Konståret 1915
Konståret 1915 | |
1914 · 1915 · 1916 | |
Humaniora och kultur | |
---|---|
Film · Konst · Litteratur · Musik · Serier · Teater | |
Samhällsvetenskap och samhälle | |
Ekonomi · Krig · Politik · Sport | |
Teknik och vetenskap | |
Meteorologi · Vetenskap |
Händelser
- 7 januari - Konstmuseet Minneapolis Institute of Art invigs, då med plural-s i namnet: Minneapolis Institute of Arts.
Okänt datum
- Harper's Bazaar anställer Erté för att designa deras omslag.
- Ambrose Heal grundar tillsammans med andra Design and Industries Association i London.
- Kunstnersammenslutningen Grønningen bildas i Danmark
- Wolffs Verlag i Leipzig utger Carl Einsteins konsthistoriska arbete Negerplastik, en undersökning av afrikanska skulpturer i egenskap av konstföremål utan deras etnocentriska innebörder men i ljuset av en kubistisk teoribildning.
Verk
- Frank Weston Benson - Red and Gold.
- Giorgio de Chirico - Doppio Sogno di Primavera.
- Isaac Rosenberg - Self-portrait.
- Anders Zorn - Självporträtt i rött.
- Henri Matisse - Le rideau jaune.
- Carl Larsson - Midvinterblot.
Utställningar
Födda
- 4 januari - Robert Motherwell (död 1991), amerikansk konstnär.
- 6 januari - Ann Margret Dahlquist-Ljungberg (död 2002), svensk författare och bildkonstnär.
- 13 januari - John Johnson (död 1968), svensk konstnär
- 24 januari - Robert Motherwell (död 1991), amerikansk målare och tryckmakare.
- 11 februari - Mervyn Levy (död 1996), walesisk konstnär och konstkritiker.
- 10 mars - Harry Bertoia (död 1978), amerikansk konstnär och möbeldesigner.
- 29 mars - Sylvia Leuchovius (död 2003), svensk konstnär och formgivare.
- 1 april - Lennart Kvarnström (död 1982), svensk arkitekt och professor vid Lunds tekniska högskola.
- 4 april - Mathias Goeritz (död 1990), tysk-mexikansk målare och skulptör.
- 4 april - Louis Archambault (död 2003), Kanadakanadensisk skulptör.
- 6 april - Tadeusz Kantor (död 1990), polsk målare, scendesigner och teaterdirektör.
- 12 april - Stina Håfström (död 2012), svensk konstnär.
- 15 april - Elizabeth Catlett, amerikansk konstnär.
- 3 maj - Richard Lippold (död 2002), amerikansk skulptör.
- 5 maj - Carl-Emil Berglin (död 2009), svensk skulptör och målare.
- 9 maj - Egon Möller-Nielsen (död 1959), svensk arkitekt och skulptör.
- 20 maj - Sam Golden (död 1997), amerikansk uppfinnare och färgmakare.
- 2 juni - Tapio Wirkkala (död 1985), finländsk konstnär (skulptör och formgivare).
- 6 juni - Miriam Davenport (död 1999), amerikansk målare och skulptör.
- 14 juni - Ingrid Almqvist (död 1993), svensk målare och sångare.
- 15 juni - Osvald Larsson (död 1973), svensk konstnär.
- 17 juni - Gunther Gerzso (död 2000), mexikansk målare.
- 13 juli - Carlo Derkert (död 1994), svensk museiman och konstpedagog.
- 6 augusti - Arne Andersson (död 21982), svenska konstnär
- 28 augusti - Tasha Tudor (död 2008), amerikansk illustratör och författare av barnböcker.
- 1 oktober - Wilgot Lind (död 1996), svensk konstnär.
- 7 oktober - Astrid Rietz (död 2007), svensk skulptör.
- 13 oktober - Terry Frost (död 2003), engelsk konstnär.
- 24 oktober - Bob Kane (död 1998), amerikansk serietecknare och serieförfattare.
- 9 november - André François (död 2005), fransk serieskapare.
- 13 november - Lars Norrman (död 1979), svensk konstnär och grafiker.
- 29 november - Oscar Reutersvärd (död 2002), svensk konstnär och professor.
- 22 december - Sune Walberg (död 1992), , svensk konstnär.
- 30 december - Mary Sundström-Cederkrantz (död 1991), svensk konstnär.
Avlidna
- 11 februari - Edvard August Bergh (född 1853), svensk konstnär och dekorationsmålare.
- 25 februari - Flaxman Charles John Spurrell (född 1842), engelsk fotograf.
- 2 april - Bror Sahlström (född 1869), svensk konstnär och skulptör.
- 9 april - Karl Bitter (född 1867), amerikansk skulptör.
- 7 maj - Sir Hugh Lane (född 1875), brittisk konsthandlare och gallerigrundare.
- 2 juni - Olof Arborelius (född 1842), svensk konstnär och professor vid Konstakademien.
- 15 juni - Eugène Jansson (född 1862), svensk konstnär.
- 11 juli - Albert Schickedanz (född 1846), österrikisk-ungersk arkitekt och målare.
- 15 september - Alfred Agache, fransk konstnär.
- 22 december - Arthur Hughes (född 1832), engelsk målare och illustratör.
Referenser
Fotnoter
- ^ ”Vorticism”. Msn Encarta. Arkiverad från originalet den 22 maj 2007. https://web.archive.org/web/20070522043958/http://encarta.msn.com/encnet/refpages/RefArticle.aspx?refid=761580283. Läst 17 oktober 2009.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Konståret 1915.
Media som används på denna webbplats
Photo of an oil painting palette. Photo taken by Max Wehlte. Max Wehlte allows use of his photographs for any purpose.
Målningen visar en naken man som står med huvudet högt på en förgylld släde dragen av fyra starka män, två som drar och två som skjuter på. I mitten av bilden står en enögd präst med Tors hammare lyft över huvudet. Framför prästen, med ryggen mot oss, står bödeln i en röd mantel. Hans huvud är böjt. Kniven han håller döljs för offret på släden men vi inser att han när som helst kommer att köra in den i den nakna mannens blottade bröst. Den plats som Carl Larsson skapat för offret är det hedniska templet i Gamla Uppsala. Det kungliga offret är den mystiska kung Domald och historien är hämtad från den berömda fornnordiska Prosaiska Eddan (Snorres Edda) skriven på Island av Snorre Sturlasson i början av 1200-talet. Snorre hävdar att Domald offrades för att blidka gudarna och få slut på flera års missväxt. Det finns inga andra bevis för att Domald någonsin existerat.
När Carl Larsson hade avslutat sin målning som visar Gustav Vasas intåg i Stockholm fanns bara en tom vägg kvar på museet. Det är inte överraskande att Carl Larsson ville måla även den. Och utan att museet hade beställt en målning eller organiserat en tävling, lämnade Carl Larsson in ett eget förslag 1911. I motsats till midsommarmotivet som avbildades i målningen av Gustav Vasa valde han ett midvinterblot från vikingatiden som motiv. Och som ett komplement till Gustav Vasas kungliga triumf föreslog han en målning som avbildade en kung som offras för sitt folk.
Skissen gav upphov till högljudd kritik när den visades på Nationalmuseum 1911. Experter anklagade Carl Larsson för att blanda ihop föremål från olika historiska perioder. Hans vision var historiskt inkorrekt. Dessutom var historiska målningar, som den föreslagna Midvinterblot, inte längre på modet.
Allteftersom motståndet mot hans föreslagna målning ökade, så ökade Carl Larssons beslutsamhet att genomföra projektet. Han investerade hela sin konstnärliga prestige, som Sverige mest berömda målare, och han avslutade målningen på egen bekostnad. Duken på 80 kvm hängde tillfälligt i museet 1915. Men efter mycket debatterande, ända upp på regeringsnivå, refuserades målningen. Den togs ner och, efter Carl Larssons död 1919, visades den på Skissernas museum i Lund i nästan 40 år.