Kommissionen Santer

Kommissionen Santer var den EU-kommission som var i tjänst mellan den 23 januari 1995 och den 15 mars 1999.[1] Den bestod av en ordförande, Jacques Santer, och nitton övriga kommissionärer. Santer-kommissionen tvingades att avgå efter korruptionsanklagelser framförda av Paul van Buitenen och fullföljde således inte sitt uppdrag under den femårsperiod som kommissionen var utsedd till att vara i tjänst. Istället efterträddes den av interimskommissionen Marín och därefter av kommissionen Prodi.

Utnämning

Stats- eller regeringscheferna för Europeiska unionens medlemsstater enades den 15 juli 1994 om att föreslå Jacques Santer till ny kommissionsordförande.[2] Det formella beslutet fattades den 26 juli 1994.[3] Europaparlamentet gav sitt godkännande till förslaget till ny kommission den 18 januari 1995, och kommissionen utsågs den 23 januari 1995.[4]

Kommissionärer

AnsvarsområdeNamnPolitisk tillhörighetLand
Ordförande Jacques SanterKonservativLuxemburg
Utrikesrelationer samt vice ordförande Leon BrittanKonservativStorbritannien
Relationer med södra Medelhavsregionen, Latinamerika och Mellanöstern samt vice ordförande Manuel MarínSocialistSpanien
Inre marknaden Mario MontiOberoendeItalien
Jordbruk Franz FischlerKonservativÖsterrike
Konkurrens Karel Van MiertSocialistBelgien
Ekonomiska och finansiära frågor Yves-Thibault de SilguyOberoendeFrankrike
Arbets- och socialfrågor Pádraig FlynnKonservativIrland
Konsumentfrågor, konsumentskydd och fiske Emma BoninoLiberalItalien
Miljö Ritt BjerregaardSocialistDanmark
Industri- och IT-frågor Martin BangemannLiberalTyskland
Transport Neil KinnockSocialistStorbritannien
Energi och turism Christos PapoutsisSocialistGrekland
Migrations- och justitiefrågor Anita GradinSocialistSverige
Budget- och administrationsfrågor Erkki LiikanenSocialistFinland
Regionalpolitik Monika Wulf-MathiesSocialistTyskland
Forskning, vetenskap och teknologi Édith CressonSocialistFrankrike
Relationer med öst- och centraleuropa, GUSP Hans van den BroekKonservativNederländerna
Relationer med Afrika, Karibien och Stilla havs-stater João de Deus PinheiroKonservativPortugal
Kultur och relationer med Europaparlamentet Marcelino OrejaKonservativSpanien

Summering: Politisk tillhörighet

politisk tillhörighetantal kommissionärer
Konservativ7
Liberal2
Socialist9
Oberoende2

Referenser

Noter

  1. ^ [1]
  2. ^ [2]
  3. ^ BESLUT AV FÖRETRÄDARNA FÖR REGERINGARNA I EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS MEDLEMSSTATER den 26 juli 1994 om nominering av den person som de vill utse till ordförande för Europeiska gemenskapernas kommission (94/503/EKSG, EG, Euratom)
  4. ^ BESLUT fattat den 23 januari 1995 av EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS MEDLEMSSTATERS REGERINGSFÖRETRÄDARE om utseende av ordförande och ledamöter i Europeiska gemenskapernas kommission (95/ 1 2/EG, Euratom, EKSG)
Europeiska kommissioner
Europeiska kol- och stålgemenskapens höga myndighet (1952–1967)
Monnet (1952–1955) · Mayer (1955–1958) · Finet (1958–1959) · Malvestiti (1959–1963) · Del Bo (1963–1967) · Coppé (1967)
Europeiska atomenergigemenskapens kommission (1958–1967)
Armand (1958–1959) · Hirsch (1959–1962) · Chatenet (1962–1967)
Europeiska ekonomiska gemenskapens kommission (1958–1967)
Hallstein I (1958–1962) · Hallstein II (1962–1967)
Europeiska gemenskapernas kommission (1967–2009)
Rey (1967–1970) · Malfatti (1970–1972) · Mansholt (1972–1973) · Ortoli (1973–1977) · Jenkins (1977–1981) · Thorn (1981–1985) · Delors I (1985–1989) · Delors II (1989–1993) · Delors III (1993–1995) · Santer (1995–1999) · Marín (1999) · Prodi (1999–2004) · Barroso I (2004–2010)
Europeiska kommissionen (2009–)
Barroso II (2010–2014) · Juncker (2014–2019) · von der Leyen (2019–)
Europeiska flagganEU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.

Media som används på denna webbplats

Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.