Konstantin Päts

Konstantin Päts
	Konstantin Päts
	;
	Estlands 1:a president
	Tid i befattningen; 24 april 1938–23 juli 1940
Premiärminister	Kaarel Eenpalu; Jüri Uluots; Johannes Vares
Efterträdare	Lennart Meri
Född	23 februari 1874; Tahkuranna, Guvernementet Livland, Ryska imperiet
Död	18 januari 1956 (81 år); Burashevo, Kalinin oblast, Ryska SFSR, Sovjetunionen
Gravplats	Metsakalmistu;
Alma mater	Tartu universitet
Yrke	Politiker, advokat, journalist
Maka	Wilhelma Ida Emilie Peedi
Barn	2
Namnteckning

Konstantin Päts, född 23 februari 1874 i Tahkuranna i Guvernementet Livland i Ryssland, död 18 januari 1956 i Burashevo i Kalinin oblast i Sovjetunionen, var en estnisk publicist, jurist, affärsman och politiker för Estniska bondeförbundet. Han var i flera omgångar under mellankrigstiden Estlands regeringschef som riksäldste, och regerade efter en statskupp 1934 Estland genom dekret som en auktoritär enpartistat. Han blev 1938 det första estniska statsöverhuvudet med titeln president. Päts fängslades vid Sovjetunionens ockupation av Estland 1940 och avled i sovjetisk fångenskap.

Biografi

Efter avlagd juristexamen i Dorpat (Tartu) 1896 var Päts verksam i Reval (Tallinn) som advokat, kommunalman och revolutionärt nationalistisk publicist. Dömd till döden efter revolutionen 1905 var han landsflyktig 1905–1910 och satt i fängelse i Sankt Petersburg 1910–1911. Därefter kom han åter i den aktiva ledningen för en estniska självständighetspolitiken och var 1914–1918 en av dem som i första hand skapade förutsättningarna för ett fritt Estland.^[1]

1918–1919 var han ministerpresident och inrikesminister i den provisoriska regeringen, 1921–1922 på nytt ministerpresident och Estlands förste statschef, "riksäldste". Päts tillhörde därefter den ledande gruppen inom agrarpartiet. Den 1 november 1932 utsågs han på nytt till ministerpresident för perioden 1933–1935.^[1]

Trettiotalet blev en inrikespolitiskt turbulent tid i Estland. Efter en period med vad som upplevts som svaga regeringar hade 1933 en ny konstitution formulerats där den tidigare posten som riksäldste avsågs ersättas med en president med starkare maktposition. Päts var statsäldste under övergångsperioden mellan den tidigare konstitutionen och den senare, men när den högernationalistiska Vapsrörelsen såg ut att vinna makten i de förestående valen genomförde han i mars 1934 en statskupp i samarbete med general Johan Laidoner, sedermera överbefälhavare, och drev med stöd av arbetarpartiet igenom en semi-auktoritär konstitution där presidenten styrde med dekret för att stävja den allt starkare växande nationalistiska högern. Päts införde undantagstillstånd, förbjöd alla politiska partier, sköt både presidentval och riksdagsval på framtiden och fängslade många tusental högeraktivister. Undantagstillståndet kom inte senare att upphävas förrän i praktiken efter den sovjetiska ockupationens slut på nittiotalet.

Under stark press från Sovjetunionen blev Päts nödd stegvis att uppge Estlands självständighet under åren 1939 och 1940. Päts fängslades i juli 1940 och dog efter andra världskriget, fortfarande fängslad, på mentalsjukhus i Kalinin (nuvarande Tver) i Sovjetunionen.^[2]

Kommendör med stora korset av Kungl. Svenska Vasaorden med kedja 1936.^[3]

Utmärkelser

Storkorset av Finlands Vita Ros’ orden, 1922^[4]
Storkors av Dannebrogorden, 1933^[5]
Kommendör med stora korset av Vasaorden, 1936^[6]
Storkorset med kedja av Finlands Vita Ros’ orden, 27 augusti 1937^[7]
Vita stjärnans orden, kedjegrad, 24 april 1938
Statsvapnets ordens kedja, 24 april 1938
Hedersmedborgare, 1939^[8]
Hedersmedborgare i Tallinn
Hedersmedborgare i Tartu
Storkors av Polonia Restituta
Biskop Platon-orden
Storkorsriddare av Sankt Mauritius och Sankt Lazarusorden
Första klass av Estniska Röda korsets orden
Tre Stjärnors orden, första klass
Hedersmedborgare i Pärnu
Storkors av Hederslegionen
1:a graden av Örnkorsets orden
Frihetskorset (Estland)
Vita örnens orden

[Redigera Wikidata]

Referenser

Noter

^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1123
^ Mart Laar, Red Terror: Repressions of the Soviet Occupation Authorities in Estonia (Tallinn: Grenader, 2007), s. 6.
^ Sveriges statskalender / 1940. Bihang. sid. 160. https://runeberg.org/statskal/1940bih/0160.html
^ Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 106, ISBN 978-951-37-7005-1.^{[källa från Wikidata]}
^ Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 514, ISBN 978-951-37-7005-1.^{[källa från Wikidata]}
^ Sveriges statskalender / 1940. Bihang, s. 160, läs online, läst: 28 maj 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 497, ISBN 978-951-37-7005-1.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, Internet Archive .^{[källa från Wikidata]}

Tryckta källor

Turtola, Martti (2002) (på finska). Presidentti Konstantin Päts: Viro ja Suomi eri teillä. Helsingissä: Otava. ISBN 951-1-17681-1

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Konstantin Päts.
Bilder & media

[ReferenceA-1] [a b] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1123

[2] Mart Laar, Red Terror: Repressions of the Soviet Occupation Authorities in Estonia (Tallinn: Grenader, 2007), s. 6.

[3] Sveriges statskalender / 1940. Bihang. sid. 160. https://runeberg.org/statskal/1940bih/0160.html

[6bc64c7b182c6417f24051cedea1c4131723a5d2-4] Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 106, ISBN 978-951-37-7005-1.^{[källa från Wikidata]}

[cce9e7f239029298b02af46f8deb1c152a6af022-5] Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 514, ISBN 978-951-37-7005-1.^{[källa från Wikidata]}

[86f00363747b900963465c442d0b03ab250958e2-6] Sveriges statskalender / 1940. Bihang, s. 160, läs online, läst: 28 maj 2023.^{[källa från Wikidata]}

[9feedf5634187d36594272c2e1a7351dee671bf6-7] Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 497, ISBN 978-951-37-7005-1.^{[källa från Wikidata]}

[5d27a64792f10a2b18df0582024307324b0081af-8] äs online, Internet Archive .^{[källa från Wikidata]}

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

Navigation

Navigering

Temaportaler