Konvent (Europeiska unionen)
- För andra betydelser, se konvent.
Ett konvent är ett tillfälligt organ som bildas i samband med fördragsändringar inom Europeiska unionen. Konventet sammankallas av Europeiska rådets ordförande om Europeiska rådet med enkel majoritet beslutar att föreslagna fördragsändringar ska granskas. Företrädare för medlemsstaternas parlament, stats- eller regeringscheferna, Europaparlamentet och Europeiska kommissionen deltar i konventet, vars huvuduppgift är att grundligt bereda fördragsändringarna. Konventet utarbetar en rekommendation till en regeringskonferens, som i sin tur utarbetar de fördragsändringar som ska antas.[1]
Genom Lissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december 2009, infördes ett ordinarie ändringsförfarande för ändring av unionens fördrag som innebär att ett konvent i regel alltid ska sammankallas vid fördragsändringar. Om de föreslagna fördragsändringarna är begränsade kan Europeiska rådet med enkel majoritet efter godkännande av Europaparlamentet dock besluta att inget konvent ska sammankallas, utan att regeringskonferensens mandat istället ska fastställas av Europeiska rådet. Om fördragsändringarna dessutom är begränsade till unionens inre politik och inte utökar unionens befogenheter, kan Europeiska rådet med enhällighet direkt anta fördragsändringarna efter samråd med Europaparlamentet, kommissionen och, om förslaget rör institutionella ändringar på det monetära området, Europeiska centralbanken, utan att varken något konvent eller någon regeringskonferens sammankallas.
Inget konvent har sammankallats sedan Lissabonfördraget införde möjligheten till det. Däremot har två konvent sammankallats av Europeiska rådet tidigare, ett i samband med utarbetandet av stadgan om de grundläggande rättigheterna 1999–2000 och ett i samband med utarbetandet av Europeiska konstitutionen 2001–2003. I november 2023 begärde Europaparlamentet att ett konvent skulle sammankallas för att utarbeta förslag till fördragsändringar mot bakgrund av konferensen om Europas framtid.[2][3]
Se även
Referenser
- ^ ”Artikel 48.3 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 42. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”EU:s framtid: Parlamentet föreslår ändringar av fördragen”. Europaparlamentet. 22 november 2023. https://www.europarl.europa.eu/news/sv/press-room/20231117IPR12217/eu-s-framtid-parlamentet-foreslar-andringar-av-fordragen. Läst 27 januari 2024.
- ^ ”Europaparlamentets resolution av den 22 november 2023 om Europaparlamentets förslag till ändringar av fördragen (2022/2051(INL))”. Europaparlamentet. 22 november 2023. https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/TA-9-2023-0427_SV.pdf. Läst 27 januari 2024.
 | EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia. |
Media som används på denna webbplats
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.