sträcka mellan två godtyckligt valda punkter i mängden också ligger i mängden. Man kan även uttrycka det som att alla andra punkter går att "se" från varje punkt i mängden.
Konvex mängd är ett begrepp som är vanligt förekommande inom optimeringsläran och olika grenar av mängdläran.
Definition
En mängd X i ett reellt eller komplext vektorrum sägs vara konvex om
implicerar att
Med andra ord ska linjestycket mellan och ligga i X. [1][2][3]
Egenskaper
Konvexkombinationer
Om är punkter i ett reellt eller komplext vektorrum är en konvexkombination av dessa punkter en punkt som kan skrivas som:
En mängd är konvex om och endast om den innehåller alla sina konvexkombinationer. [4]
Skärning mellan konvexa mängder
Snittet mellan ett ändligt antal konvexa mängder är också konvext.
- Bevis
Låt vara en samling konvexa mängder och låt mängden D definieras enligt nedan:
Då önskar man visa att för två godtyckliga punkter x1 och x2 i D så gäller att
också ligger i D.
Man vet att om är två element i D så är också två element i alla de konvexa mängderna .
Således, eftersom är konvexa, så ligger
i varje en av mängderna .
Därför vet man att
ligger inom skärningen mellan , dvs inom mängden D som då också är konvex. [5]
Konvext hölje
För varje mängd X i ett reellt eller komplext vektorrum finns en minsta konvex mängd som innehåller mängden. Denna mängd kallas för X:s konvexa hölje. Det konvexa höljet till X kan ses som snittet av alla konvexa mängder som innehåller X, eller som mängden av alla konvexkombinationer av punkterna i X. [6]
Stjärnformighet
Om C är ett godtyckligt reellt eller komplext vektorrum i ett ändligt antal dimensioner gäller det att C är stjärnkonvex om det finns något i C sådant att konvexkombinationen av och alla andra punkter i C ligger inom C.
Således vet man att en konvex mängd alltid är stjärnformig, men stjärnformiga mängder är inte alltid konvexa.
Tillämpningar
Konvexa mängder, tillsammans med konvexa funktioner används för att lösa flera typer av problem inom flera olika matematiska områden.
Simplexmetoden
Simplexmetoden används för att lösa LP-problem vars allmänna form är:
med bivillkor enligt:
Ovan så är koefficienten i målfunktionen för variabeln . är motsvarande koefficient i bivillkor i, och är motsvarande högerledskoefficient.
- Sats
Det tillåtna området (området som definieras av bivillkoren) i ett LP-problem utgör en konvex mängd.
- Bevis
Låt vara två godtyckliga punkter som är tillåtna under samtliga bivillkor i. Detta kan skrivas som att
Betrakta sedan en punkt på linjen mellan som är en konvexkombination av de båda punkterna, dvs en punkt
Multiplicera sedan de båda olikheterna ovan med respektive och addera de båda. Detta ger:
och detta kan skrivas:
Detta säger att även den godtyckliga punkten är tillåten med avseende på bivillkor i, och detta är definitionen på en konvex mängd. En slutsats som kan dras av detta är att mängden av alla lösningar till villkoret
då utgör en konvex mängd. Detta resonemang kan tillämpas på alla övriga bivillkor till det allmänna LP-problemet, vilket ger slutsatsen att det tillåtna området i ett LP-problem är en konvex mängd. [7]
Se även
Källor
- ^ Bazaraa, M.S; Shetty, C.M: "Lecture Notes in Economics and Mathematical Systems - Foundations of Optimization", sidan 16. Springer-Verlag, 1976
- ^ Ekeland, I; Temam, R: Convex Analysis and Variational Problems", sidan 3. North-Holland Publishing Company, 1976
- ^ Lundgren, J; Rönnqvist, M; Värbrand, P: "Optimeringslära", sidor 28-36. Studentlitteratur, 2007
- ^ Cooper; Steinberg: "Introduction to Methods of Optimization", sidor 67-71. W.B. Saunders Company, 1970
- ^ Cooper; Steinberg: "Introduction to Methods of Optimization", sidor 68-69. W.B. Saunders Company, 1970
- ^ Cooper; Steinberg: "Introduction to Methods of Optimization", sidor 73-78. W.B. Saunders Company, 1970
- ^ Lundgren, J; Rönnqvist, M; Värbrand, P: "Optimeringslära", sidor 89-90. Studentlitteratur, 2007
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Konvex mängd.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: CheCheDaWaff, Licens: CC BY-SA 4.0
Illustration of a concave set
Författare/Upphovsman: CheCheDaWaff, Licens: CC BY-SA 4.0
Illustration of a convex set
An example of a simple LP-probelm