Kommuner i Nicaragua

Nicaragua är indelat i 153 kommuner (municipios) som är uppdelade i 15 departement och två autonoma regioner. Befolkningen i kommunerna varierar stort, från mindre än två tusen personer i San Juan del Norte på den Karibiska kusten till över en miljon i huvudstaden Managua. Kommunernas ytor varierar också stort, från mindre än 3 km² för Dolores strax söder om Managua till 9342 km² för Waspán i nordöstra Nicaragua vid gränsen mot Honduras. De äldsta kommunerna har sitt ursprung i de indiansamhällen som existerade innan spanjorerna erövrade landet på 1500-talet.

Kommunernas skapande, funktion och administration regleras av kommunallagarna från 1988, 1997 och 2012. Där stadfästs kommunernas autonomi och att de skall styras av en demokratiskt vald kommunfullmäktige (concejo municipal), som inkluderar och leds av en direktvald borgmästare. Kommunfullmäktige inkluderar förutom borgmästaren och de vanliga medlemmarna även en direktvald vice borgmästare som väljs i par tillsammans med borgmästaren, och som normalt är från samma parti, samt den borgmästarkandidat som fick näst flest röster. Beroende på kommunens storlek har kommunfullmäktige mellan 17 och 50 medlemmar, förutom huvudstaden Managua, där de är 80 stycken. För att väljas måste man vara medborgare i Nicaragua, minst 21 år gammal, och bosatt i kommunen de senaste två åren.

Kommunalval har hållits 1990, 1996, 2000, 2004, 2008, 2012, 2017 och 2022, samt 2009 för sju kommuner som inte kunde hålla valen 2008 på grund av orkanen Felix.^[1][2][3][4]

Vid kommunalvalet 2012 erövrade de socialdemokratiska Sandinisterna borgmästarposten i 134 av landets 153 kommuner, inklusive alla departementshuvudstäder förutom Puerto Cabezas. Det Oberoende Liberala Partiet (PLI) vann i 13 kommuner: Ciudad Antigua, El Tortuguero, La Cruz de Río Grande, Mulukukú, Río Blanco, San José de Bocay, San José de los Remates, San Pedro de Lóvago, Santa María de Pantasma, Santo Domingo, Villa Sandino, Waslala och Wiwilí de Nueva Segovia. Det Konstitutionella Liberala Partiets (PLC) borgmästarkandidat vann i Muelle de los Bueyes och Paiwas medan den Nationella Liberala Alliansens (ALN) kandidat vann i San Francisco de Cuapa. Dessa liberala kommuner ligger alla i landets norra och centrala delar. Miskitoindianernas parti YATAMA vann i Puerto Cabezas, Prinzapolka och Waspán, som ligger i det nordöstra hörnet av landet.^[5]

Vid kommunalvalet 2022 tog Sandinisterna borgmästarposten och majoriteten i alla 153 kommuner.^[6]

Kommunerna skall enligt kommunallagen ansvara för stadsplanering och markanvändning, miljövård, sophämtning, dränering av regnvatten och sanitet, konstruktion, underhåll och utsmyckning av gator, torg, trottoarer, broar, gatubelysning, parker, lekplatser och rekreationsområden, förvaltning av marknadsplatser, konstruktion, underhåll och förvaltning av kyrkogårdar, konstruktion och underhåll av lokala vägar, drivandet av plantskolor för kommunens behov, främjandet av folkbildning, kultur, idrott och turism, drivandet av kulturella institutioner såsom bibliotek, museer, musikorkestrar och djurparker, organisation av lokala festivaler, kontroll av mått och vikter samt bemyndigande av stängsel och registrering av boskapsförsäljning. Kommunerna ansvarar också för folkbokföringen.^[1][2][3]

Historiskt har kommuner i Nicaragua klassificerats som antingen pueblo (~landskommun), villa (~köping) eller ciudad (stad). När spanjorerna först kom till västra Nicaragua år 1522 var området tätbefolkat med ett stort antal indiansamhällen. Under första hälften av 1500-talet grundade spanjorerna tre städer i landet: León, Granada och Nueva Segovia. Övriga samhällen, där indianerna bodde, klassificerades först som economienda och sedan som pueblo. De flesta av dessa försvann med de epidemier som spanjorerna förde med sig, medan andra har existerat kontinuerligt sedan dess.

I början av 1800-talet hade Nicaragua tre städer, fyra villas (El Realejo, Estelí, Rivas och Acoyapa), samt 56 pueblos, totalt 63 stycken. ^[7] I slutet av seklet, år 1898, fanns det 107 kommuner, inklusive 28 ciudades, 17 villas och 62 pueblos. ^[8] Under 1900-talet ersattes dessa beteckningar gradvis av det mer enhetliga begreppet municipio (kommun). Vid folkräkningen 1920 fanns det 113 kommuner (municipios), samt utanför kommunerna 3 distrikt och 2 comarcas.^[9] Antalet kommuner ökade sedan till 125 år 1963, till 143 år 1989 och sedan till de nuvarande 153 kommunerna.^{[10] [1]} Under det senaste århundradet är det framförallt de östra delarna av landet som har fått nya kommuner. Den yngsta kommunen är Mulukukú som skapades 2005 av territorium från Paiwas och Siuna.^[11]

Under 1800- och 1900-talen har nya kommuner skapats genom ett formellt beslut av det nationella parlamentet, i äldre tid som pueblo och i nyare tid som municipio. I dessa fall finns det ett exakt år då kommunen grundades. En del äldre kommuner har växt fram organiskt och då finns det bara en ungefärlig tid för grundandet. För de allra äldsta kommunerna med ursprung i de gamla indiansamhällena finns det inte ens någon ungefärlig tid för dess grundande utan endast ett år då samhället först nämns av spanjorerna i deras skriftliga källor från erövringstiden.^[12]

Nästan alla kommuner har samma namn som kommunens centralort och då de flesta kommuner inte har någon annan större ort inom sina gränser är det inte alltid meningsfullt att skilja på kommun och ort. Det finns dock några undantag. El Castillo (fortet), Larreynaga, Prinzapolka och Puerto Morazán har namn efter en mindre ort i kommunen medan centralorterna heter Boca de Sábalos, Malpaisillo, Alamikamba respektive Tonalá. Puerto Cabezas fick sitt namn efter centralorten Puerto Cabezas, men orten har återfått sitt ursprungliga indiannamn Bilwi medan kommunen fortfarande heter Puerto Cabezas. El Tuma - La Dalia har fått namn efter kommunens två viktigaste orter, men det är bara La Dalia som är centralort. Centralorten för kommunen Santa María de Pantasma heter Las Praderas. Desembocadura de Río Grande (stora flodens mynning) och Corn Island (majsön) är namngivna efter en flod respektive ö, och det finns ingen ort med samma namn. Bocana de Paiwas (Paiwas mynning) är centralort i kommunen Paiwas, men båda namnen används ibland både för kommunen och orten. Wiwilí är en ort vid floden Río Coco, och den del som ligger på den västra sidan om floden är centralort för kommunen Wiwilí de Nueva Segovia medan den del som ligger på den östra sidan är centralort för kommunen Wiwilí de Jinotega.^[13]

Ungefär 40 procent av kommunerna har namn på ett av Nicaraguas ursprungliga indianspråk. Exempelvis betyder Managua "vid vattnet" på Nahuatl. Tre kommuner har engelska namn: Corn Island, Kukra Hill och Bluefields, då befolkningen är engelskspråkig. Det senare är dock en anglisering, då platsen är uppkallad efter den holländske piraten Abraham Blauvelt. Övriga kommuner har spanska namn.^[14]

En del kommuner har fått namn av samma helgon, och då används en särskiljande beskrivning i namnet. Ett exempel är kommunerna San Juan de Limay, San Juan del Río Coco, San Juan de Oriente, San Juan del Sur och San Juan del Norte. Observera dock att av dessa kommuner ligger San Juan de Oriente (Östra San Juan) längre västerut än både San Juan del Sur och San Juan del Norte, medan San Juan del Norte (Norra San Juan) ligger längre söderut än San Juan del Sur (Södra San Juan). Det senare förklaras av att San Juan del Norte ligger vid Karibiska havet som under kolonialtiden kallades Mar del Norte (Norra havet), medan San Juan del Sur ligger vid Stilla havet som under kolonialtiden kallades Mar del Sur (Söderhavet).^[14]

	Kommun	Departement [15]	Yta (km2)[15]	Folkmängd (2012)[15]	Invånare / km2	Grundad (f.=före)[16]	Extremt Fattiga[17]	Känd för [16][18][19][20]
	Achuapa	León	416	14 784	36	1865	53%	Sesamolja Turkosbrynad motmot Cerro Piedra Imán
	Acoyapa	Chontales	1382	19 792	14	f. 1750	42%	Boskapsskötsel Historisk arkitektur Grottor
	Altagracia	Rivas	211	22 088	105	f. 1548	44%	Vulkanen Concepción Vulkanen Maderas Laguna de Charco Verde
	Belén	Rivas	246	18 121	74	c. 1825	36%	Sockerrör Boskapsskötsel Papaya
	Bluefields	Caribe Sur	4775	54 863	11	1844	58%	Majstångsfestival Rama Cay Naturreservatet Cerro Silva
	Boaco	Boaco	1087	58 496	54	f. 1529	45%	Boskapsskötsel Ost Dansarnas dans
(c) Richard Salgado, CC BY 3.0	Bonanza	Caribe Norte	2039	24 715	12	c. 1980	71%	Gruvor Naturreservatet Cola Blanca Sjön Siempre Viva
	Buenos Aires	Rivas	75	5 677	75	c. 1830	34%	Laguna de Ñocarime Estancia del Congo Nicaraguasjön
	Camoapa	Boaco	1483	38 758	26	f. 1568	48%	Boskapsskötsel Agavehattar Morir Soñando
	Cárdenas	Rivas	227	7 416	33	1912	40%	Nicaraguasjön Öde sandstränder Gränstation Peñas Blancas
	Catarina	Masaya	11	8 406	732	f. 1548	24%	Plantskolor Krukväxter Laguna de Apoyo
	Chichigalpa	Chinandega	223	51 167	230	f. 1528	26%	Sockerrör Rom Kronisk njursvikt
	Chinandega	Chinandega	687	133 361	194	f. 1528	29%	Chorotega-museet Volcán San Cristóbal Hett klimat
	Cinco Pinos	Chinandega	60	7 095	118	c. 1896	41%	Tallskog Sesamfrön Immigration från Honduras
	Ciudad Antigua	Nueva Segovia	154	5 790	38	1543	62%	Kolonial stad Piratattacker Monsignor Madrigal-museet
	Ciudad Darío	Matagalpa	432	50 030	116	c. 1667	31%	Laguna Moyuá Rubén Daríos födelseort Cerro de la Cruz
	Ciudad Sandino	Managua	51	101 929	1994	2000	22%	Förort till Managua Dansfestival Staty av Augosto Sandino
	Comalapa	Chontales	644	17 584	27	1608	49%	Boskapsskötsel Örngrottan Jaguarciklid
	Condega	Estelí	398	30 307	76	f. 1603	32%	gitarrmusik Cantagallo ekologiska park Kamp mot Somozadiktaturen
	Corinto	Chinandega	71	18 036	255	1858	20%	Nicaraguas största hamn Sandstränder Kryssningsfartyg
	Corn Island	Caribe Sur	13	7 296	566	1940	41%	Sandstränder Snorkling Hummer
	Desembocadura de Río Grande	Caribe Sur	1978	3 866	2	1996	86%	Llanos de Karawala Río Grande de Matagalpa Fisk
	Dipilto	Nueva Segovia	108	6 006	56	1839	36%	Grottor med helgonbilder Gourmet Kaffe Garganta de Alcántara
	Diriá	Granada	26	7 040	271	f. 1528	28%	Statyer Kratersjön Laguna de Apoyo Yegua-dansen
	Diriamba	Carazo	349	62 631	180	f. 1548	26%	Teaterpjäsen El Güegüence Ekologiskt museum Ekoturism i La Máquina
	Diriomo	Granada	50	30 477	609	f. 1548	35%	Stenkyrkan Godis Trollkonster
	Dolores	Carazo	2.6	7 822	2985	1904	19%	Bild av det Heliga Korset Plastfabrik Landets minsta kommun
	El Almendro	Río San Juan	993	14 420	15	1974	57%	Boskapsskötsel Kräkrot Gummi
	El Ayote	Caribe Sur	831	15 599	19	2000	76%	Boskapsskötsel Ost Återintegrering av Contras
	El Castillo	Río San Juan	1656	30 150	18	1971	66%	Floden Río San Juan Fortet El Castillo Naturreservatet Indio-Maíz
	El Coral	Chontales	306	7 909	26	1997	52%	Boskapsskötsel Gummi Nybyggare
	El Crucero	Managua	226	15 033	67	2000	26%	Fina utsiktsvyer Växtlösa El Ventarrón Fritidshus
	El Cuá	Jinotega	637	56 897	89	1989	66%	Naturen i Peñas Blancas Naturen i Cerro Kilambé Vattenfallet Arcoiris
	El Jicaral	León	434	11 537	27	1834	36%	guldgrävning Mango Liten vit kolonial kyrka
	El Jícaro	Nueva Segovia	278	30 449	110	f. 1750	42%	Varmvattenkällor Sandinos högkvarter San Albino gruvan
	El Rama	Caribe Sur	5618	57 261	10	1910	60%	Río Escondido Hamn Ecohotell El Vivero
	El Realejo	Chinandega	105	9 777	94	1532	40%	Historisk hamn Piratattacker Santiagokyrkan
	El Rosario	Carazo	11	6 676	607	1848	19%	Dans Gamla traditioner Lekpark
	El Sauce	León	630	30 785	49	1723	42%	El Señor de Esquipulas Pilgrimer Biodling
	El Tortuguero	Caribe Sur	2471	37 998	15	1996	87%	Reserva de Wawashang Río Kurinwas Skogsindustri
	El Tuma - La Dalia	Matagalpa	462	67 510	146	1989	63%	Kaffe Naturen i Peñas Blancas Ekoturism
	El Viejo	Chinandega	1275	86 317	68	f. 1528	45%	Padre Ramos deltat Volcán Cosigüina Surfing
	Esquipulas	Matagalpa	216	17 568	81	c. 1830	45%	Kristus av Esquipulas staty Pilgrimmer Vandringsleder
	Estelí	Estelí	796	122 924	154	1711	24%	Muralmålningar Cigarrer Naturreservatet Miraflor
	Granada	Granada	531	123 697	233	1524	26%	Kolonial stad Isletas de Granada Turister
	Jalapa	Nueva Segovia	629	64 419	102	f. 1603	36%	Pumor Naturreservatet Dipilto y Jalapa Majsfestival
	Jinotega	Jinotega	1119	123 548	110	f. 1568	46%	Kaffe Kyrkan Laguna de Apanas
	Jinotepe	Carazo	292	50 812	174	f. 1548	19%	Nöjesparken Hertylandia Kaffe Badorten Huehuete
	Juigalpa	Chontales	727	59 545	82	f. 1548	26%	Arkeologiskt museum Zoo Thómas Belt Centralparken
	Kukra Hill	Caribe Sur	1262	9 559	8	1989	69%	Palmolja Vandringsleder Skogsreservatet Greenfields
	La Concepción	Masaya	73	39 226	537	1889	34%	Tope de los Santos Botanisk trädgård fruktodlingar
	La Concordia	Jinotega	122	7 200	59	1851	38%	Grottan Las Ventanas Cacabelfallet Musikfestival
	La Conquista	Carazo	91	4 008	44	1899	33%	Poza de San Pablo Huella de Gigante Pilgrimsort
	La Cruz de Río Grande	Caribe Sur	3360	31 889	9	c. 1892	84%	Kakao Río Grande de Matagalpa Llanos de Makantaka
	La Libertad	Chontales	775	13 569	18	1855	50%	Boskapsskötsel Gruvor Arkeologiska fynd
	La Paz Centro	León	606	31 623	52	1653	38%	Vulkanen Momotombo Ruinerna av León Viejo Kakel och taktegel
	La Paz de Carazo	Carazo	16	5 355	345	c. 1850	30%	Traditionella danser Masa de Cazuela Chicha de maiz
	La Trinidad	Estelí	261	21 957	84	c. 1830	32%	Bagerier Musikgruppen Los Mokuanes Mariachiband
	Laguna de Perlas	Caribe Sur	3876	14 503	4	1989	62%	Pärllagunen Cayos Perlas Reserva de Wawashang
	Larreynaga	León	882	32 111	36	1944	32%	Vulkanen Cerro Negro Naturen i Las Pilas - El Hoyo Guldgruvor
	Las Sabanas	Madriz	69	4 896	71	1942	39%	Tepesomoto-La Pataste Ekologiska odlingar Jordgubbar
	León	León	820	201 100	245	1524	20%	Domkyrkan Universitet Konstmuseet
	Macuelizo	Nueva Segovia	250	6 570	26	1813	46%	Bönor Termalkällor Fossiler
(c) Dr d12 from en.wikipedia.org, CC BY-SA 3.0	Managua	Managua	289	1 028 808	3560	f. 1525	16%	Landets huvudstad Jordbävningen 1972 Fotavtryck från 100 f.Kr.
	Masatepe	Masaya	62	36 297	585	f. 1548	29%	Möbler Masayalagunen Avocado
	Masaya	Masaya	141	166 588	1181	f. 1528	24%	Hemslöjd Masayalagunen Monimbó-kvarteren
	Matagalpa	Matagalpa	619	150 643	243	f. 1536	37%	Kaffe Svart keramik Selva Negra
	Mateare	Managua	297	42 073	141	f. 1524	32%	Fisk Naturreservatet Chiltepe Kratersjön Apoyeque
	Matiguás	Matagalpa	1710	50 230	29	1926	59%	Sierra Quiragua Kaffe Boskapsskötsel
	Morrito	Río San Juan	677	7 382	11	c. 1910	49%	Ris Fiske Skogsindustri
	Moyogalpa	Rivas	63	10 284	163	1853	28%	Museo El Ceibo Punta Jesús María Kokbananer
	Mozonte	Nueva Segovia	242	7 886	33	f. 1603	43%	Keramik Landets högsta berg Loma Santa kapellet
	Muelle de los Bueyes	Caribe Sur	1391	23 806	17	1971	51%	Flodtransporter Kräkrot Gummi
	Mulukukú	Caribe Norte	1905	42 032	22	2005	71%	Floden Río Tuma Mulukukúfallen Kooperativet María Luisa Ortiz
	Murra	Nueva Segovia	479	17 118	36	1872	67%	Rosariofallen Cerro Chipote Småskalig guldbrytning
	Muy Muy	Matagalpa	375	16 366	44	f. 1568	48%	Muralla del Corozo Salto del Carnero Río Olama
	Nagarote	León	598	36 803	62	f. 1548	24%	Quesillos Sandstränder Surfing
	Nandaime	Granada	372	39 777	107	f. 1522	31%	Kolonial arkitektur Santa Ana kyrkan Laguna Blanca
	Nandasmo	Masaya	13	13 207	1016	f. 1581	28%	Masayalagunen Utsikten Vista Alegre Konsthantverk
	Nindirí	Masaya	143	50 138	351	f. 1528	19%	Volcán Masaya Masayalagunen Los Chinegros-dansen
	Niquinohomo	Masaya	32	16 218	512	f. 1548	38%	Sandinos födelseplats Sankta Anna kyrkan Konsthantverk
	Nueva Guinea	Caribe Sur	2774	77 191	28	1981	56%	Boskapsskötsel Ananas Los Ranchitos museet
	Ocotal	Nueva Segovia	86	41 875	489	f. 1778	21%	Centralparken Kulturhuset Flygbombanfall 1927
	Paiwas	Caribe Sur	2375	35 423	15	1974	69%	Río Grande de Matagalpa Boskapsskötsel Nybyggare
	Palacagüina	Madriz	192	15 003	78	f. 1552	25%	Del Sapo klippan María Reyna kyrkan Leguaner
	Posoltega	Chinandega	124	18 725	151	f. 1528	36%	Lahar från Volcán Casita Ruinerna i Posolteguilla Jordnötter
	Potosí	Rivas	146	12 982	89	c. 1830	26%	Kolonial arkitektur Sockerbruk Papaya
(c) Richard Salgado, CC BY 3.0	Prinzapolka	Caribe Norte	7020	32 490	5	1889	79%	Río Prinzapolka Fisk Suhkru firandet
	Pueblo Nuevo	Estelí	222	23 410	105	1652	33%	Arkeologiska fynd Fossilfynd av mastodonter Fossilfynd av glyptodonter
	Puerto Cabezas	Caribe Norte	5985	101 216	17	1929	64%	Hamn Miskitoindianer Cayos Miskitos
	Puerto Morazán	Chinandega	517	15 490	30	1946	51%	Estero Real deltat Räkor Fåglar
	Quezalguaque	León	86	9 515	111	f. 1528	30%	Altaret i kyrkan Arkeologiska fotavtryck Landets första biskop
	Quilalí	Nueva Segovia	339	30 418	90	1891	52%	Cerro Chipote Panalídalen Kamp mot Somozadiktaturen
	Rancho Grande	Matagalpa	648	33 646	52	1989	69%	Vattenfall Cerro Kuskawas Naturen i Peñas Blancas
(c) Richard Salgado, CC BY 3.0	Río Blanco	Matagalpa	700	34 422	49	1974	58%	Cerro Musún Molnskog Boskapsskötsel
	Rivas	Rivas	281	50 684	181	1736	14%	Hacienda Santa Úrsula Papaya Jordbruksuniversitet
	Rosita	Caribe Norte	4418	30 552	7	1989	77%	Gruvor Laguna de Cobre Kokbanan Wabul
	San Carlos	Río San Juan	1462	50 473	35	c. 1850	50%	Solentiname öarna Naturreservatet Los Guatuzos Floden Río San Juan
	San Dionisio	Matagalpa	152	18 094	119	1830	58%	Grönsaker Piedra de Wibuse Cerro El Chile
	San Fernando	Nueva Segovia	269	10 291	38	1897	37%	Bönor Mogotón, landets högsta berg Naturreservatet Dipilto y Jalapa
	San Francisco de Cuapa	Chontales	277	7 941	29	1997	46%	Piedra de Cuapa Nuestra Señora de Cuapa Boskapsskötsel
	San Francisco del Norte	Chinandega	120	7 171	60	1889	49%	Río Negro Contrasattack 1982 'Don Santiago' Samuelson
	San Francisco Libre	Managua	756	10 810	14	1945	34%	Xolotlánsjön Hydroterapi Ved
	San Isidro	Matagalpa	283	19 185	68	1862	28%	Ris Historiskt museum Sankta Barbro dammen
	San Jorge	Rivas	22	8 644	393	f. 1522	24%	Hamn San Jorge kyrkan La Merced kyrkan
	San José de Bocay	Jinotega	3990	54 664	14	2002	79%	Naturreservatet Bosawas Nationalparken Cerro Saslaya Tunowalamgrottorna
	San José de Cusmapa	Madriz	130	7 785	60	1962	65%	Fina vyer Tepesomoto-La Pataste Tallbarrhemslöjd
	San José de los Remates	Boaco	280	8 271	29	1848	48%	Cerros Alegre y Cumaica Boskapsskötsel Cruz del Milenio
	San Juan de Limay	Estelí	531	14 694	28	c. 1830	49%	Stenskulpturer Colocondofallen Kanjon
	San Juan de Oriente	Masaya	14	6 131	444	f. 1548	31%	Keramik Kratersjön Laguna de Apoyo Tjurpenisfäktning
	San Juan del Norte	Río San Juan	1462	1 955	1	c. 1949	60%	Naturreservatet Indio-Maíz Fågelskådning Transitrutten
	San Juan de Río Coco	Madriz	182	30 080	165	1964	55%	Floden Río Coco Vattenfallet Chorro de la Virgen Kaffe
	San Juan del Sur	Rivas	411	15 553	38	1851	21%	Sandstränder Surfing Turister
	San Lorenzo	Boaco	560	30 054	54	1858	42%	Monolito de Cuisaltepe Boskapsskötsel Tjurridning
	San Lucas	Madriz	139	14 881	107	1913	52%	Tepesomoto-La Pataste Keramik Hällmålningar i Loma Panda
	San Marcos	Carazo	118	31 652	268	1820	28%	Tope de los Santos Pila de Sapasmata Kaffe
	San Miguelito	Río San Juan	923	18 286	20	1870	55%	Fiske Skogsindustri Humedales San Miguelito
	San Nicolás	Estelí	163	7 411	45	1890	58%	Vattendelaren Cerro Tisey Naturreservatet Tisey Estanzuela Tjurridning
	San Pedro de Lóvago	Chontales	467	9 071	19	f. 1685	30%	Hällmålningar Vattenfall San Pedro kanjonen
	San Pedro del Norte	Chinandega	72	5 060	71	1889	52%	Vattenfallet Salto del Rey Naturpoolen Las Pilonas Cordillera de La Botija
	San Rafael del Norte	Jinotega	606	20 722	34	c. 1824	48%	Sandinos högkvarter Kyrkan Självständighetsmuseet
	San Rafael del Sur	Managua	357	50 991	143	1831	38%	Badorten Montelimar Surfing Sockerbruk
	San Ramón	Matagalpa	424	35 474	84	f. 1750	60%	Kaffe Passionsfrukt Finca Esperanza Verde
	San Sebastián de Yalí	Jinotega	311	32 441	104	1908	51%	Caballofallet Naturreservatet Volcán Yalí Regn
	Santa Lucía	Boaco	121	8 871	73	1904	47%	La Cocinera grottan Salto de las Américas Agavevävnader
	Santa María	Nueva Segovia	168	4 753	28	1850	44%	Traditionell arkitektur Cerros Pegado kanjonen La Cueva de Duende
	Santa María de Pantasma	Jinotega	563	50 057	89	1989	65%	Vattenfall Regn Meteoritnedslag
	Santa Rosa del Peñón	León	228	10 674	47	c. 1805	54%	Röda bönor Guldbrytning Teater där Judas bränns
	Santa Teresa	Carazo	194	17 942	92	c. 1805	24%	Rosquillas (munkar) Naturreservatet Chacocente Sköldpaddor
	Santo Domingo	Chontales	682	13 984	21	1913	53%	Boskapsskötsel Gruvor El Clavo forsen
	Santo Tomás	Chontales	547	18 754	34	f. 1685	32%	Boskapsskötsel Ost Quesillos
	Santo Tomás del Norte	Chinandega	50	8 140	163	1889	47%	Pittoreskt samhälle Gränsfloden Río Guasaule Sesamfrön
	Sébaco	Matagalpa	290	35 321	122	f. 1527	29%	Chagüitillo museet Mexikansk chiasalvia Linfrö
	Siuna	Caribe Norte	5040	101 770	20	1969	75%	Gruvor Nationalparken Cerro Saslaya Naturreservatet Bosawas
	Somotillo	Chinandega	1089	32 262	30	f. 1548	46%	Sävmattor Kruktillverkning Boskapsskötsel
	Somoto	Madriz	466	37 741	81	1591	30%	Somotokanjonen Rosquilla kex Åsnor
	Telica	León	400	25 539	64	f. 1528	36%	San Jacintos heta källor Vulkanen Telica Geotermisk energi
	Telpaneca	Madriz	300	21 892	73	f. 1528	53%	Santuario de la Virgin Cantagallo ekologiska park Vår Fru av Lourdes grottan
	Terrabona	Matagalpa	249	13 931	56	c. 1830	47%	Monoliten Peña Mordida Cerro Caracol Grönsaker
(c) Marco Montrone, CC BY-SA 3.0	Teustepe	Boaco	646	30 232	47	f. 1548	46%	Sjön Las Canoas Cusirima grottorna Termales Aguas Claras
	Ticuantepe	Managua	61	34 227	563	1974	20%	Naturreservatet Montibelli Fåglar Djurpark
	Tipitapa	Managua	975	130 627	134	1755	29%	Slaget vid San Jacinto 1856 Río Tipitapa Varmbadhus
	Tisma	Masaya	108	12 043	112	1885	32%	Gips Sjön Laguna de Tisma Requesón efterrätt
	Tola	Rivas	474	23 140	49	1898	32%	Surfing Sandstränder Boskapsskötsel
	Totogalpa	Madriz	137	14 157	103	f. 1603	54%	Majskolvhemslöjd Kyrka i kolonialstil Duende grottan
(c) Robert Picard, CC BY-SA 3.0	Villa Carlos Fonseca	Managua	562	33 773	60	1906	30%	Badorter Sockerrör Pelibueyfår
	Villa Sandino	Chontales	677	14 689	22	1942	47%	Hällmålningar Pyramider Boskapsskötsel
	Villanueva	Chinandega	780	30 461	39	1684	51%	Katedralen i Norr Genetikreservatet Apacunca Hästkapplöpning
	Waslala	Caribe Norte	1330	63 445	48	1989	72%	Konstskola Vattenfall Carlos Fonseca stupade här
	Waspán	Caribe Norte	9342	57 320	6	1956	67%	Floden Río Coco Miskitoindianer Cabo Gracias a Dios
	Wiwilí de Jinotega	Jinotega	2445	71 843	29	1989	74%	Floden Río Coco Cerro Kilambé Turistcentrum Puerto Lindo
	Wiwilí de Nueva Segovia	Nueva Segovia	398	17 439	44	1970	63%	Floden Río Coco Boskapsskötsel Ädelträ
	Yalagüina	Madriz	53	11 585	219	f. 1603	29%	Poza de la Muta Duendesgrottan Rosquillas (munkar)

Några kommuner har upphört att vara självständiga kommuner och istället inkorporerats i en annan kommun. Här är några exempel:

• Puerto Momotombo var en självständig pueblo under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, men är nu en del av La Paz Centro.
• Sandy Bay var en egen kommun mellan 1922 och 1932, men hör nu till kommunen Puerto Cabezas.^[21][22]
• Sutiava är ett gammalt indiansamhälle som redan existerade på 1500-talet. Under kolonialtiden var Sutiava huvudort för Corregimiento de Sutiava, som även inkluderade Chichigalpa, Posoltega, Posolteguilla, Quezalguaque och Telica. Sutiava var självständig fram till 1903 då den inkorporerades med grannkommunen León.^[23]
• Zambrano blev 1847 en egen pueblo med namnet San José, men på grund av dålig inflyttning blev den 1851 åter en by i Tipitapa.^[24]

• Asociación de Municipios de Nicaragua (AMUNIC, Nicaraguanska Kommunförbundet)
• Instituto Nacional de Fomento Municipal (INIFOM, Nationella Institutet för Kommunal Utveckling)
• Consejo Supremo Electoral, Lista över valda kandidater i kommunalvalen 2012, La Gaceta, No. 224, 2012.
• Instituto Nicaragüense de Turismo, Mapa Nacional de Turismo (Nationell turistatlas med information om varje kommun)