Konfessionella skolor

Det har föreslagits att denna text bör infogas i Konfessionella skolor i Sverige (2022-02) (Se diskussion)

Konfessionella skolor, religiösa friskolor, eller formellt fristående skolor med konfessionell inriktning, är beteckningen på en viss typ av skolor som tillhör det offentliga skolväsendet i Sverige men tillåts ha en konfessionell inriktning.

Rättslig reglering

Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) ska verksamheten i skolan vara icke-konfessionell.^[1] Detta gäller dock inte för fristående skolor och förskolor som enligt Skollagen (SFS 2010:800, 1 kap. 7 §) får ha en konfessionell inriktning (undervisningen måste dock vara icke-konfessionell).^[2] Motivet till att skolorna får ha denna inriktning kan härledas från Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, där det anges att "ska staten respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn sådan utbildning och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse" (Artikel 2 i tilläggsprotokollet från 1952).^[3] Samtidigt som skolorna får finnas enligt skollagen, måste de samtidigt uppfylla den värdegrund som gäller för utbildningen inom det offentliga skolväsendet och i likhet med andra friskolor följa samma läroplan som de kommunala skolorna.

Tillsyn

I likhet med det övriga skolväsendet är det Skolinspektionen som, sedan 1 oktober 2008, har tillsynsansvar för konfessionella skolor. Skolverket har gjort en undersökning av dem och konstaterar att det inte finns fler brister i konfessionella skolor än när det gäller övriga friskolor.^[4]

Skolverket har dock vid flera tillfällen uttalat kritik mot enstaka konfessionella skolor, som går ut på att de inte uppfyller den värdegrund som riksdagen har fastslagit för alla skolor. Ett exempel är Andreasgymnasiet i Göteborg,^[5] där skolan senare ändrade sig. År 2013 stängdes den islamiska Jasminskolan i Norrköping med omedelbar verkan på grund av en otrygg miljö för elever, bristande betygssättning och att rektorn saknade utbildning för sin tjänst.^[6][7] Skolans ledning åtalades för och dömdes till böter och villkorlig dom för bokföringsbrott.^[8]

Förekomsten av konfessionella skolor

Enligt Skolverkets statistik för läsåret 2006/2007 fanns det totalt 64 fristående grundskolor med konfessionell inriktning och fem fristående gymnasieskolor med konfessionell inriktning.^[9] Av de 69 godkända konfessionella skolorna hade åtta en muslimsk profil, tre en judisk och 49 en kristen profil.

Debatt om skolorna

Frågan om de konfessionella skolornas vara eller inte vara är en fråga som debatterats, både i media och i riksdagen. Bland andra har Jan Björklund på DN-debatt den 31 oktober 2005 uttryckt ett krav att stoppa religiösa skolor.^[10]

Laboraskolan figurerar ibland i debatten om konfessionella skolor. Plymouthbröderna ansökte om att få starta en konfessionell skola, men fick avslag på sin ansökan.^[11] Beslutet överklagades till Länsrätten i Stockholms län, som i en dom den 22 juni 2007 Laboraskolan AB tillstånd att bedriva grundskola årskurs 6–9 och gymnasieskola med inriktning motsvarande industri-programmet som icke-konfessionell friskola.^[12] Skolan har anklagats för att isolera elever, censurera litteraturen och att hindra flickorna på skolan i sina studier.^[13]

Referenser