Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik

Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) är en kommitté inom Europeiska unionens råd som fyller flera viktiga funktioner inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Kommittén ansvarar för att övervaka den internationella situationen med hänsyn till den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och kan få i uppdrag att utöva politisk kontroll och strategisk ledning vid krishanteringsinsatser.[1] Kommittén består av ambassadörer från medlemsstaterna samt en ordförande som företräder den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik. Den inrättades av rådet den 9 april 2001,[2] och ersatte då en interimistisk kommitté som hade inrättats den 1 mars 2000.[3]

Sammansättning och funktionssätt

Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik består av en ambassadör från varje medlemsstats ständiga representation vid Europeiska unionen. Ambassadörerna sammanträder i regel två gånger per vecka i Bryssel, Belgien. Kommittén leds av en ordförande som utses av och företräder den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik.[4] Olof Skoog utsågs till ordförande den 16 november 2010. Innan dess leddes kommittén av den ambassadör som företrädde ordförandelandet.[5] Skoog efterträddes av Walter Stevens den 1 september 2013.[6][7] Sedan den 3 september 2018 är Sofie From-Emmesberger ordförande.[8]

I likhet med övriga delar av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken krävs enhällighet bland ambassadörerna för att kommittén ska kunna fatta ett beslut.

Funktioner och befogenheter

Ambassadörerna i kommittén diskuterar bland annat hur unionen ska förhålla sig till olika kriser och andra händelser i omvärlden och hur unionen ska agera på det utrikespolitiska området. Kommittén förbereder underlag till rådet för utrikes frågor, bland annat för att utarbeta den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Ärendena i kommittén bereds vanligtvis av rådets regionala arbetsgrupper eller av militärkommittén eller civilkommittén.[9] Kommittén är också ett forum för dialog mellan medlemsstaternas företrädare i frågor som rör den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, samt i vissa frågor med Natos medlemsstater. Kommitténs ärenden överlämnas till Ständiga representanternas kommitté innan de tas upp på ministernivå i rådet.

Se även

Referenser

  1. ^ ”Artikel 38 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 36. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  2. ^ ”Rådets beslut av den 22 januari 2001 om inrättande av Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (2001/78/GUSP)”. EGT L 27, 30.1.2001, s. 1–3. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32001D0078. 
  3. ^ ”Rådets beslut av den 14 februari 2000 om att inrätta interimistiska kommittén för politik och säkerhetspolitik (2000/143/GUSP)”. EGT L 49, 22.2.2000, s. 1. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32000D0143. 
  4. ^ ”Förteckning över rådets förberedande organ”. Europeiska unionens råd. 20 december 2023. https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-16975-2023-INIT/sv/pdf. Läst 11 juli 2024. 
  5. ^ ”Ashton finalising six more top appointments” (på engelska). EUobserver. 17 november 2010. https://euobserver.com/eu-political/31291. Läst 3 februari 2024. 
  6. ^ ”EU security chief to leave” (på engelska). Politico. 8 mars 2013. https://www.politico.eu/article/eu-security-chief-to-leave/. Läst 3 februari 2024. 
  7. ^ ”High Representative Catherine Ashton appoints new Chair of the Political and Security Committee, a new Head of Delegation/EU Special Representative to Afghanistan, and new Heads of Delegation to Mauritania and Sierra Leone” (på engelska). Europa (webbportal). 21 juni 2013. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/IP_13_593. Läst 3 februari 2024. 
  8. ^ ”Finnish Ambassador to head the EU Political and Security Committee” (på engelska). Finlands regering. 4 september 2018. https://valtioneuvosto.fi/en/-/finnish-ambassador-to-head-the-eu-political-and-security-committee. Läst 3 februari 2024. 
  9. ^ ”Rådets beslut av den 22 maj 2000 om inrättande av en kommitté för de civila aspekterna av krishantering (2000/354/GUSP)”. EGT L 127, 27.5.2000, s. 1. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32000D0354. 
Europeiska flagganEU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.

Media som används på denna webbplats

Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.