Konciliet i Chalkedon
Konciliet i Chalkedon var ett ekumeniskt kyrkomöte som ägde rum från den 8 oktober till den 1 november 451 i Chalkedon. Det var det fjärde av kristendomens första sju koncilier, och anses vara ofelbart i sina dogmatiska definitioner av den Romersk-katolska kyrkan och de Östortodoxa kyrkorna.[1]
Vid kyrkomötet antogs chalkedonska trosbekännelsen, som handlar om Jesu natur och gudomlighet. Därmed fastslogs tvånatursläran (duofysitismen) och monofysitismen avvisades. Detta innebar också en brytning med de miafysitiska kyrkorna, som numera kallas för de Orientaliskt ortodoxa kyrkorna.
Mötet sammankallades av kejsar Marcianus, och 500 biskopar närvarade. Frågorna som behandlades var en fortsättning på den konflikt som föranlett Konciliet i Efesus 431.
Källor
- Hardon, John A. (1985) (på engelska). Pocket Catholic Dictionary. New York: Image Books Doubleday. sid. 123–124. ISBN 0-385-23238-1
Noter
- ^ Meyendorff, John (1989). Imperial unity and Christian divisions: The Church 450–680 A.D. Crestwood, NY: St. Vladimir's Seminary Press. ISBN 978-0-88-141056-3.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Lamptraveller, Licens: CC0
Extracted with tools in Photoshop editing software and rendered in Black and White for text ornamentation of literary or other works from Wrought Iron Ornaments (1928), J. G. Braun Co., Chicago IL, New York NY, (48 p., illus., 22, x 28 cm, trade catalog, made available on archive.org under Creative Commons license: Public Domain Mark 1.0)
«Четвёртый Вселенский Собор». Фреска храма Рождества Богородицы (Ферапонтов монастырь). Четвёртый вселенский собор – Халкидонский, проходил в 451 году в Халкидоне при императоре Маркиане. Собран против архимандрита Евтихия, который отвергал человеческую сущность Христа, и признавал только Божественную (это учение носит название монофизитство). На соборе присутствовало 650 епископов, которые осудили это лжеучение.