Kommissionen Thorn

Kommissionen Thorn var den EU-kommission som var i tjänst mellan 6 januari 1981 och 5 januari 1985.[1] Den bestod av en ordförande, Gaston Thorn, och sexton andra kommissionärer. Den efterträdde kommissionen Jenkins och ersattes 1985 av kommissionen Delors.

Ordförande

Gaston Thorn utsågs till ordförande för en tvåårsperiod i samband med att kommissionen utsågs. Efter två år förlängdes hans mandatperiod för ytterligare en tvåårsperiod,[2] alltså för återstoden av kommissionens mandatperiod.[3] Även vice ordförandena utsågs för två år i taget.[4] Edgard Pisani utsågs till vice ordförande den 12 november 1984, men lämnade kommissionen kort därefter.[5] Richard Burke utsågs till vice ordförande den 17 december 1984 i hans ställe.[6]

Kommissionsledamöter

Poul Dalsager, Edgar Pisani och Richard Burke utsågs till kommissionsledamöter den 20 januari 1981, den 26 maj 1981 respektive den 1 april 1982.[7][8][9]

AnsvarsområdeNamnPolitisk tillhörighetLand
Ordförande Gaston ThornLiberalLuxemburg
Personal, administration och statistik Richard BurkeKonservativIrland
Utrikesrelationer inkl. kärnkraftsfrågor Wilhelm HaferkampSocialistTyskland
Budget och skatter samt vice ordförande Christopher TugendhatKonservativStorbritannien
Industri och energi Étienne DavignonKonservativBelgien
Medelhavet, utvidgning och information Lorenzo NataliKonservativItalien
Ekonomiska och finansiella frågor samt vice ordförande François-Xavier OrtoliKonservativFrankrike
Regionalpolitik Antonio GiolittiSocialistItalien
Utveckling och tillväxt Claude Cheysson1)SocialistFrankrike
Jordbruk och fiskeri Finn Olav GundelachSocialistDanmark
Jordbruk Poul DalsagerSocialistDanmark
Utveckling Edgard PisaniSocialistFrankrike
Inre marknaden, tullunionen, miljö, konsumentskydd etc. Karl-Heinz NarjesKonservativTyskland
Transport, fiskeri och turism Giorgios ContogeorgisKonservativGrekland
Personal, administration och statistik Michael O'KennedyKonservativIrland
Arbets- och socialfrågor Ivor RichardSocialistStorbritannien
Konkurrens och relationer med Europaparlamentet Frans AndriessenKonservativNederländerna

1) Cheysson lämnade sin post som kommissionär 1981, då han istället blev fransk utrikesminister. Cheysson återkom som kommissionär i kommissionen Delors I.

Summering: Politisk tillhörighet

politisk tillhörighetantal kommissionärer
Konservativ9
Liberal1
Socialist7

Referenser

Noter

  1. ^ DECISION OF THE REPRESENTATIVES OF THE GOVERNMENTS OF THE MEMBER STATES OF THE EUROPEAN COMMUNITIES of 1 January 1981 appointing the Members of the Commission of the European Communities (81/3/Euratom, ECSC, EEC)
  2. ^ DECISION OF THE REPRESENTATIVES OF THE GOVERNMENTS OF THE MEMBER STATES OF THE EUROPEAN COMMUNITIES of 1 January 1981 appointing the President of the Commission of the European Communities (81/4/Euratom, ECSC, EEC)
  3. ^ DECISION OF THE REPRESENTATIVES OF THE GOVERNMENTS OF THE MEMBER STATES OF THE EUROPEAN COMMUNITIES of 13 December 1982 appointing the President and Vice-Presidents of the Commission of the European Communities (82/867/ECSC, EEC, Euratom)
  4. ^ DECISION OF THE REPRESENTATIVES OF THE GOVERNMENTS OF THE MEMBER STATES OF THE EUROPEAN COMMUNITIES of 12 February 1981 appointing the Vice-Presidents of the Commission of the European Communities (81/46/Euratom, ECSC, EEC)
  5. ^ DECISION OF THE REPRESENTATIVES OF THE GOVERNMENTS OF THE MEMBER STATES OF THE EUROPEAN COMMUNITIES of 12 November 1984 appointing a Vice-President of the Commission of the European Communities (84/554/Euratom, ECSC, EEC)
  6. ^ DECISION OF THE REPRESENTATIVES OF THE GOVERNMENTS OF THE MEMBER STATES OF THE EUROPEAN COMMUNITIES of 17 December 1984 appointing a Vice-President of the Commission of the European Communities (84/653/Euratom, ECSC, EEC)
  7. ^ DECISION OF THE REPRESENTATIVES OF THE GOVERNMENTS OF THE MEMBER STATES OF THE EUROPEAN COMMUNITIES of 20 January 1981 appointing a Member of the Commission of the European Communities (81/8/Euratom, ECSC, EEC)
  8. ^ DECISION OF THE REPRESENTATIVES OF THE GOVERNMENTS OF THE MEMBER STATES OF THE EUROPEAN COMMUNITIES of 26 May 1981 appointing a Member of the Commission of the European Communities (81/438/Euratom, ECSC, EEC)
  9. ^ DECISION OF THE REPRESENTATIVES OF THE GOVERNMENTS OF THE MEMBER STATES OF THE EUROPEAN COMMUNITIES of 1 April 1982 appointing a Member of the Commission of the European Communities (82/206/ECSC, EEC, Euratom)
Europeiska kommissioner
Europeiska kol- och stålgemenskapens höga myndighet (1952–1967)
Monnet (1952–1955) · Mayer (1955–1958) · Finet (1958–1959) · Malvestiti (1959–1963) · Del Bo (1963–1967) · Coppé (1967)
Europeiska atomenergigemenskapens kommission (1958–1967)
Armand (1958–1959) · Hirsch (1959–1962) · Chatenet (1962–1967)
Europeiska ekonomiska gemenskapens kommission (1958–1967)
Hallstein I (1958–1962) · Hallstein II (1962–1967)
Europeiska gemenskapernas kommission (1967–2009)
Rey (1967–1970) · Malfatti (1970–1972) · Mansholt (1972–1973) · Ortoli (1973–1977) · Jenkins (1977–1981) · Thorn (1981–1985) · Delors I (1985–1989) · Delors II (1989–1993) · Delors III (1993–1995) · Santer (1995–1999) · Marín (1999) · Prodi (1999–2004) · Barroso I (2004–2010)
Europeiska kommissionen (2009–)
Barroso II (2010–2014) · Juncker (2014–2019) · von der Leyen (2019–)
Europeiska flagganEU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.

Media som används på denna webbplats

Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.